Reportageresan från Stockholm till Helsingborg blev som så många andra fysiska möten under årets första halvår inställd. När Balans får tag på Kim Lavin över telefon får vi omgående bekanta oss med en omisskännlig och smattrande helsingborgska, inbäddad i ett lurigt smajl bakom orden.

– Många förstår inte att det faktiskt ofta går att välja att vara glad. Ibland hänger människor upp sig på saker som inte borde leda till negativitet. Bättre då att fokusera på det som är bra, säger han.

Inställningen har auktoriserade revisorn fått från sin fru, som han träffade på Handelshögskolan i Göteborg.

– Innan kunde jag vara mer deprimerad i perioder. Jag tyckte synd om mig själv i onödan för att jag hade tråkigt. Det vände när vi träffades. Det är vad jag kallar win win.

Kim Lavin är sedan 2018 partner på Baker Tilly i Helsingborg, en byrå han har varit trogen sedan 2011 då ”utbrytargruppen” från Nyström & Partners inkorporerades i byrånätverket.

Samma år började han twittra som @RevisorLavin och utveckla #revisorshumor, där han delar andras och egna underfundigheter, eller ”sjukt låg humor” som han säger själv. I skrivande stund följer närmare 4 200 personer Kim Lavins twitterkonto.

Men vi backar några steg.

Kim Lavin.

Du tog studenten från naturvetenskapligt gymnasium, flyttade för systemvetarstudier vid Handelshögskolan i Göteborg, men växlade till ekonomi. Varför valde du att byta inriktning?

– Jag har alltid varit en datanörd, något jag för övrigt har haft nytta av som revisor när det gäller digitalisering av system. Som ung trodde jag att jag skulle jobba med datorer. Men på universitetet kom jag fram till att det var mer konkret och roligt med ekonomi.

– Men att jag skulle bli revisor var inte alls självklart. Jag kände inte någon som jobbade inom revision och hade knappt hört talas om yrket. Inte förrän sista året, då det kom gästföreläsare från revisions- och rådgivningsbranschen som väckte intresset till liv.

Hur kommer det sig att du började twittra som @RevisorLavin och utveckla #revisorshumor?

– Det har med mitt datanörderi att göra. När sociala medier blev stort på 00-talet ville jag hoppa på tåget. Jag kommer ihåg att någon sa: ”Att använda Facebook är som att gå på bröllopsfest (där du träffar vänner och bekanta), men att använda Twitter är som att gå på puben (där du kan träffa alla möjliga)”. Jag märkte rätt snabbt att på Twitter gick det att få direktkontakt med beslutsfattare och fascinerande människor.

– Det finns en oerhörd kraft i nätverket. I början twittrade jag som privatperson, men efter ett tag blev det mer om revision vilket ledde mig in på #revisors­humor.

Varför just kopplingen revisor och humor? Det är ju inte självklart.

– Just därför. Jag ville skoja med bilden av en revisor som grå och tråkig, en bild som fortfarande finns men lyckligtvis är i förändring. När jag började använda hashtagen 2011 hade den använts någon gång tidigare, men utan systematik. Så småningom började jag lägga ut ordvitsar, som jag hittade på själv eller fick från annat håll. Ett tag gjorde jag det på fredagar, men sedan blev det titt som tätt. Än i dag kan andra twittrare taggar mig och fråga: ”Är detta #revisorshumor?”. Svaret är: Ja. Det är alltid #revisorshumor om en revisor tycker att det är roligt.

Vad har du fått för reaktioner från branschen?

– Många glada tillrop, både från revisorer och icke-revisorer, på kurser och via olika nätverk. Jag har också fått kunder via den vägen, antingen att andra har rekommenderat mig efter att ha läst mina tweets, eller att kunderna själva har hittat mig. Att jag skulle träffa folk och fakturera mer tack vare #revisorshumor trodde jag aldrig när jag startade.

– Året därpå, 2012, registrerade jag även min egen domän. Jag förstod att om man googlar orden ”revisor” och ”Helsingborg” så vinner alltid domännamn över innehåll. Det är nästan ofattbart hur mycket trafik och kunder det har drivit. Det är många som har sett den kanalen också. RevisorHelsingborg var mer beräknande, medan Twitter inte alls var det.

Alltid redo med ett skämt att dela.

Finns det något du inte kan skämta om som revisor?

– Ja, ibland får jag bita mig i läppen. Jag hade ett samarbete på gång med en potentiell kund som valde att inte gå vidare, på grund av att han hade läst en av mina tweets som han inte tyckte var särskilt passande eller rolig.

– Någonstans där insåg jag att genom att twittra under #revisorshumor, väljer jag vilka jag vill arbeta med. Alla som tycker att det är kul kommer jag att jobba med. I det korta perspektivet kanske det inte blir så bra för faktureringen, men i det långa loppet kan det generera nya kunder och jag kommer definitivt att ha ett mer stimulerande jobb om jag och kunderna kan skratta tillsammans.

Vad har Baker Tilly i Helsingborg sagt om ditt twittrande?

– Jag har inte fått någon negativ feedback internt. Någon gång har jag varit lite orolig när jag bloggat på RevisorHelsingborg. Samtidigt modererar jag mig själv en del och är noga med att påpeka att man som läsare ska faktakolla allt. Jag varken skriver eller twittrar helt gränslöst.

Är revisorer för allvarstyngda?

– Vi har en samhällsbärande roll och det är helt grundläggande att vi inte skämtar vid fel tillfällen. Vi pratar med företag om allvarliga saker som kan påverka företagen, de anställda och deras kontakter. Vår tystnadsplikt som revisorer är det absolut viktigaste av allt. Kunderna ska kunna lita på att vi hanterar sådant som har med deras verksamhet att göra professionellt och seriöst. Jag förstår att branschen måste uppfattas på det viset, men där kan jag se en konflikt.

– Jag har min humor för att sticka ut, men jag försöker att inte gå över gränsen och bli oseriös. I coronatider skulle det kunna finnas branschskämt som inte passar att dra eller dela, eftersom det finns företag som går på knäna. Där tänker jag till innan jag tweetar ut något som skulle kunna misstolkas eller landa fel.

Hur har du annars använt humor i karriären?

– Om det har varit tryckt på ett möte har jag kunnat dra en ordvits som lättar upp stämningen. Återigen, det gäller att hålla tungan rätt i mun och att tillfället passar.

– Jag har nog ofta varit lite för tidig med att vilja skämta om sådant som är jobbigt. Det är mitt sätt att bearbeta händelser som exempelvis terrordåd och coronapandemin. Just i sådana extrema fall funderar jag ett varv till och lägger band på mig själv. Det har hänt att jag har skrivit en tweet och sedan låtit bli att publicera.

Inte bilden av en genomsnittlig revisor.

Finns det något tillfälle där det är befogat att skämta om coronakrisen?

– Nej, det finns många som far riktigt illa. Jag hade velat att jag hade kunnat skämta om det, men av respekt för andra så förstår jag att det inte går.

– Men inom familjen skämtar vi friskt. Som när våra två barn har varit osäkra på läget och vänt sig till oss föräldrar. Vid sådana tillfällen lättar jag upp situationen med humor. Privat skojar jag om corona på ett sätt jag inte gör på Twitter eller med personalen och kunder.

På nyårsafton, när du tittar tillbaka på det här året, vad hoppas du att du tänker då?

– Generellt sett är jag optimistisk; det här ska vi reda ut. Även om jag vill gå på fotboll och till puben, resa och umgås i större sällskap, hoppas jag att det framöver kan ske på ett mer kontrollerat sätt.

– På nyårsafton hoppas jag att jag kan se tillbaka på ett år med en pandemi som kanske inte var så farlig som vi trodde. Att vi vidtog åtgärder, att det inte kom en andra våg och att det var inte så jättemånga fler som dog än i en vanlig influensa. Att vi har blivit mer flexibla i hur vi jobbar, med mindre miljöpåverkan och koldioxidutsläpp som följd. Att krisen ledde till att livet faktiskt blev bättre.

Den obotliga optimisten Kim Lavin har talat.