Foto: Henrik Frölich. Alf Johansson är chefsåklagare vid Riksenheten mot korruption

Stadig ökning av anmälningar

5 juli, 2016

Hur mäter man förekomsten av mutbrott? När det handlar om ett brott där mörkertalet är stort och viljan att anmäla näst intill noll. Inom rättsväsendet arbetar man hårt för att öka medvetenheten kring brottet och vilka konsekvenser det kan få om vi får ett samhälle genomsyrat av korruption.

Förra året nåddes ”all time high” sett till antalet anmälningar om korruptionsbrott. Och hittills tyder ingenting på att det blir bättre i år.

För drygt tio år sedan bildades Riksenheten mot korruption. Första året som verksamheten var igång kom 54 polisanmälningar rörande korruptionsbrott in. Sedan dess har siffrorna ökat, med undantag för enstaka år. 2008 gjordes 93 polisanmälningar, 2013 103 och 2015 slog antalet anmälningar rekord, 136 stycken. Statistik från Riksenheten mot korruption visar att 31 maj i år hade 81 anmälningar kommit in. Fortsätter det i samma takt skulle det bli närmare 200 anmälningar under året. Men säger anmälningarna egentligen något om förekomsten av mutbrott?

Tveksamt, menar chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

– Det stämmer att vi har fått in rekordmånga anmälningar, men en del av det som kommer in till oss är bara strunt, och anmälningar som är utryck för folks missnöje. Ändå blir det en del i statistiken, vilket gör att den inte är helt rättvisande. Men det är långt ifrån hela förklaringen, snarare tyder det på en kraftigt ökad anmälningsbenägenhet, säger han.

Fokus_nr7_infografik3 webb

Enligt Alf Johansson ligger antalet anmälningar, åtal och fällande domar ganska konstant bortsett från de senaste åren. Runt 110 konkretiserade, seriösa anmälningar om året, en tredjedel av dem leder till förundersökning och av förundersökningarna leder en tredjedel till åtal.

Fokus_nr7_infografik4 åtal

– Korruptionsbrott och mutbrott är svåra att utreda. Mitt jobb som åklagare är att leda utredarna i rätt riktning, men svårigheten med mutbrott är att den som drabbats ofta inte känner till att han eller hon har blivit utsatt för ett mutbrott. En inköpschef på ett företag kan till exempel syssla med mutbrott i flera år innan han får ögonen på sig, så länge han är lagom girig och det inte syns för mycket på inköpspriserna, säger Alf Johansson.

Alf Johansson, chefsåklagare vid Riksenheten mot korruption. Intervju: Henrik Frölich

Thomas Palmberg är polis och arbetar förebyggande med frågorna i polisens nationella korruptionsgrupp. Även han lyfter problematiken med att mutbrott inte är ett tydligt brott i sig, eftersom det inte är uppenbart synligt att någon utsätts för skada. Det gör också benägenheten att anmäla mindre.

– Men man får inte glömma bort att när det gäller mutbrott är brottet begånget i samma stund som erbjudandet om en muta ges. Många nöjer sig med att tacka nej, men vi skulle önska att alla väljer att polisanmäla. Mutbrott är fel, så gå till polisen om någon försöker påverka dig genom muta, säger han.

Även inom rättsväsendet kan man konstatera att Sverige ligger rätt bra till, men det finns mycket som kan bli bättre menar polis och åklagare. Gunnar Stetler, som nyligen gått i pension från sitt arbete som överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption, och som har många års erfarenhet av yrket har sin uppfattning klar.

Gunnar Stetler, före detta överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption. Intervju: Henrik Frölich

– Sverige har befunnit sig i ett sovande tillstånd. Vi trodde att det inte skulle vara några problem att skriva under konventioner eftersom vi tyckt att vi varit så duktiga, men nu har väckarklockan ringt och vi är yrvakna. När andra har granskat hur vi uppfyller kraven som ställs på lagar, resurser, kompetens och utredningsmöjligheter har vi blivit tvungna att förbättra oss, konstaterar han.

Fokus_nr7_infografik5 webb

En ökad internationalisering innebär också ökade risker för korruption vilket medför nya krav. Även om Sverige skulle rasa på Transparency Index behöver inte det betyda att korruptionen ökat. Bara att vi fått en mer nyanserad bild av hur det faktiskt ser ut i Sverige. Och det i sin tur kommer att uppmärksamma problematiken och därmed också påverka attityder och den dömande verksamheten.

– Jag upplever att domstolarnas inställning till mutbrott behöver förändras. När det gäller lågprofilerad korruption finns en njugghet i domstolen, jämfört med hur stora pengar och kända företag hanteras, säger Alf Johansson.

Han konstaterar att vissa kanske uppfattar det som löjligt att bry sig om lågprofilerad brottslighet som konferenshelger, middagar med mera. Att det inte skulle vara så farligt.

– För mig som åklagare och kanske yrkesskadad är det ett tecken på att något är felaktigt. Ett seriöst företag eller en kommun vill inte att anställda ska bjudas och eventuellt påverkas omdömesmässigt när de ska göra inköp. Det riskerar konkurrensen mellan företagen och därmed marknadsekonomins funktionssätt samt tilliten till offentlig sektor, säger han.

I stort handlar det om förtroende. Och Alf Johansson är tydlig med vad han tycker. Finns det en risk för att andra tror att man låtit sig påverkas är det tillräckligt för att undergräva förtroendet och då är det bättre att tacka nej.

– Men man måste vara förnuftig också. Att låta sig bjudas på en vanlig enkel lunch i samband med att man håller ett föredrag eller deltar i en debatt är inte samma sak. Det rör sig då i regel om ett sedvanligt mellanmänskligt umgänge. Med andra ord är det situationen som styr, säger han.

Fokus_nr7_infografik webb

 

Läs hela Balans granskning om mutbrott och korruption:

Mutor – det dolda hotet

Löpsedelstestet avskräcker

Revisorer har en viktig roll att fylla

”Vi accepterar inga övertramp”

Extramaterial

Balans special #3 Mutor och korruption

Taggar: FAR korruption mutor näringslivet revisionsbranschen revisor

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Flyttad redovisning av momsen skapar ny oro bland löne- och redovisningskonsulter

14 februari, 2019 Nytt bakslag för många konsulter. 1 mars ändras sättet att redovisa momsen på Skatteverkets webb.

”Därför behövs en HQ-kommission”

14 februari, 2019 Carl Svernlöv om HQ-affären: ”Den centrala frågan är om FI verkligen hade fog för återkallelsen.”

NRF i Stockholm – hetaste frågorna 2019

13 februari, 2019 Under onsdagen träffas Nordiska Revisorsförbundet (NRF) för att komma överens om vägen framåt.

Skatteverket efter kritiken: ”Önskemålen finns på vår prioriterade lista”

13 februari, 2019 Nu ska Skatteverket se över vad som behöver ändras i AGI-systemet.

Skatteverkets system för AGI ger konsulterna extraarbete

13 februari, 2019 Redovisningskonsulter och lönekonsulter har stött på problem när de använt Skatteverkets nya tjänst AGI.

Redovisningskonsulten som blev ekonomichef

12 februari, 2019 Ann-Sofie Kjellberg, tidigare auktoriserad redovisningskonsult på PwC/Aspia och FAR-aktiv, kan titulera sig ny ekonomichef på Mazars. 

 Upp