Foto: Getty Images

Klimatrevisor – ett framtidsyrke

1 mars, 2019

Status för hållbarhetsfrågor inom företagen har ökat och hållbarhetskonsulterna blivit allt fler. Nu spår Trygghetsrådet att klimatrevisor är ett av tio nya framtidsyrken.

Känner du till termen klimatrevisor? Om inte, så är du inte ensam. Men det kan ändra sig snart. För när Trygghetsrådet kom ut med rapporten Framtidens arbetsliv är här! i februari fanns just klimatrevisor med som ett av tio framtidsyrken.

Hos FAR är hållbarhetsfrågorna på agendan sedan länge. Redan 2004 startades MER-projektet (miljöengagerade revisorer och redovisningskonsulter), som handlade om hur revisorer och redovisningskonsulter kan koppla ihop ekonomisk vinst med miljö. I MER-projektet togs det fram vardagsnära verktyg som revisorer och redovisningskonsulter kunde använda för att bidra till företagens hållbarhetsarbete. Särskilt fokus lades på godstransporter, tjänsteresor och energi.

Läs mer: FAR:s pris för bästa redovisning av hållbarhet

Karin Apelman. Foto: Kristofer Hedlund

– Det finns mycket vår bransch kan bidra med på hållbarhetsområdet. För mig handlar hållbarhet om att kvalitetssäkra näringsliv och samhälle för ett långsiktigt värdeskapande, säger FAR:s generalsekreterare och vd Karin Apelman.

Samtidigt som de flesta företag och organisationer har framåtsträvande hållbarhetsmål är den klimatekonomiska kompetensen på plats låg. Vilket leder till det skriande behovet av hållbarhetskonsulter som hjälper verksamheten att analysera, strategianpassa och redovisa andra siffror än de rent finansiella, skriver Trygghetsrådet i rapporten. Entré gör klimatrevisorn.

Gunilla Sandström, som startade MER-projektet, menar dock att man var för tidig på bollen.

– Vi var för tidigt ute, ingen kunde tjäna pengar på det då. Det var rätt många revisorer som var med i projektet, utbildades och drev pilotprojekt med kunder och tyckte att det var jättebra. Sedan blev jag rekryterad som hållbarhetschef till ett större bolag och projektet rann ut i sanden, vilket var synd, säger Gunilla Sandström som i dag är chef för miljö och hållbarhet på Ahlsell.

När hon läser om klimatrevisorn känner hon mycket väl igen sig.

– Det är ju ungefär det här som vi höll på med. På den tiden kallade vi det för miljörevisor och vi hade mycket fokus på energi och transporter, berättar hon.

Läs mer: Hållbarhet – så hjälper du kunderna se risker och möjligheter

Gunilla Sandström. Foto: Ahlsell

FAR-medlemmen Karl-Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor, driver K-J Kjöllerströms Revisionsbyrå och var en av MER-revisorerna. Hans miljöengagemang har aldrig sinat, utan han stretar oförtrutet på med frågorna.

– Vi revisorer jobbar mycket med att granska siffror, och när man ändå tittar på kostnaderna, så kan man också mäta förbrukning i form av mil, kilowatt, liter. Då tittade vi exempelvis mycket på tjänsteresor, säger han till Balans.

– Det gäller att vara transparent och det gäller allt, från penningtvätt som det pratas mycket om nu till miljöfrågor. Exempelvis skulle man kunna redovisa klimatnyckeltal så som man redovisar en flertalsanalys i K2 och K3. Om man bokför en reseräkning med bil så kan man redovisa hur många antal mil den bilen har gått, fortsätter han.

Gunilla Sandström önskar att det vore lättare att kvalitetssäkra klimatinformation.

– Jag hade önskat att ekonomerna, redovisningskonsulterna och revisorerna förstod klimatutmaningen och hjälpte företagen på ett bättre sätt. Vi ska redovisa hållbarhetdata till årsredovisningen. Hur skulle man kunna samla in data på samma sätt som ekonomisk data? Hur kvalitetssäkrar man det? Ofta redovisar man hållbarhetsdata i parallella system och då får det inte samma dignitet, säger hon.

Läs mer: Framtidens arbetsliv är här!

Karl-Johan Kjöllerström. Foto: Kristofer Hedlund

Att jobba som MER-revisor, eller klimatrevisor, handlar inte om att uppfinna hjulet på nytt, påminner Karl-Johan Kjöllerström. Tvärtom kan det räcka med att ställa en och annan extra fråga, eller att göra nattvandring på företaget.

– Snabbt kan det visa sig att det finns datorer som körs i bakgrunden, att en fläkt går i onödan, att en lampa lyser, något står på stand-by, och så vidare, och det tar en massa energi. Det finns mycket att göra när det gäller just energieffektivisering, säger han och tillägger:

– För att få ett helhetsgrepp, så måste det till en lagstiftning i årsredovisningslagen. Att även mindre företag ska redovisa nyckeltal kring klimatpåverkan eller miljö. Eller att FAR lägger in i redovisnings- och revisionsrekommendationerna att detta ska granskas. Det tar tid – och man får ingen standard om det inte bestäms från högre instans. Det är som trafikreglerna: du måste sätta ut en stoppskylt någonstans.

Taggar: hållbarhet revisor

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se
Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp