Foto: illustration: Rebecca Elfast

Skriva upp och skriva av – vad gäller?

Faktaruta

Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton.

11 november, 2017

Vad gäller vid redovisning av anläggningstillgångar i form av fastigheter? Balans vänder sig till Eva Törning, redovisningsspecialist på Grant Thornton, för att få svar.

Eva Törning. Foto: Grant Thornton

1) Ska det uppskrivna värdet fördelas på komponenter när ett företag som tillämpar K3 skriver upp värdet på sin fastighet?

– En komponent är en egen tillgång enligt K3 med ett eget anskaffningsvärde och egenavskrivningsplan. En uppskriv­ning av fastigheten måste därför normalt delas upp per komponent. Beakta dock kravet i ÅRL på bestående värde vilket gör att det kan vara svårt att fördela på komponenter med kortare nyttjandeperiod.

2) Om ett företag äger både en byggnad och mark, finns det då möjlighet att bara skriva upp marken?

– K3 innehåller ingen vägledningen om huruvida en uppskrivning kan göras av enbart marken. Det är dock en intressant fråga eftersom det i många fall är just marken som ökar i värde. Eftersom upp­skrivningen bara kan göras när det finns ett tillförlitligt och bestående värde som väsent­ligt överstiger bokfört värde (se 4 kap. 6 § ÅRL) finns det i de allra flesta fall en extern värdering som underlag för bedömningen. Om en sådan värdering är uppdelad mellan byggnad och mark är det möjligt att enbart skriva upp marken, men det är ovanligt.

– Inte heller K2 har någon be­gränsning avseende att enbart skriva upp marken.

3) Om både mark och byggnad skrivs upp, sker avskrivning på uppskrivning då endast på den del som avser byggnaden?

– Ja, mark skrivs inte av. Byggnaden/komponenterna ska skrivas av över återstående nyttjandeperiod.

4) Finns det möjlighet att skriva upp andelar i dotterföretag med hänvisning till 4 kap. 6 § ÅRL?

– Uppskrivning av aktier i dotterföretag kan enligt kom­mentaren till uppskrivningsbestämmelserna i K3 kapitel 11 endast bli aktuellt i undantags­fall. K3 behandlar i och för sig inte andelar i dotterföretag explicit utan gör en samman­vägd bedömning av samtliga finansiella anläggnings-tillgångar, vilket inkluderar finansiella instrument men även andra finansiella anläggningstillgångar som inte utgör finansiella instrument.

– I K2 punkt 19.19 finns ett uttryckligt förbud mot upp­skrivning av andelar i bland annat dotterföretag.

5) När ska/bör det belopp som skrivs av inkludera ett restvärde?

– Enligt K3 ska avskrivning göras av det avskrivningsbara beloppet. Definition av av­skrivningsbart belopp återfinns i punkt 17.14 och innebär att företaget måste ta hänsyn till både anskaffningsvärdet och ett beräknat restvärde. Rest-värdet är enligt punkt 17.15 det belopp som företaget förväntar sig erhålla för tillgången efter nyttjandeperiodens slut efter avdrag för de kostnader som företaget får i samband med avyttringen. Restvärdet be-stäms vid anskaffningstid­punkten och i den prisnivå som råder då. Lite förenklat måste restvärde beräknas om:

  1. Man vid anskaffningstillfäl­let beräknar att tillgången ska säljas
  2. Försäljningen ska ske innan tillgångens ekonomiska/tek­niska livslängd är slut (vilken är den tidpunkt då tillgång­en skrotas/utrangeras).

– Avskrivning av det avskriv­ningsbara beloppet innebär att avskrivningen återspeglar en så nära verkligt värde­minskning som är möjlig. När tillgången ska avyttras, vilket ofta sker genom att byta in mot en ny lastbil, buss eller liknande tillgång, finns ett redovisat värde som är i paritet med det värde som tillgången har i inbytet. Företaget undviker därmed ”för höga” avskrivningar under nyttjandeperioden och en stor realisationsvinst vid inbytet.

– Huvudregeln i K2 punkt 10.25 är att en tillgång skrivs av till dess tillgångens värde är noll kronor. I samma punkt finns dock en möjlighet att i stället ta hänsyn till det beräknade restvärdet, det vill säga samma innebörd som i begreppet av­skrivningsbart belopp enligt K3.

– Det finns dock ett uttryck­ligt förbud att ta hänsyn till restvärdet vid avskrivning av byggnader (se punkt 10.25). Det enklaste är alltså att skriva av anskaffningsvärdet och strunta i att beräkna ett restvärde.

6) Men ger det en bra redovisning om man väljer att inte ta hänsyn till restvärdet när det finns ett sådant?

– Troligtvis inte eftersom avskrivningar enligt plan blir för höga och rörelseresultatet därmed ”för lågt” jämfört med det som kan anses vara ett rörelseresultat med beaktande av verklig förslitning. När tillgången byts in har den värde noll och det uppkommer en realisationsvinst som kan uppgå till betydande belopp. Om postens storlek är exceptionell ställer ÅRL krav på upplysning om posten för samtliga företag. En tillgång med nyttjandeperiod fem år leder då till ett för lågt resultat i fyra år och ett onormalt högt resultat i ett år vilket troligtvis är svårare för företagaren att följa och förstå.

Taggar: redovisning

Text: Pernilla Halling

pernilla.halling@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Sociala medier gör alla till kommunikatörer

19 november, 2017 Grant Thornton kan konsten att tränga igenom det ständiga sociala medier-bruset. Hur gör byrån?

Fika med Saldo Redovisning

18 november, 2017 Balans hälsar på Saldo Redovisning – Årets framtidsbyrå 2017 – i Vasastan i Stockholm.

”Allt färre företag har revisor”

17 november, 2017 Efter sju år med frivillig revision för små bolag finns både säkra och osäkra konsekvenser.

Hållbarhetsrapport utmanande för nio av tio

15 november, 2017 Hållbarhetsrapportering: En mödosam plåga eller en viktig möjlighet?

Skaffa dig IT-kompetens – stå dig i konkurrensen

14 november, 2017 De som skriver revisorsprovet har låg IT-kompetens. Det säger Revisorsinspektionens chef Per Johansson.

FAR-podden: Årsredovisningen – Sveriges mest onödiga dokument?

13 november, 2017 Behövs årsredovisningen i en digital värld? Det är frågan i senaste FAR-podden.

 Upp