iStock

Nya 3:12-förslaget: Vinnare och förlorare

27 mars, 2017

I november skrev Resultat om vinnarna och förlorarna utifrån 3:12-utredningens förslag. Nu kommenterar Roger Zinders, Zinders Skatt, och Stefan Asklöf, Deloitte, vinnarna och förlorarna utifrån det modifierade förslag som regeringen tagit fram.

De här vinner mest på förslaget:

Vinnare. Foto: iStock

Vinnare. Foto: iStock

  • Ägare till högt värderade bolag

– Ägare som står inför en aktieutdelning eller kapitalvinst vid avyttring eller likvidation på kanske tiotals miljoner kronor, och som på grund av ett lågt gränsbelopp kommer att tvingas till maximal beskattning i tjänst, välkomnar naturligtvis den föreslagna skattesänkningen från 30 procent till 25 procent på ägaruttag som överskrider det så kallade takbeloppet, säger Roger Zinders.

Med regeringens förslag försvinner denna kategori vinnare.

  • Delägare som i dag träffas av fyraprocentsregeln

Det nuvarande kravet att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme tas bort.

Med regeringens förslag försvinner (i det närmaste) denna kategori vinnare. Visserligen föreslås att ägare till mindre än fyra procent av kapitalet åter ska ges tillträde till reglerna om lönebaserat utrymme, men med ett tillägg i form av en takregel. Till skillnad från andra ägare ska det lönebaserade utrymmet för ägare till mindre än fyra procent av kapitalet maximalt få uppgå till 25 procent av ägarens egen (eller närståendes) lön, det vill säga helt utan beaktande av löner till övriga anställda.

  • Delägare som är på gång att genomföra ett generationsskifte

– En särskild undantagsregel införs som innebär att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller till någon utomstående. Enligt utredarens förslag likställs överlåtelse till närstående med överlåtelse till utomstående vad gäller möjligheten för säljaren (ofta föräldern) att, efter överlåtelsen, ”avkvalificera” den erhållna köpeskillingen efter fem års karens trots att köparen (ofta barnet) driver verksamheten vidare, säger Stefan Asklöf.

Med regeringens förslag kvarstår denna kategori vinnare.

Läs mer: Regeringen backar kring 3:12-reglerna

Några som ”drar en lättnande suck”:

Drar en lättad suck. Foto: iStock

Drar en lättad suck. Foto: iStock

  • Delägare som har stora sparade utdelningsutrymmen

– Sparat utdelningsutrymme som en delägare redan ackumulerat får behållas (om än att skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent). Sparat utrymme kommer dessutom även i fortsättningen att få räknas upp årligen med statslåneräntan per den 30 november året före beskattningsåret ökad med tre procentenheter. Ett tag spekulerades i om möjligheten att spara och ackumulera utdelningsutrymmen skulle ändras, men så blev det alltså inte, säger Roger Zinders.

Med regeringens förslag blir det en försämring genom att tillägget tre procentenheter föreslås ändras till två procentenheter.

  • Delägare i företag med ”många anställda per delägare”

– Visserligen återinförs trappan vid beräkning av lönebaserat utrymme. Att nivån 50 procent behålls på löneunderlag överstigande 60 inkomstbasbelopp får dock anses som ”bättre än befarat” för ägare i företag med stort löneunderlag. Ju fler anställda desto högre löner att betala ut och desto högre upp i lönetrappan hamnar delägaren. Visserligen ska beräkningen av det lönebaserade utrymmet ske utifrån ägarens individuella löneunderlag, vilket likställer en ägare till samtliga aktier i ett företag med ett löneunderlag på fem miljoner kronor med en ägare till 10 procent av aktierna i ett företag med ett löneunderlag på 50 miljoner kronor, säger Stefan Asklöf.

– Effekten av den föreslagna beräkningsmetoden, individualiseringen, avtar naturligtvis med ökad ägarandel. Därför har framför allt större delägare, och i synnerhet ägare till 100 procent, i företag med stort löneunderlag anledning att känna en viss lättnad, om än att skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent, fortsätter han.

Med regeringens förslag blir det en ytterligare försämring jämfört med utredningen genom att nivån 50 procent på löneunderlag överstigande 60 inkomstbasbelopp föreslås justeras till nivån 40 procent.

Läs mer: Nya 3:12-förslaget: Så påverkas ditt företag

Några som inte påverkas alls eller mycket litet:

Påverkas inte. Foto: iStock

Påverkas inte. Foto: iStock

  • Ägare av företag med begränsad lönsamhet

– Man måste ha i åtanke att förslagen i utredning framför allt slår mot hög lönsamhet. En stor mängd aktiebolag drivs med en mer måttlig lönsamhet, där redan en rimlig grundlön för ägaren är en framgång. Att därutöver också kunna ta en aktieutdelning är helt enkelt inte en realitet för många ägare. Och om lönsamheten något år också skulle möjliggöra en aktieutdelning torde redan sparat utrymme eller åtminstone schablonbeloppet 1,75 inkomstbasbelopp vara tillräckligt för att få utdelningen kapitalbeskattad, kommenterar Roger Zinders och tillägger:

– Visserligen drabbas även dessa ägare av skattehöjning till 25 procent på ägaruttag inom gränsbeloppet, men det är naturligtvis en förhållandevis mycket mindre kännbar försämring jämfört med ägare till mycket lönsamma företag, kommenterar Roger Zinders.

Regeringen går emot utredningen och föreslår att schablonbeloppet lämnas oförändrat på 2,75 inkomstbasbelopp.

Läs mer: Nya 3:12-förslaget: Regeringen vs utredningen

Förlorare:

Förlorare. Foto: iStock

Förlorare. Foto: iStock

Med undantag för några specifika kategorier ägare (se ovan) innebär förslaget som helhet en märkbart höjd skatt på lönsamhet. Den höjda skattesatsen på ägaruttag inom gränsbeloppet, liksom den lägre och dyrare nygenereringen av gränsbelopp framöver, medför betydande försämringar för lönsamma fåmansföretagare, menar Stefan Asklöf och Roger Zinders.

– Skattehöjningarna devalverar värdet av det risktagande det innebär att driva eget företag. Kapitalrisken, i grunden satsningen av egna medel till aktiekapitalet, är förvisso inte särskild hög längre. Däremot satsar småföretagaren ofta all sin tid och trygghet i sitt företag, helt utan några garantier på avkastning och försörjningsförmåga. Att avkastningen på detta risktagande ska få beskattas som kapitalinkomst endast upp till drygt 100 000 kronor per år, och resten som sedvanlig anställningsinkomst (det vill säga lön), är förstås en försämring för framför allt de minsta företagarna, kommenterar Stefan Asklöf.

Med regeringens förslag blir det inte så illa som befarat för de allra minsta företagarna konstaterar Stefan Asklöf och Roger Zinders. Schablonbeloppet föreslås lämnas oförändrat liksom löneuttagskravet. Att avkastningen på småföretagarens risktagande nu erkänns som kapitalinkomst upp till 170 000 kronor per år, istället för 100 000 kronor enligt utredningens förslag, är förstås en positiv korrigering. Den föreslagna höjningen av skattesatsen på ägaruttag inom gränsbeloppet innebär dock en försämring för samtliga fåmansföretagare, i vart fall sådana vars företags lönsamhet möjliggör aktieutdelning.

Stefan Aslköf och Roger Zinders. Foto: Deloitte och Freja Zinders

Stefan Aslköf och Roger Zinders. Foto: Deloitte och Freja Zinders

Du hjälper väl dina kunder att ligga steget före? Resultat vänder sig direkt till företagaren och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Dina kunder får de senaste nyheterna inom skatt, redovisning och andra företagsaktuella ämnen. Det ger dig möjlighet att ge fler och bättre affärsmässiga råd. Som medlem i FAR ger du bort Resultat till ett rabatterat pris. Om du inte är medlem i FAR kan du välja att prenumerera. Läs mer här.

Taggar: 3:12

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se
  • Frågan om revisionsplikt på nytt i hetluften

    15 oktober, 2021 Det saknas vetenskapligt stöd för att slopad revisionsplikt lett till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet.

    Nordens låga trösklar för revisionsplikt – så skiljer vi oss från övriga EU

    15 oktober, 2021 Revisionsplikten är på tapeten igen i Sverige. Men hur ser det ut i omvärlden?

    ”Tilliten är mer värd än den norska oljefonden”

    15 oktober, 2021 Bevarandet av revisionsplikten är en prioriterad fråga för den norska branschorganisationen.

    Tydligt ökat förtroende för skatterådgivare

    14 oktober, 2021 Företagsledare och politiker har ett tydligt stärkt förtroende för skatterådgivare. Även allmänhetens förtroende pekar uppåt. 

    Inga post- eller heldigitala stämmor efter årsskiftet

    12 oktober, 2021 Den tillfälliga lagen för att underlätta bolagsstämmor kommer inte att förlängas efter årsskiftet.

    Balans får ny webb 21 oktober

    11 oktober, 2021 Charlotta Marténg: Nya Balans webb ger läsaren inspiration, kunskap och bättre möjligheter till långläsning.

     Upp