Foto: Getty Images

Redovisningsstandarder – så väljer företagen

15 maj, 2020

Vad ligger bakom de val företag gör? Två logiker styr när företag som driver egen forskning och utveckling redovisar sina tillgångar, visar en ny avhandling av företagsekonomen Simon Lundh.

När företagen redovisar immateriella tillgångar i sina finansiella rapporter måste de i K3 och IFRS följa principbaserade redovisningsstandarder, vilket innebär att det är bedömningar och avväganden som styr i stället för detaljerade regler. Just subjektiviteten bakom den typen av bedömningar har intresserat företagsekonomen Simon Lundh, som nyligen presenterat sin avhandling om immateriella tillgångar vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

Simon Lundh. Foto: Jesenka Dobric

– Det jag funnit intressant är hur företagen argumenterar, hur de vill ge en så trovärdig och rimlig bild av verksamheten som möjligt. De vill inte tänja på gränserna i relation till den bild som stämmer överens med verkligheten. Detta är en teoretisk aspekt som inte vanligtvis uppmärksammas, säger Simon Lundh.

– Det finns en professionalitet i det. De jag har pratat med som är ansvariga för redovisningsavdelningarna är självklart medvetna om att det finns ramar kring vad som är tillåtet. Men samtidigt finns det sätt att argumentera, vilket gör att det existerar ett visst spelrum för dem, tillägger han.

I sin avhandling har Simon Lundh riktat in sig på forskning och utveckling, det vill säga, sådant som handlar om teknik, databaser, forskningsresultat eller utfallet av företags utvecklingsarbete.

Resultatet visar att företagen använder sig av mestadels två sätt att tänka när de resonerar kring principbaserade redovisningsstandarder; instrumentell logik, där företagen vill undvika risker och onödig administration samt legitimitetsbaserad logik, där företagen tänker på hur rapporterna ser ut utifrån och baserar redovisningsbesluten på detta. De två logikerna kan dessutom användas samtidigt och oberoende av varandra.

Hur kan de som skapar och utvecklar nya redovisningsstandarder dra nytta av dina resultat?
– Jag jobbar med immateriella tillgångar, men det finns andra standarder som fungerar på liknande sätt. Både K3 och de internationella standarderna som jag tittade på är principbaserade. Då kan det vara intressant för normgivare på redovisningsområdet att förstå vilka tankemönster som dominerar hos företagen, svarar Simon Lundh.

Läs avhandlingen i sin helhet här: Application of Principles-based Accounting Standards – The Case of Internally Generated Intangibles

Taggar: redovisning

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se
Annons
Far Online
Annons

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

Hallå där… Petra Örjegren – ny ledamot i insynsrådet för SWEDAC

18 maj, 2020 Auktoriserade redovisningskonsulten Petra Örjegren ny ledamot i insynsrådet för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 

 Upp