Foto: Christian Gustavsson

Torbjörn Westman – i hållbarhetens tjänst

Faktaruta

Torbjörn Westman

Ålder: 47

Yrke: Chef över assurance och partner på KPMG.

Bor: Täby, Stockholm.

Familj: Fru och två döttrar.

Fritid: Tränar på gym, gillar att snickra på hus (”jag är en hemma-Harry), njuter av att vara på sjön och befinner sig en hel del på lantstället i Stockholms skärgård.

24 juni, 2020

Att arbeta i branschen för revisorns roll, kvalitetssäkringen och tryggheten – och göra det med de övriga byråerna – är ”jäkligt roligt”. Det säger Torbjörn Westman, ordförande FAR:s Specialistgrupp Hållbarhet. Men egentligen halkade han in i hållbarhetsarbetet på ett bananskal.

− Hållbarhet handlar en hel del om förebyggande arbete innan något går fel, samt väldigt mycket om effektivisering. Det var långt ifrån min dröm i arbetslivet att jobba med hållbarhetsfrågor. Men det är inget jag ångrar. Det är oerhört spännande, här finns en efterfrågan och – det ska man inte sticka under stol med – en enorm möjlighet. Jag halkade in i detta på ett bananskal, säger Torbjörn Westman.

Han är finansiell revisor i grunden och började allt mer att jobba med oegentligheter, internstyrning och kontroll. Först på Deloitte, sedan på KPMG. År 2007 går Torbjörn Westman med i FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling. 2015 blir han gruppens ordförande.

Sedan maj 2020 heter gruppen Specialistgrupp Hållbarhet och ska vara FAR:s expertorgan avseende branschens roll inom hållbarhet och hållbarhetsrapportering. Den ska driva frågor och opinion och en av huvuduppgifterna är att utveckla och förvalta den standard som används för granskning av hållbarhetsredovisning i Sverige, ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, samt den särsvenska rekommendationen RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation.

Kommande ramverk och riktlinjer är en utmaning för branschen, säger Torbjörn Westman. Foto: Christian Gustavsson

Kan du nämna något speciellt du har medverkat till eller någon särskild händelse som har betytt mycket inom ramen för ditt FAR-engagemang?
− FAR ska ha en eloge för RevR 6. Dåvarande Specialistgruppen för hållbar utveckling arbetade med detta från mitten av 2000-talet och fram till 2010–2012. Sedan har vi jobbat med att gå från RevR 6 till ISA 3000, det vill säga, från särsvenska steg till den internationella världen. Det är ett enormt stort arbete att anpassa de svenska särstandarderna till den internationella arenan.

− En annan del där FAR har gjort ett jättejobb är kring den lagstadgade hållbarhetsredovisningen för stora bolag i Sverige och framtagandet av två FAQ:er för hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen (ÅRL).

Vi går in i tredje året med lagkrav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL för de stora bolagen. Vilka slutsatser går det att dra?
− En hållbarhetsrapport ska omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Och vi kan se att detta har kommit på agendan hos flera bolag.

− Men man missbedömde den stora administrativ bördan det innebär för de mindre bolagen, den bördan är bra mycket större än vad man kan läsa i alla förarbeten. Att börja mäta och rapportera på områden som man inte har mätt på tidigare tar tid. Men när man väl har gjort grunden löper det på. Jag vill trycka på att det är angeläget att även koncentrera sig på icke-finansiella komponenter.

Hur har hållbarhetsarbetet förändrats under dina år i Specialistgruppen?
− Vi har gått från att upprätta och upprätthålla standarder som vi granskar utifrån, till att hjälpa till att besvara de förändringar som sker på den svenska och globala marknaden. Det är EU och den internationella marknaden som påverkar Sverige. Vi skriver också allt fler remisser. Sen är det en utmaning med allt fler ramverk och riktlinjer som kommer och som vi behöver hålla reda på.

Du är även engagerad i FAR:s europeiska paraplyorganisation Accountancy Europe (AE). Vad finns det för utmaningar med att ta fram ett EU-regelverk för hur de stora bolagen ska rapportera för icke-finansiell information?
− Det är EU-kommissionen som tar fram detta, via vår röst på Accountancy Europe. Olika länder har olika syn. Hur pass detaljerat ska det vara? Vilken nivå ska man lägga sig på och vilken typ av granskning ska det krävas? Den sortens frågor brottas vi med.

− EU har skickat ut ett direktiv gällande hållbarhetsrapportering, det som kallas EU Green Deal. Det är ett stort arbete med hållbarhetsfrågor inom EU, där den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen är en del. Inom AE jobbade vi med det remissvaret under 2016–2017. Sedan kom direktivet. Då jobbade vi med att tolka direktivet, först inom AE och sedan inom Specialistgruppen på FAR.

Var befinner ni er nu i det hållbarhetsarbetet?
− I den andra vågen. Direktivet finns och är på väg att uppdateras. Det är en konsultation nu under våren/sommaren, för att besvara remissen utifrån FAR:s sida. Sedan arbetar vi också med att svara på remissen utifrån AE:s sida. Svaren ska vara inne i juni 2020.

Torbjörn Westman är i grunden finansiell revisor men förknippas nu starkt med hållbarhetsfrågor. Arbetsplatsen KPMG ligger mitt i centrala Stockholm. Foto: Christian Gustavsson

Hur ser du på kopplingen mellan hållbarhet och coronakrisen?
− Beskriver börsbolagen corona i hållbarhetsrapporteringen? Ja, om det berör dem. Bolagen har under våren varit inne i ett krishanteringsläge. Det vore fel av mig att säga att hållbarhetsarbetet har fått stå tillbaka. Men arbetet gentemot kunderna har i vissa delar haft ett annat fokus, av förklarliga skäl, då många bolag permitterar och sätter konsultstopp.

Hur kommer hållbarhetsarbetet inne i bolagen att påverkas av rådande pandemi?
− Om vi tittar på det längre perspektivet är min tro och förhoppning att hållbarhetsfrågor får större fokus. I fråga om exempelvis klimatförändringar, humanpolitik, mänskliga rättigheter och i hur vi hanterar våra medarbetare och leverantörskedjorna. Hållbarhetsfrågorna är så pass stora. Men det är klart att det finns risker att det blir ett hack i kurvan på grund av hela ekonomin. Att det kan påverka bolagen på varierande sätt och kanske hur vi agerar framåt.

Finns det en risk att företag i den här krisen prioriterar bort hållbarhetsfrågorna?
− Att vara ett etiskt och sunt företag är jag övertygad om är en fördel. Många bolag implementerar hållbarhetsfrågor. Om vi arbetat på distans, vad innebär det för hållbarheten? Att bolagen skulle prioritera bort hållbarhet är jag långt ifrån säker på. Där det finns ett affärsvärde, kommer företagen att satsa. Det kan vara sunt att koppla affärsnyttan till hållbarhetsarbetet.

Specialistgruppen har också till uppgift att utveckla praxis inom hållbarhetsredovisning, bland annat genom att dela ut FAR:s pris Bästa redovisning av hållbarhet, som från och med i år integreras med priset Sveriges Bästa Årsredovisning. Vad har priset betytt för branschen?
− Om du jämför en hållbarhetsredovisning för 15 år sedan och i dag så är det en stor förändring. I dag är hållbarhetsredovisningarna skarpare och har större träffsäkerhet i datan. Genom det här priset möts olika bolag, visar goda exempel och diskuterar hur andra gör. Jag är helt övertygad om att det har varit till nytta för branschen i stort.

Kan du se några trender i fråga om hållbarhetsredovisningen?
− Vad vi har sett är en ökad involvering av styrelse och företagsledning, att de 17 globala hållbarhetsmålen har kommit in i hållbarhetsredovisningen samt skarpare väsentlighetsanalyser. Vi ser också att det kommer in fler fokusdelar; mänskliga rättigheter, leverantörskedjor, oegentligheter. En ökad trend är ökad integrering, den finansiella redovisningen och hållbarhetsredovisningen går ihop i ett.

Slutligen, vad driver dig i hållbarhetsarbetet?
– Det händer väldigt mycket inom området och det finns en stor efterfrågan kring kvalitetssäkring och hållbarhetsinformation. Att arbeta i branschen för revisorns roll, kvalitetssäkringen och tryggheten – och göra det med de övriga byråerna – är jäkligt roligt.

Halkade in i hållbarhetsfrågor på ett bananskal. Foto: Christian Gustavsson

Karriären i korthet: 

1998: Klar med studier i Storbritannien och i Nederländerna och börjar på Deloitte som revisorsassistent. 

2003: Börjar arbeta med oegentligheter, internstyrning och kontroll på Deloitte. 

2007: Tar över ansvaret för hållbarhetstjänsterna på Deloitte och går med i FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling. 

2012: Byter arbetsplats till KPMG och börjar på forensic, att jobba med oegentligheter. 

2013: Tar över ansvaret för internrevision, internstyrning och kontroll på KPMG. I det paketet ligger även visst ansvar för hållbarhetsfrågorna. 

2015: Blir chef över assurance på KPMG, alltså ansvarig för bestyrkandeuppdrag, där hållbarheten är en stor del. Tar över ordförandeskapet för FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling.

2017: Partner på KPMG. 

Taggar: FAR hållbarhet Torbjörn Westman

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se
Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp