Polismyndighetens samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism släppte nyligen en rapport där de har analyserat 22 sektorer under penningtvättslagen i en ny nationell riskbedömning.

I rapporten nämns redovisningskonsulter som synnerligen sårbara, då yrkesgruppen kan fungera eller utnyttjas som ”möjliggörare” för brottslingar att genomföra penningtvätt. Exempelvis genom att kriminella drar nytta av tjänster och produkter för att bygga upp lagliga fasader för sina företag.

Sektorn där redovisningskonsulter verkar får näst högsta riskkriteriet i polisens undersökning, ”betydande risk”, utifrån en samlad bild för hot och sårbarhet på en skala 1–4 (låg, medel, betydande, hög).

– Jag tror att det beror på att redovisningskonsulter är för villiga att ”hjälpa kunden” och att man inte har ett tillräckligt kritiskt tänkande. Redovisningskonsulter tänker för lite risk. Vi utgår från att kunden menar väl och har haft otur och att vår uppgift är att hjälpa kunden. Därmed ser vi inte att det kan innebära en risk för den egna verksamheten.

Yvonne Jansson. Foto: Saerun Norén

Det säger Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR, som också svarar på frågor i FAR:s medlemsrådgivning.

I polisens rapport fastslås att redovisningskonsulter många gånger har en unik inblick i kunders transaktioner och ges därmed möjlighet att upptäcka tvivelaktiga ekonomiska förehavanden, exempelvis misstänkta transaktioner.

Rutiner för penningtvättslagen

Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet och ansvarar för kontrollerna av redovisningsverksamheterna. Även i FAR:s kvalitetskontroller för auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter, som inte ersätter länsstyrelsens kontroller, ingår det att granska att byrån har rutiner för att följa penningtvättslagen.

Vidare framgår det i Reko (svensk standard för redovisnings- och lönetjänster) att medlemsföretagets skriftliga riktlinjer och rutiner ska omfatta rutiner enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ändå kommer det få anmälningar från redovisningskonsulter.

Yrkesgruppen lämnade totalt in 19 rapporter om misstänkt penningtvätt till Finanspolisen under år 2019. Året dessförinnan var siffran 16 rapporter, så en liten ökning kan skönjas.

Men det är ändå märkbart få, med tanke på att misstankegraden för att anmäla misstänkt penningtvätt till Finanspolisen kan vara vag.

Birgitta Åhlander. Foto: Lieselotte van der Meijs

– Att det är få anmälningar beror säkert på att inte alla redovisningskonsulter har genomgått utbildning och således saknar kunskaper för att upptäcka de här transaktionerna att rapportera. När jag får frågor i medlemsrådgivningen brukar jag resonera kring FAR:s etiska regler, säger Birgitta Åhlander, auktoriserad redovisningskonsult på FAR, till Balans.

Krav att känna kunden

För att redovisningskonsulten ska kunna identifiera misstänkta händelser eller transaktioner behöver denne känna kunden och kundens verksamhet, vilket också är ett krav enligt Reko, påminner både Birgitta Åhlander och Yvonne Jansson.

En transaktion som är normal i en verksamhet kan vara misstänkt i en annan, och det är viktigt att redovisningskonsulten utgår från sin kunskap om den enskilda kundens företag och situation. Det är också A och O att konsulten vågar fråga kunden när det inträffar situationer eller transaktioner som normalt inte förekommer i verksamheten.

– Vi vet att många är otroligt lojala med sina kunder och ofta sätter kundernas behov före sina egna, vilket kan vara en bidragande orsak till att det inte kommer in flera anmälningar, säger Yvonne Jansson, som vill passa på och ge ett par råd till konsulterna:

1. Kom ihåg att du och kunden har en kundrelation som bygger på din integritet och objektivitet.
2. Även om du har en nära relation med kunden behöver du ibland ta ett steg tillbaka och påminna dig själv om att ni i första hand har en affärsrelation.
3. Lita på din magkänsla och våga ställa frågor till kunden.

Läs mer om penningtvätt

• 
• 
•