I dag har regeringen lagt fram lagrådsremissen Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförande av bolags- och föreningsstämmor. En ny lag med tillfälliga bestämmelser föreslås träda i kraft för bolagsstämmor som hålls från 15 april 2020 och lagen ska upphöra att gälla vid utgången av 2020. Advokat och adj. professor Carl Svernlöv, verksam vid Baker McKenzie och Uppsala universitet, har gått igenom lagrådsremissen. Han har i olika sammanhang belyst möjligheterna att skjuta på stämman eller hålla en så kallad hybridstämma, där aktieägare som vill ges möjlighet att vara med på distans.

Carl Svernlöv. Foto: Kristian Hedlund

– Regeringsförslaget som kom i dag på initiativ av Svenskt Näringsliv i en skrivelse som gavs in till justitiedepartementet 18 mars, gör det möjligt att antalet deltagare som närvarar personligen vid stämman kan hållas nere, samtidigt som aktieägare och medlemmar får ett så stort inflytande som möjligt under de rådande omständigheterna, säger Carl Svernlöv.

Begränsa antalet människor

I Sverige och många andra länder är en av åtgärderna som vidtagits för att minska spridningen av viruset att begränsa antalet människor som möts på en och samma plats. Detta är något som tas upp i lagrådsremissen där olika alternativ övervägs. Carl Svernlöv konstaterar att en bolags- eller föreningsstämman i och för sig kan hållas som en skrivbordsstämma (”per capsulam”). Då fattas besluten på stämman utan att aktieägarna eller medlemmarna träffas rent fysiskt.

– Av förklarliga skäl lämpar sig detta bäst för enkla och enhälliga beslut i mindre bolag och föreningar, och är inte ett reellt alternativ för större bolag och föreningar. Kravet på att bolags- eller föreningsstämman ska hållas på en viss ort medför att stämman inte kan hållas enbart genom elektronisk uppkoppling mellan aktieägarna eller medlemmarna, om inte samtliga aktieägare eller medlemmar går med på det, säger Carl Svernlöv.

Hybridstämma alternativ

För vissa bolag och föreningar kan hybridstämma, alltså att stämman leds från en viss lokal men aktieägarna eller medlemmarna kan rösta på distans, vara ett alternativ. Men i sin skrivelse har Svenskt Näringsliv framfört att lösningen för med sig tekniska och juridiska svårigheter och att den därför inte är ett alternativ för det absoluta flertalet företag.

Det konstateras vidare i lagrådsremissen att en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig fullmakt. Aktieägarens rätt att låta sig representeras genom ombud är ovillkorlig och får inte begränsas i bolagsordningen framhåller Carl Svernlöv.

– I den uppkomna situationen kan det emellertid förväntas vara svårt för många småsparare att anlita ett eget ombud som kan närvara vid stämman i deras ställe. Om flertalet aktieägare skulle välja att anlita varsitt ombud, skulle antalet närvarande personer vid bolagsstämman inte heller minskas. Det torde i många fall inte finnas praktiska förutsättningar att utan hjälp av bolaget organisera en allmänt tillgänglig funktion, där ett och samma ombud företräder ett stort antal aktieägare enligt deras enskilda instruktioner, även om ett par kommersiella aktörer i samband med årets stämmor i noterade bolag erbjudit denna möjlighet, säger han.

Insamling av fullmakter

Huvudregeln i aktiebolagslagen är att fullmakter inte får samlas in av bolaget. Om det anges i bolagsordningen får dock bolaget i samband med kallelse till bolagsstämman samla in fullmakter med hjälp av fullmaktsformulär. Samma sak gäller poströstning. Det förutsätter att bolaget har tagit in en särskild bestämmelse i bolagsordningen om att aktieägarna alltid får utöva sin rösträtt genom att poströsta eller att styrelsen anförtros att inför varje bolagsstämma ta ställning till om den möjligheten ska erbjudas aktieägarna.

– I praktiken har mycket få aktiebolag tagit in bestämmelser som möjliggör fullmaktsinsamling eller poströstning i sina bolagsordningar, och i de få bolag tillhandahållit dessa möjligheter till aktieägarna har det inte blivit någon kioskvältare. Under alla förhållanden har bolagen och aktieägarna knappast kunnat förutse den nu uppkomna situationen, med spridningen av det virus som orsakar covid-19 och de förändrade förutsättningar som det innebär för människor att samlas, eller haft detta i åtanke vid utformningen av sina bolagsordningar, säger Carl Svernlöv.

Tillfälliga möjligheter

Det är mot den bakgrunden som det i lagrådsremissen nu föreslås att tillfälliga möjligheter ska införas. Styrelsen i ett aktiebolag ska enligt förslaget dels kunna besluta om insamling av fullmakter inför bolagsstämman, dels besluta att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt genom poströstning, även om sådana åtgärder inte angetts i bolagsordningen. På motsvarande sätt ska även ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, få tillfälliga undantag.

Carl Svernlöv tycker att förslaget är bra, men att det inte går tillräckligt långt.

– Jag tycker att regeringen även bör överväga att ändra förslaget så att styrelsen också ges en rätt att besluta att poströstning måste användas av de aktieägare som önskar rösta för sina aktier. Detta skulle ge styrelserna en rättslig möjlighet att säkerställa att bolagsstämma kan äga rum utan fysiskt deltagande. Om striktare mötes­begränsningar än idag införs måste den typen av verktyg erbjudas för bolagen, men det synes finnas goda skäl att gå den vägen redan idag, kommenterar han och tillägger:

– Att under rådande omständigheter tvingas sammankalla och anordna arrangemang där ett stort antal personer har en absolut rätt att delta fysiskt och vissa stämmofunktionärer måste delta är svårförenligt med de instruktioner och råd som lämnas för att minska smittspridningen

Till slutet av 2020

Enligt förslaget ska lagen tillämpas till och med 31 december 2020. Därefter ska den upphöra. Carl Svernlöv anser att man skulle kunna överväga att permanenta bestämmelserna så att det inte i framtiden krävs bolagsordningsföreskrifter för att medge särskild fullmaktsinsamling och poströstning.

– Under alla omständigheter bör alla bolag och föreningar som ännu inte hållit stämma överväga att ta in bestämmelser om dessa förfaranden i sina bolagsordningar och stadgar för att ha beredskap att tillämpa dem i framtiden, säger han.