Foto: Christina Knowles

Revisionsberättelsens utveckling under lupp

12 januari, 2018

Ny avhandling kartlägger den svenska revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet fram till i dag.

Katharina Rahnert, universitetslektor inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet, har i sin avhandling The evolution of the Swedish auditors’s report som hon försvarade i november förra året kartlagt den svenska revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet till i dag.

Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen har Katharina Rahnert även undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov.

Hon började skriva avhandlingen 2011 när IAASB kom ut med förslag på hur ändringarna av revisionsberättelsen skulle kunna se ut. Och visst ligger avhandlingen rätt i tiden.

– Revisionsberättelsen är ett oerhört viktigt dokument för revisorsprofessionen och för många intressenter är revisionsberättelsen det enda som visar att en revision har ägt rum. Revisionsberättelsen har diskuterats mycket de senaste åren både på nationell och internationell nivå, säger Katharina Rahnert när Balans ringer upp.

Katharina Rahnert. Foto: Christina Knowles

Den nyblivna universitetslektorn har analyserat 1 800 revisionsberättelser för svenska företag, från Norrländska Tjäruhandelskompaniet ­1652 till Luossavaara-Kiirunavaara AB 2017. Katharina Rahnert har även närstuderat en mängd arkivmaterial samt genomfört ett vinjettexperiment där hon har jämfört tre olika sorters revisionsberättelser; den gamla, den nya och en egenkonstruerad.

– Jag har kunnat se en tydlig trend mot alltmer standardiserade revisionsberättelser sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Innan dess skrev revisorer ganska fritt vad de tyckte och tänkte om företagens räkenskaper och förvaltning. Efter det blev formuleringarna mer försiktiga och mindre företagsspecifika, säger Katharina Rahnert.

Det som är anmärkningsvärt, tillägger hon, är att revisorerna har kunnat öka standardiseringen trots intressenternas återkommande önskemål om företagsspecifik information i revisionsberättelsen.

– Spännande här är att se professionens utveckling parallellt med revisionsberättelsens utveckling. Revisorer verkar ha haft ett visst tolkningsföreträde redan innan de var erkända som profession. Jag beskriver det som att revisorer har handlat utifrån ett utförarperspektiv snarare än ett användarperspektiv.

I sin avhandling har Katharina Rahnert fokuserat på två frågeställningar: Hur har den svenska revisionsberättelsen utvecklats och vilka har drivkrafterna varit? Samt: på vilket sätt kan revisionsberättelsen förändras för att svara mot de behov av information som finansiella beslutsfattare ger uttryck för?

– Vad gäller första frågan visar min undersökning att viktiga drivkrafter bakom utvecklingen av den svenska revisionsberättelsen är vad jag kallar ”kritiska händelser” och lagstiftning/rekommendationer. Viktigaste tiden är slutet av 1800-talet. 1895-års aktiebolagslag innebar inte bara införandet av lagstadgad revision som skulle avslutas med revisionsberättelse, utan även ett skadeståndsansvar om revisorn gjorde ett felaktigt utlåtande. Samtidigt blev revisionsberättelsen en offentlig handling.

Det är bland annat dessa drivkrafter som Katharina Rahnert har identifierat som bidragande till att revisorerna från och med slutet av 1800-talet väljer att lämna mindre och mindre företagsspecifik information.

The evolution of the Swedish auditor’s report – Katharina Rahnert

– Tittar vi på andra frågeställningen visar min undersökning en signifikant skillnad mellan den förra och den nuvarande revisionsberättelsen. Den nuvarande anses vara bättre som beslutsunderlag för intressenterna. Dock anser sig intressenterna, som i min undersökning representerades av studenter och banktjänstemän, behöva ännu mer företagsspecifik information från revisorn för att kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut, säger hon.

Ett antal företagsskandaler och finanskrisen 2008 har lett till att revisorer i dag har ett lägre förtroende än tidigare. Det vet branschen och möter detta genom att öka transparensen i revisionsberättelsen, menar forskaren.

Av FAR:s Förtroendeundersökning 2017 framgår att politiker (90 procent) och företagsledare (88 procent) är de som uttrycker ganska stort eller mycket stort förtroende för revisions- och redovisningsbranschen. Hos allmänheten är det däremot endast 45 procent som har ganska eller mycket stort förtroende.

Enligt Katharina Rahnert hade den svenska revisorsprofessionen sin absoluta höjdpunkt på 1970/1980-talet. Då åtnjöt revisorerna högt anseende och stort inflytande.

Vad ska revisorsprofessionen göra för att återfå ett högt förtroende hos allmänheten?

– Det är förstås en svår fråga. Det är sannolikt inte bara revisionsberättelsen som spelar in där, men IAASB har sagt att man vill återfå förtroende genom en mer informativ revisionsberättelse. Utifrån mina undersökningar verkar detta vara en god idé. Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) i revisionsberättelsen kan ses som ett första steg i denna process. Intressenter efterfrågar dock mer företagsspecifik information särskilt kring revisorns slutsatser.

Läs mer: The evolution of the Swedish auditor’s report

Taggar: revisionsberättelse

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

”GDPR ger långsiktiga vinster”

17 januari, 2018 GDPR ger långsiktiga vinster. Det menar författare till ny bok om GDPR.

Bristande kunskap om IT-frågor hos blivande revisorer

15 januari, 2018 Frågor om IT bjöd på mest motstånd när revisorsassistenter skrev FAR:s kunskapstest inför revisorsexamen.

Ärligt talat, Dan! – om digitaliseringen

14 januari, 2018 Under vinjetten Ärligt talat, Dan! ställer Balans vassa frågor till FAR:s generalsekreterare Dan Brännström.

”HQ-domen visar att HQ AB var ute i ogjort väder”

13 januari, 2018 HQ-domen: Vad gäller revisorernas ansvar är tingsrättens slutsats märklig – anser advokat Carl Svernlöv.

Revisionsberättelsens utveckling under lupp

12 januari, 2018 Ny avhandling kartlägger den svenska revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet fram till i dag.

EY Law-chefen Paula Hogéus får globalt uppdrag

11 januari, 2018 Paula Hogéus har utsetts till Global Labor & Employment Law Leader.

 Upp