Foto: iStock

Val 2018: Blir det en ny skattereform?

14 augusti, 2018

Inför riksdagsvalet 9 september har Balans undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring branschens heta frågor. Först ut är frågan hur partierna ser på behovet av en ny skattereform. 

Med mindre än en månad kvar till valet har Balans gjort en koll med samtliga riksdagspartier vad de har för politik och idéer när det gäller ett antal aktuella ämnen om företagande och näringsliv. Fram till valveckan publiceras svaren på de sex frågorna löpande på tidningenbalans.se.

Först ut är den högaktuella frågan om det behövs en ny skattereform. Något FAR nyligen har uppmärksammat i en debattartikel.

Ny skattereform eller inte? Högaktuell fråga i branschen. Foto: iStock

Läs mer: Inför valet 2018: Så tycker riksdagspartierna om företagande och näringsliv

Sedan förra skattereformen har regelverket blivit mer komplext och mindre förutsägbart. Samtidigt råder nya förutsättningar genom bland annat globalisering, digitalisering och krav på hållbarhet. Många menar därför att behovet av en skattereform är stort. Hur ser ni på det?

Vänsterpartiet (V)

Ja, det behövs en ny skattereform. Sverige har nu det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och fastigheter behöver höjas. Principen om lika skatt på lika inkomst behöver återupprättas. Ränteavdragen behöver trappas ned, samtidigt som vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet vill se en ny bred skattereform. Bärande principer i en sådan bör vara att skatten på jobb och företag sänks, medan skatten på konsumtion och miljöförstöring höjs. Systemet bör bli enklare och i högre grad präglas av enhetlighet.

Kristdemokraterna (KD)

Många har stor tilltro till att en skattereform ska vara lösningen på skattefrågorna. Men då ska man komma ihåg att skattepolitiken är en av de stora frågorna där partiernas åsikter skiljer sig mest, vilket försvårar dess genomförande. Vi tror att det behövs skatteförändringar som premierar frihet, flit och företagande. Vi vill öka människors behållning av de egna pengarna genom sänkta skatter på arbete, premiera sparande och investeringar och göra det dyrare att skada miljö och omgivning. Därför vill vi se en grön skatteväxling. Detta kan ske stegvis och är nödvändigtvis inte beroende – eller betjänt av – en större parlamentarisk skattereform.

Liberalerna (L)

Sverige behöver en ny, genomgripande skattereform som tydligt sänker beskattningen på jobb och företagande. En sådan reform bör bland annat innehålla följande komponenter:

    • Förenklade och mer enhetliga skatteregler. Undantagen och särreglerna har blivit alltför många. Exempelvis bör skillnaden mellan bolagsformer vad gäller skatteeffekterna vid avsättning till periodiseringsfonder tas bort så att alla bolag ska kunna göra avsättningar med 30 procent av överskottet varje år under fem år.
    • Sänkta skatter på arbete. Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. Liberalerna vill därför återgå till den förra skattereformens princip där endast 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. Inkomstskatten och den totala beskattningen vid de lägsta inkomsterna ska sjunka för att skapa utrymme för högre sysselsättning.
    • Minskade arbetskraftskostnader. Höga lönekostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Liberalerna vill därför bygga ut avdrag och riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb. Det handlar bland annat om att införa en ny anställningsform – inträdesjobb – med lägre ingångslön och befrielse från arbetsgivaravgift, samt om att vidga RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det lönsamt för fler att stanna kvar i arbetslivet längre.
    • Sänkt bolagsskatt. Det skattesystem vi har tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens- och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. Sverige har stegvis sänkt bolagsskattesatsen, men det har även våra konkurrentländer gjort. Liberalerna vill sänka bolagsskatten ytterligare och driver också att Sverige ska införa ett system med ”patentbox” som ger forskningsintensiva verksamheter en lägre bolagsskatt.
    • Mer attraktiva personaloptioner. Kampen om talangerna och experterna blir hårdare när rekryteringen av nyckelkompetenser är avgörande för att verksamheter ska kunna växa, men Sverige har fortfarande bland de högsta skattesatserna på personaloptioner i västvärlden. I en liberal modell för optionsbeskattning finns inga begränsningar i vem på företaget som får omfattas eller i storleken på företag eller optionsprogram. En med tiden växande del av värdet på optionen beskattas som kapitalinkomst, och inga arbetsgivaravgifter betalas när optionerna löses ut.
    • Höjda klimatskatter. På sikt vill Liberalerna se ett så lågt skattetryck som möjligt, men i nuläget ser vi att en skattereform behöver vara fullt finansierad. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare finns då exempelvis fordon och kemikalier enligt principen att förorenaren ska betala.

Socialdemokraterna (S)

Vi ser gärna en blocköverskridande skattereform som kan säkerställa finansieringen av framtidens välfärd men partierna kan inte gå in i den diskussionen med ultimativa krav om sänkta skatter eller specifika skatte- eller avdragsförändringar. Vi tror på ett enhetligt, neutralt och likformigt skattesystem med så få undantag, avdrag/skatteavdrag och andra särregler som möjligt.

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiet vill se en bred skattereform under nästa mandatperiod. Framför allt ser vi en stor potential för att öka miljöskatternas andel av skattebasen och i gengäld kunna sänka skatten på arbete och företagande. Miljöpartiet ser att globaliseringen medför behov av en harmonisering av skatteregler och ökar likabehandlingen mellan länder så att så kallade skatteparadis och skatteundandragande motverkas vilket vi tycker är positivt. Även land-för-landrapportering och BEPS och ökade krav på hållbarhet tror vi kommer att bidra till att schyssta bolag som följer reglerna får en viktig konkurrensfördel framöver.

Moderaterna (M)

Moderaterna vill se en skattereform under nästa mandatperiod. Skattesystemet har förändrats upp emot 600 gånger sedan 90-talet. Många förändringar har varit bra och nödvändiga, men det är dags att återgå till ett enklare och mer tillväxtinriktat skattesystem. För oss är principerna för en skattereform följande: den ska belöna ansträngning, minimera särbehandling och kryphål samt uppfattas som legitim. De första stegen i reformen bör vara sänkt inkomstskatt för alla som arbetar och att färre ska betala statlig inkomstskatt.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna delar analysen av att skattesystemet blivit mer komplext och allt mer svårt att överblicka. Tidpunkten för när vi behöver genomföra en bred parlamentarisk överenskommelse om en reform av skattesystemet närmar sig. Därför förbereder vi oss för att kunna bidra till att en sådan reform får bästa möjliga förutsättningar att ge enkla regelverk till företagen, stabil finansiering av offentlig sektors kärnverksamheter, men även bidra till ekonomisk sammanhållning av Sverige.

Läs mer: Hur ska det bli enklare att driva företag?

Taggar: skatt Val 2018

Text: Pernilla Halling

pernilla.halling@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Peter Dahllöf: ”Tänk brett i början”

10 september, 2019 Med nyfikenheten som kompass har Peter Dahllöf hittat fram till sin position.

”Erfarenhet bästa förberedelsen inför auktorisationen”

9 september, 2019 Drygt två månader kvar till examensdatum för auktorisationssugna redovisningskonsulter. Balans ringer upp tentanden Fredrik Bäck.

Stefan Pärlhem – expert på god sed

6 september, 2019 Bokföringsnämndens chef Stefan Pärlhem driver utvecklingen av framtidens normgivning.

Experten reder ut: Immateriella tillgångar

3 september, 2019 Immateriella tillgångar är ett snårigt område med många fällor. Det ska du ha koll på.

Tre artiklar nominerade till CH Witts pris 2019

3 september, 2019 19 september koras vinnaren eller vinnarna i samband med FAR:s årsstämma.

Vågar ta nya roller

2 september, 2019 Emma Lindequist, auktoriserad revisor, och Maria Svensson, auktoriserad redovisnings­konsult, närmar sig varandra i sättet att arbeta.

 Upp