Foto: Sandra Bergström Shutterstock

Mutor – det dolda hotet

5 juli, 2016

Korruption? Mutor? Nej, inte i Sverige. Det är i alla fall vad vår självbild säger. Men kanske är det dags att tänka om. I Sverige har till och med fängelser byggts för mutpengar.

I undersökningar över hur utbredd korruptionen är ligger Sverige bra till jämfört med andra länder. När svenskarna själva får svara på hur de uppfattar förekomsten av mutor och korruption skattar de Sverige som ett land där korruption inte är något stort problem. Och till och med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner konstaterar att Sverige är relativt förskonat från mutor.

Det råder ingen tvekan om att det finns länder i världen där korruption och mutor är ett betydligt större problem än i Sverige. Länder där du inte kan få el inkopplad utan mutor, där du behöver betala extra för ett läkarbesök du egentligen har rätt till, och där polisen kräver några sedlar vid sidan om för att behandla din passansökan i rimlig tid. Nej, där är vi inte i Sverige. Här har näringslivet och den offentliga förvaltningen klarat sig fint undan mutkulturen. Eller?

Det kanske är dags att se över självbilden. Undersökningar samt intervjuer med forskare och anställda inom rättsväsendet visar en annan bild av vårt land. En bild där mutor faktiskt förekommer, på både hög och låg nivå i samhället. Och såväl inom näringslivet som kommuner och myndigheter. Bilden som målas upp visar att händelserna inte är isolerade till den så kallade Motala-skandalen, Göteborgs-härvan eller muthärvan runt Sveriges nationalarena i Solna. Mutkulturen är mer utbredd än så.

Fokus_nr7_infografik10 webb

En genomgång av domar från de senaste tio åren visar att det handlar om säljare vid byggvaruhus som låter bli att ta betalt av byggföretag som köper varor, trafikinspektörer som tar betalt för att godkänna körkortselever, bilister som erbjuder polisen pengar för att de ska se mellan fingrarna och läkare som tar emot testamenterade fastigheter. Kort sagt, mutbrotten och korruptionen finns på alla nivåer i samhället, och ingen kommer undan.

Men om nu korruptionen redan finns, och samhället ändå verkar fungera, spelar det någon roll? Ja, en utbredd korruption är på sikt ett hot mot demokratin. För korruption är maktmissbruk. Vänskapskorruptionen, som är svår för polis och åklagare att bevisa, tillför ytterligare en dimension. För var går gränsen för vad som är en muta, något som hör till arbetet eller något som hör till ett normalt umgänge vänner emellan?

I vintras publicerade svenska medier uppgifter om att företrädare för fackförbundet Kommunal hjälpt statsrådet Margot Wallström med ett hyreskontrakt i en av fackförbundets fastigheter i Stockholm. Chefsåklagaren vid Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning om misstanke om tagande respektive givande av muta. En förundersökning som sedan lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.

Ungefär ett år tidigare, vintern 2015, fylldes medias rapportering av härvan runt skogskoncernen SCA som avslöjats av SvD Näringsliv. Också i detta fall har Riksenheten mot korruption inlett en förundersökning med anledning av skriverierna. Vad brottsmisstankarna gäller eller vilka som är misstänkta för brott har åklagaren Thomas Forsberg tidigare sagt till media att han inte vill kommentera.

Fokus_nr7_infografik11 webb

I våras kom en dom, med vad som troligen är den strängaste påföljd som dömts ut för mutbrott inom statsförvaltningen. Den före detta fastighetschefen inom Kriminalvården fick straffet skärpt i Svea hovrätt till tre år och sex månaders fängelse, något som anses vara en sträng påföljd för en 70-åring. Ärendet initierades av Riksrevisionen och har fått stor uppmärksamhet i media.

Men faktum kvartstår. Vissa brott är svårare att bevisa än andra, och korruptionsbrott och framför allt mutbrott tillhör dessa. Vid mutbrott finns inget tydligt brottsoffer och det är inte alltid uppenbart att någon blir utsatt för skada, vilket gör benägenheten att polisanmäla mindre. Vad man däremot ska komma ihåg, är att när det gäller mutbrott har själva brottet givande av muta begåtts i samma stund som mutan erbjuds. Oavsett om den accepteras eller inte. Den som erbjuds en muta måste också aktivt säga nej för att inte begå brott. Och alla brotten bör polisanmälas för att minska mörkertalet och öka kunskapen i samhället. För det är genom ökad medvetenhet och mer kunskap som vi kan förändra attityderna och bidra till minskad korruption.

Så kanske är det dags att öppna ögonen och våga se oss i spegeln. Hur ser vår självbild ut egentligen?

 

Läs hela Balans granskning om mutbrott och korruption:

Stadig ökning av anmälningar

Löpsedelstestet avskräcker

Revisorer har en viktig roll att fylla

”Vi accepterar inga övertramp”

Extramaterial

Balans special #3 Mutor och korruption

 

Taggar: korruption mutor näringslivet revisionsbranschen revisorer

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Flyttad redovisning av momsen skapar ny oro bland löne- och redovisningskonsulter

14 februari, 2019 Nytt bakslag för många konsulter. 1 mars ändras sättet att redovisa momsen på Skatteverkets webb.

”Därför behövs en HQ-kommission”

14 februari, 2019 Carl Svernlöv om HQ-affären: ”Den centrala frågan är om FI verkligen hade fog för återkallelsen.”

NRF i Stockholm – hetaste frågorna 2019

13 februari, 2019 Under onsdagen träffas Nordiska Revisorsförbundet (NRF) för att komma överens om vägen framåt.

Skatteverket efter kritiken: ”Önskemålen finns på vår prioriterade lista”

13 februari, 2019 Nu ska Skatteverket se över vad som behöver ändras i AGI-systemet.

Skatteverkets system för AGI ger konsulterna extraarbete

13 februari, 2019 Redovisningskonsulter och lönekonsulter har stött på problem när de använt Skatteverkets nya tjänst AGI.

Redovisningskonsulten som blev ekonomichef

12 februari, 2019 Ann-Sofie Kjellberg, tidigare auktoriserad redovisningskonsult på PwC/Aspia och FAR-aktiv, kan titulera sig ny ekonomichef på Mazars. 

 Upp