Foto: Getty Images

Så upplever redovisningskonsulter auktorisationen

2 november, 2018

Auktorisationen är ett mål för de unga i branschen och ett tydligt kvitto på redovisningskonsultens kunskap. Men efterfrågan bland kunderna är svag. Det visar en masteruppsats – där författarna föreslår att Big 7 tar större ansvar.

Hur upplever redovisningskonsulter auktorisationen som branschorganisationerna tillhandahåller? Det undersöker Henrik Lundquist och Markus Sjöfors i sin masteruppsats Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation vid Stockholms universitet. Och läsningen är både upplyftande och tankeväckande.

Bland de unga är ambitionen att bli auktoriserad. Och medan merparten av de 20 intervjuade redovisningskonsulterna i uppsatsen är överens om att auktorisationen är en kvalitetsstämpel och ett bevis på redovisningskonsultens kunskap, så frågar inte kunderna specifikt efter just en auktoriserad redovisningskonsult.

– Det är egentligen inte så konstigt. Auktorisationen infördes 2006 hos Srf och 2008 på FAR. Processer tar lång tid. På senare år har det skapats en mängd auktorisationer och certifieringar inom många olika branscher, vilket kan ha gjort det svårt för auktorisationen att nå fram och bli känd i samhället, säger Henrik Lundquist.

– De stora redovisningsbyråerna kommer att ha en väldigt viktig roll för att förankra auktorisationen. När vi studerade hur revisionsprofessionen växte fram, så konstaterade vi att det tog decennier. Det finns ingen quick fix, fortsätter han.

Läs mer: ”Som redovisningskonsult måste man kunna sova gott om natten”

Markus Sjöfors och Henrik Lundquist, författare till masteruppsatsen Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation. Foto: Privat, Grant Thornton.

Vad kan man göra åt det?

– Största problemet med auktorisationen är att auktoriserade redovisningskonsulter inte har ett yrkesmonopol likt det en auktoriserad revisor har. Det är heller inte troligt att några sådana formella krav någonsin kommer att införas eftersom en sådan reglering skulle försvåra för många företagare, svarar Markus Sjöfors.

– Man har från branschorganisationernas håll försökt att införa ett yrkesmonopol genom bokslutsrapporten, som bara en auktoriserad redovisningskonsult kan skriva. Men respondenterna upplever inte att det finns en efterfrågan. Plus att de själva inte är riktigt bekväma med att upprätta en bokslutsrapport, om de inte behöver för att kunden vill det, tillägger han.

Om man höjer gränserna för frivillig revision så skulle bokslutsrapporten kunna få en större betydelse, understryker uppsatsförfattarna.

Redovisningskonsultens roll skulle också bli viktigare i de organisationer som väljer att inte ha en auktoriserad revisor eftersom du i avsaknad av en revisionsberättelse i vissa fall troligen skulle behöva någon form av kvalitetsstämpel på årsredovisningen.

Då skulle bokslutsrapporten kunna ge ett större mervärde, påpekar de. Men då måste det också finnas en efterfrågan från andra intressenter; långivare, leverantörer, kunder.

– På vissa Big-7 redovisningsbyråer är man tvungen att vara auktoriserad för att nå en senior roll. Och då får auktorisationen ett extremt tydligt värde. Det var det vi såg när vi jämförde mindre och större byråer. På de mindre byråerna var det Srf- eller FAR-medlemskapet det som gav det största värdet, eftersom man fick tillgång till professionellt nätverk och möjlighet att vidareutbilda sig, berättar Henrik Lundquist.

Läs mer: Blandade resultat vid kvalitetskontrollerna

Duon påpekar att FAR och Srf inte längre samarbetar. Det har lett till att kraven för att bli auktoriserad justerats och sänkts. Exempelvis har tolvårsregeln ersatts av 8-årsregel hos Srf och av 7-årsregeln hos FAR.

– Risken är att kraven sänks ytterligare för att attrahera fler redovisningskonsulter till den specifika branschorganisationen. Jag tror snarare att man ska tydliggöra auktorisationen och trycka på den kunskap som redovisningskonsulter besitter. Inte sänka kraven, säger Markus Sjöfors.

En annan utmaning är digitaliseringen, som uppsatsförfattarna anser kommer att stärka redovisningskonsultens roll.

– Om man automatiserar de repetitiva uppgifterna, så tror jag att man får börja arbeta med kvalificerade uppgifter fortare och lära sig det professionella tänket tidigare. Frågan är om det i framtiden kommer att räcka med YH-utbildningar för att jobba med redovisning. En akademisk examen kan få en viktigare roll om redovisningsyrket får större fokus på professionella bedömningar och kritiskt tänkande, tror Henrik Lundquist.

Vilken är vägen framåt?

– Även om det skulle vara tacksamt för auktoriserade redovisningskonsulter att få yrkesmonopol i någon form, så tror jag att Big 7 har en viktig roll. Om de sju stora kommer överens om och beslutar sig för att en auktorisation är ett måste för att nå seniora poster inom företaget, så ger det ett signalvärde för kunderna och branschen i övrigt, svarar Henrik Lundquist.

I dag hittar man Henrik Lundquist på Grant Thornton i Stockholm, där han arbetar halva tiden med revision inriktad på ideella föreningar och stiftelse och halva tiden med aktiebolag. Likt många andra unga i branschen strävar han mot att bli auktoriserad revisor.

Markus Sjöfors jobbar på Lidl Ireland i Dublin som Management Trainee, ett managementprogram inom företagets finansavdelning där tiden fördelas mellan dagliga arbetssysslor och projektarbete inom ekonomi och controlling. Han satsar på att ta sin auktorisation hos Chartered Institute of Management Accountants (CIMA).

– Genom att göra redovisningskonsulternas auktorisation till en nödvändig och självklar del av karriärstegen kan de stora byråerna bidra till att synliggöra auktorisationen i samhället, säger Markus Sjöfors och tillägger:

– Det i sin tur kan leda till en ökad vilja bland de små och medelstora byråerna att få sina medarbetare auktoriserade och göra auktorisationen till en ännu tydligare kvalitetsstämpel som gör det till en självklarhet bland kunderna att anlita en auktoriserad redovisningskonsult.

– Jag tror att auktorisationen ligger helt rätt i tiden. Den behövs. Men det gäller att göra den mer känd bland kunder och förankra den bland redovisningsbyråerna, avslutar Henrik Lundquist.

Lär masteruppsatsen här: Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation

Taggar: auktoriserad redovisningskonsult FAR redovisningskonsult

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

Månadens medlem: Jessika Andersson

15 november, 2018 Dubbla yrkesroller för motorfrälst Pite-bo. Hej Jessika Andersson, Revisionären!

Nöjda kunder ger fler kunder

13 november, 2018 På Revisionsbyrån i Kristianstad gäller kombinationen stort ansvar och mycket frihet. Balans hälsar på.

Fika med Maria Öhman: ”Företagsstyrelser bör ta in externa ledamöter”

9 november, 2018 Styrelsearbete blir allt mer attraktivt. Balans fikar med Styrelseakademien Sveriges vd Maria Öhman.

Svante Forsberg: ”Jag har förlöst sju barn”

8 november, 2018 Det var egentligen en slump att Svante Forsberg hamnade på Deloitte.

Därför flyr revisorsassistenter yrket

7 november, 2018 Så får man framtidens revisorer att återvända till branschen.

Toppbetyg för Balans – så tycker läsarna

5 november, 2018 Balans är väldigt uppskattad av FAR:s medlemmar. Mest intressanta är de yrkesrelaterade artiklarna.

 Upp