Förkortningen NFRD, som står för the Non-Financial Reporting Directive, har varit i omlopp sedan 2014. NFRD ligger till grund för det som i Sverige har kallats för den nya hållbarhetslagen, eller hållbarhetsrapportering enligt ÅRL (årsredovisningslagen) från 2016.

Nu är det dags att lära sig en ny akronym: NFRD är på väg ut och ersätts av CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.

Det direktivet innebär bland annat att kretsen företag som måste hållbarhetsrapportera utvidgas. På europeisk nivå innebär det en utvidgning från cirka 11 000 till runt 50 000 företag.

I Sverige, som redan valt en utvidgad tillämpning av NFRD, blir det ingen förändring på denna punkt. Det kommer fortsättningsvis vara i storleksordningen 1 600 svenska företag som berörs av lagstadgad hållbarhetsredovisning. Däremot höjs kraven väsentligt.

Granskning av revisor

Hållbarhetsrapporten ska i framtiden integreras i förvaltningsberättelsen (företagen kommer inte längre att kunna välja att ha den i en separat rapport) och hållbarhetsinformationen ska granskas översiktligt av revisor (i nuläget ska revisorn bara uttala sig om att den finns, inte vad den innehåller).

Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv låtit göra bland företag som tillämpar det nuvarande regelverket uppskattar företagen att dagens regelverk (NFRD) lämnar stort tolkningsutrymme åt företagen. De vill inte ha mer detaljstyrning men gärna möjlighet till tydligare ”benchmark”. EU-kommissionens nya förslag (CSRD) kan sägas ta fasta på det senare.

Företagen ska i framtiden hållbarhetsrapportera på fler kriterier och de ska göra det enligt en gemensam standard i ett gemensamt digitalt format. Syftet är att få fram jämförbara data som dessutom ska kunna läsas av och bearbetas digitalt.

Hållbarhetsinformation jämställs med finansiell

Med CSRD tar EU-kommissionen ett tydligt steg i riktning mot att jämställa hållbarhetsinformation med finansiell information. Det innebär även att EU kommer att anta en europeisk standard för rapporteringen av hållbarhetsinformationen, det vill säga en IFRS för icke-finansiell information.

Svenska justitiedepartementet har skickat förslaget på en snabbremiss som är öppen till och med den 10 maj. Vid ett webbinarium som arrangerades av Svenskt Näringsliv i slutet av april noterades att den korta tidsfristen beror på att justitiedepartementet snabbt måste sätta ihop ett fakta-PM till riksdagen, som ska anta förändringarna i svensk lag.

Debatten om CSRD pågår nu parallellt i EU-parlamentet och medlemsländerna och intressenter kommer att kunna framföra synpunkter även efter den 10 maj. Först i december 2022 väntas det nya direktivet vara infört i nationell lagstiftning, för att träda i kraft från och med 2023.

Läs mer om hållbarhet