Foto: Getty Images

Unik studie: Vilka blir revisorer och hur representativa är de?

Faktaruta

Fakta om projektet:

Syfte: Ta reda på vem som blir revisor och hur de blivande revisorerna socialiseras in i professionen.

Studie: Följa en kull nyutexaminerade under de första åren inom revisorsyrket: Vilka är de, hur formas de och vilka blir kvar i yrket?

Start: Första enkäten gick ut hösten 2019 i samarbete med de sex största revisionsfirmorna och branschorganisationen FAR. Under 2021-2023 skickas uppföljande enkäter ut.

Forskare: Thomas Carrington, Stockholms universitet, Tobias Johansson, Örebro universitet, Gustav Johed, Stockholms universitet och Handelshögskolan, Peter Öhman, Mittuniversitetet.

22 juni, 2020

En unik forskningsstudie ska ta reda på vilka som väljer revisorsyrket – och vilka som stannar. Svaret kommer att intressera rekryterare men har också en demokratiaspekt, menar Thomas Carrington, forskare i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Revisorsyrket har länge varit under press. Omvandlingstrycket är högt och kommer från flera håll: företagsskandaler, politisk vilja att förenkla för företagen, finanskrisen, ifrågasatt karriärstruktur och minskande attraktionskraft för yrket.

När färre söker sig till yrket och fler hoppar av blir det viktigt att förstå vilka som blir revisorer och varför de stannar, eller inte. Det menar de fyra forskarna bakom projektet, som de beskriver som unikt.

Den grundläggande idén är att följa en kull blivande revisorer under deras första år i yrket. Samma individer kommer att få uppföljande frågor till och med 2023.

– Det är under de första tre till fem åren som de flesta väljer om de ska vara kvar i revisorsyrket eller göra någonting annat, säger Thomas Carrington, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom projektet.

Thomas Carrington. Foto: Liber

Förra hösten, 2019, fick drygt 600 nyanställda ekonomer vid större och mindre revisionsbyråer en enkät med frågor om vilka de var och varför de valt revisorsyrket. 270 svar har kommit in och börjat analyseras. Några mönster kan redan skönjas.

– De nyanställda har väldigt lika åsikter och attityder som de auktoriserade revisorerna. Det tyder på att revisorernas ”sätt” bestäms redan i rekryteringsläget, säger Thomas Carrington.

En av hypoteserna som forskarna hade var att det typiska revisorssättet att vara skulle skapas under de första årens socialisering in i branschen. Men mycket pekar i stället på att de som söker sig till yrket redan i utgångsläget är lika varandra.

– De är verkligen en homogen grupp när det gäller samhällssyn, vilket framkommer när de får frågor om förtroende för staten, banker och företag, säger Thomas Carrington.

Hur är då en typisk revisor?
– Typiskt sett hyser de stort förtroende för samhälleliga institutioner och har en positiv syn på näringslivet. De beskriver sig även som noggranna, berättar Thomas Carrington.

När man tittar på vem som blir revisor är gruppen något mer blandad. De blivande revisorerna rekryteras ur olika socialgrupper.

– Många kommer från mindre städer och har gått på mindre högskolor. En enda (av 270, reds anm) hade gått på Handels. Så det är inte eliten som blir revisorer, säger Thomas Carrington.

De som går hela vägen till att bli delägare i en stor revisionsbyrå kan dock sägas tillhöra en elit i näringslivet.

– Ja, potentiellt sett finns det nog ganska många exempel på klassresor inom gruppen delägare vid större revisionsbyråer, spekulerar Thomas Carrington.

Teknisk och social aspekt av yrket
Enkäten ställer också frågor om vad som är en bra revisor och varför de nyrekryterade tror att de fått arbetet. Det finns en teknisk aspekt och en social aspekt av yrket, menar Thomas Carrington, och olika kandidater har olika tankar om vad som gör dem attraktiva.

– Om några år kommer vi att se vilka som gjorde karriär och vilka som lämnat branschen och vad som utmärker de olika grupperna.

Forskarnas kunskaper kan hjälpa rekryterare att förstå om det är rätt egenskaper och aspekter som premieras utifrån vilken typ av medarbetar de vill ha. Men det handlar inte bara om rekrytering.

– Att revision ses som ett samhällsuppdrag gör att det också finns en demokratiaspekt på det här, säger Thomas Carrington och fortsätter:

– Om alla större företag måste ha revisor borde revisorerna vara mer diversifierade.

Studien kommer att pågå åtminstone till 2023 och det kommer ta ännu längre innan forskarna kan presentera några definitiva slutsatser. För att resultatet ska bli så viktigt som de hoppas måste de blivande revisorerna fortsätta att svara.

– Vi kommer att fortsätta att skicka ut enkäten brett och det är aldrig för sent att börja delta i studien, men det är framför allt viktigt att fortsätta att svara, säger Thomas Carrington.

Läs mer: Hallå där… Thomas Carrington – forskare som ska medverka på FAR.s årsstämma

Taggar: revisor

Text: Rakel Lennartsson

redaktionen@far.se
Annons
Far Online

3 saker att tänka på inför anställningsintervjun

18 september, 2020 Balans har frågar fem stora byråer om vad framgångsrika kandidater bör tänka på inför anställningsintervjun.

Hon är ny ordförande i FAR

18 september, 2020 Åsa Lundvall, EY, är ny ordförande i FAR. Det här är hennes tre fokusområden.

WinWin vinnare Årets framtidsbyrå 2020

17 september, 2020 Innovativt ledarskap och en tydlig affärsmodell. Det gav WinWin Ekonomi segern i Årets framtidsbyrå 2020.

Niclas Hellman tilldelas CH Witts pris 2020

17 september, 2020 CH Witts pris 2020 går till Niclas Hellman. "Fullkomligt lysande" är juryns omdöme om artikeln.

”Yrkesstolthet är viktigt”

16 september, 2020 Sofia Berglin driver enmansbyrå: Lägga tiden på rätt saker efter egen planering de största fördelarna.

Ökad kompetens tack vare medlemskapet

14 september, 2020 På iRevision är icke-ordinarie medlemmar i FAR basmedlemmar. Något Göteborgsbyrån använ­der för att höja kompetensen.

 Upp