Foto: Saerun Norén

Stefan Pärlhem – expert på god sed

Faktaruta

Stefan Pärlhem

Bor: I Lavals gamla turbinfabrik i Nacka.

Familj: Två vuxna söner. I ett förhållande.

Gör på fritiden: Varierar över tid eftersom jag tycker om att prova nya saker. Resandet har alltid funnits där. Gärna själv, långt bort med MC eller min Land Rover. Just nu tar golfen en del tid.

6 september, 2019

Bokföringsnämndens chef Stefan Pärlhem driver utvecklingen av framtidens normgivning.

För drygt 40 år sedan skrevs 1976-års bokföringslag. Samma år bildades Bokfö­ringsnämnden vars upp­drag är att utveckla god redovisningssed. Myndig­heten delar lokaler med Finansinspektionen, nå­got kvarter från Stureplan i centrala Stockholm.

Så gott som alla företag, stiftelser, bostadsrättsför­eningar och andra juridiska personer i Sverige berörs av myndighetens arbete, men ändå är Bokförings­nämnden lite av en doldis, medger kanslichef Stefan Pärlhem.

– Tänker man på näringslivet i stort är det nog många som inte vet vad vi gör, men det är naturligt. För att minska sin administration tar företagen ofta hjälp av redovisningskonsulter och för att granskas av revi­sorer. Bland dem känner nog de flesta till Bokförings­nämnden, även om man kanske inte alltid tänker på bredden i det vi gör, säger han.

Bokföringsnämnden är en nämndmyndighet, vad innebär det?

– Myndigheten lyder under finansdepartementet och består av en nämnd och ett kansli. Ledamöterna i nämnden utses av regeringen, tre år i taget. 2018 val­des det in flera nya i nämnden. Kansliet leds av mig som kanslichef och vi är i dagsläget ytterligare fem personer, de flesta ekonomer och jurister. It och ekono­miadministration köper vi av Finansinspektionen. Vi sitter på vanliga anställningar och inte tidsbegränsade tjänster.

Hur ser nämndens sammansättning ut?

– I nämnden finns många intressenter represente­rade. Ledamöterna kommer från FAR och Srf konsul­terna, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, SIE-grup­pen, Svenskt Näringsliv, Handelshögskolan i Göteborg, finansdepartementet och Svenska Bankföreningen. Ordförande i nämnden är nästan alltid en domare från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomsto­len. Man vill ha en blandning av myndigheter, univer­sitetsvärlden, branschorganisationer och programva­ruleverantörer.

Stefan Pärlhem Foto: Saerun Norén

Hur skulle du beskriva Bokföringsnämndens upp­drag?

– Vi är tillsatta för att vara experter på redovisning och det är vårt uppdrag att ansvara för att utveckla god redovisningssed och att arbeta med normgivning. Kort kan man säga att vi ska hjälpa företagen och andra intressenter att få en bra bokföring och redovisning och se till att den är ändamålsenligt utifrån lagar och an­dra förutsättningar. Men det är inte vårt enda uppdrag. Vi hjälper regeringskansliet med redovisningsfrågor, deltar i olika utredningar och sitter i svenska och utländska kom­mittéer, svarar på remisser om ny lagstiftning och svarar på frågor från domstolar rörande god redovisningssed.

Utöver det svarar ni också på frågor från näringsliv och från revisions- och redovisningsbranschen?

– Ja det stämmer. Vi finns tillgängliga på telefon och på mejl och får in ungefär 3 000 frågor per år. Vi jobbar aktivt med vår ”frågor och svar-sektion” på vår webb www.bfn.se där vi samlar vanliga frågor och svar. Allt för att komma bort från att vi pratar med var och en till att man enkelt ska hitta det man behöver utan att behöva ringa eller mejla oss. Webben är rätt välbesökt med ett par hundratusen besöka­re per år. Där har vi också nyligen lagt ut korta filmer för att underlätta för den som är ny som företagare och som vill veta hur man på ett bra sätt sköter sin bokföring.

Även Bokföringsnämnden påverkas uppenbart av den digitala utvecklingen. På vilket sätt känner ni mest av förändringarna som sker i samhället och i revisions- och redovisningsbranschen?

– Digitaliseringen påverkar sättet att tänka kring norm­givningen. Vem skriver vi normgivningen för i framtiden? En tänkt läsare som ska ta till sig en ganska komplicerad text eller för den som bygger programvarorna? Det är defi­nitivt en fråga som man måste ta ställning till och som jag lyfter i nämnden.

Skulle du säga att den befintliga lagstiftningen sätter käppar i hjulet för de möjligheter som teknikutveck­lingen för med sig kring digitalisering och automati­sering av bokföringen?

– Till viss del delar jag bilden att dagens bokföringslag bromsar en del möjligheter. Digitalisering av kvitton är ett exempel. Utgångspunkten är att informationen inte får förvanskas och att materialet därför ska sparas i den form det togs emot, och där tror jag att man kan behöva göra något. Just förbudet mot att få ersätta ett papper man fått med en digital kopia är något som debatteras i dag men behöver inte vara ett problem i en framtid med obrutna di­gitala kedjor. Det kan därför vara något av ett övergående problem. Viktigast är nog att bredare se om de syften som bokföringslagen ska tillgodose kan tas om hand med stöd av ny teknik i stället för olika formkrav.

Chef för Bokföringsnämnden sedan 2014. Foto: Saerun Norén

På er webb publicerade ni under våren frågor och svar om betalningar med Swish. Trendspanar ni när ni gör bedömningar kring vad som ska publiceras?

– Vi märker vilka områden som är heta utifrån vad vi får in för frågor. Och när vi får in mycket frågor kring ett särskilt område publicerar vi frågor och svar kring det. Det hänger ihop med att vi vill komma bort från att prata med var och en till att kommunicera bredare.

 Bokföringsnämnden är med i projektet som pågår med att digitalisera inlämningen av årsredovisningar. Berätta mer om det.

– Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att i samar­bete med ett antal myndigheter skapa en tjänst för digital inlämning av årsredovisningar och koncernredovisning­ar. För den tjänsten krävs en systematisering, det vill säga taxonomier som grundar sig på Bokföringsnämndens normgivning. Det är viktigt att taxonomierna uppdateras i takt med att normgivningen förändras och att det finns stöd till de som använder taxonomierna, exempelvis pro­gramvaruleverantörer. Inblandade myndigheter tycker att Bokföringsnämnden bör äga och förvalta taxonomierna. Nästa steg i utvecklingen är att återanvända den inlämna­de informationen. Till exempel i lösningar som används av SCB, Skatteverket och privata aktörer.

I så fall blir det ytterligare en uppgift för Bokförings­nämnden – mäktar ni med?

– Blir det verklighet att Bokföringsnämnden får det an­svaret behöver vi högre anslag.

I mitten av februari lämnade ni in ert budgetunderlag och er verksamhetsplan för Bokföringsnämnden 2020-2022. Där konstaterar ni att pengarna inte räcker och att det finns risk att ni inte kan fullgöra era huvudsakli­ga uppgifter om inte pengar skjuts till?

– Ja, vi har begärt mer pengar i regeringens höstbudget. Beredningen av höstbudgeten påbörjas redan under våren och vi har en löpande dialog med departementet kring vårt behov. Till syvende och sist är det dock en politisk bedöm­ning som görs och som styr hur pengarna fördelas.

Vilka blir konsekvenserna om ni inte får mer pengar?

– Eftersom vi är en liten myndighet är vi begränsade i vil­ka effektiviseringar vi kan göra för att spara pengar. Under förra året användes i princip två årsarbetskrafter för att ta fram ny samt underhålla den befintliga normgivningen. Med oförändrade anslag kommer vi inte att kunna nå upp till den kvalitet och aktualitet på normgivningen som man kan förvänta sig.

Stefan Pärlhems karriär i korthet

1993 Blir Auktoriserad revisor på PwC.

1995 Arbetar med ekobrottsutredning på länskrim i Stockholm.

1998 Börjar på justitiedepartementet och skriver 1999 års bokföringslag.

2005 Förhandlar EU:s regler om finansiell rapportering för noterade företag och börjar representera Sverige i den kommitté som ansvarar för införande av nya IFRS.

2012 Förhandlar EU:s nya redovisningsdirektiv och regler om hållbarhetsrapportering. Tjänstgör under en period på Sveriges representation i Bryssel.

2014 Blir kanslichef på BFN, ledamot i Rådet för kommunal redovisning och Bolagsverkets insynsråd.

2016 Blir ersättare i Skatterättsnämnden och utredare åt näringsdepartementet.

2017 Expert i regeringens utredning om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden.

Taggar: bokföringsnämnden

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Experten reder ut: GDPR – vad händer nu?

20 september, 2019 Sara Orback, föreningsjurist på FAR, reder ut några av de viktigaste frågorna inom GDPR.

Årets framtidsbyrå 2019: Revideco

19 september, 2019 Fem nominerade byråer - men bara en vinnare. Revideco är Årets framtidsbyrå 2019.

Nytt från Akademin belönas med CH Witts pris 2019

19 september, 2019 Carl Svernlöv och Magnus Svernlöv tilldelas CH Witts pris 2019.

Fika med Charlotte Söderlund: Hållbarhet allt oftare på styrelsernas bord

17 september, 2019 FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling ska vägleda revisorer kring lagstadgade hållbarhetsrapporter.

Peter Dahllöf: ”Tänk brett i början”

10 september, 2019 Med nyfikenheten som kompass har Peter Dahllöf hittat fram till sin position.

”Erfarenhet bästa förberedelsen inför auktorisationen”

9 september, 2019 Drygt två månader kvar till examensdatum för auktorisationssugna redovisningskonsulter. Balans ringer upp tentanden Fredrik Bäck.

 Upp