Är ekonomisk tillväxt klimatfrågans fundamentala problem? Eller dess lösning? Få har nog missat att FN:s klimatpanel IPCC släppte sin senaste klimatrapport i augusti. Tack vare rapporten vet vi att om en viss temperatur ska kunna hållas, måste utsläppen begränsas betydligt.

Grundorsaken till problemet med klimatförändringarna är att det inte finns ett pris på utsläppen. Det menar John Hassler, professor i makroekonomi på Stockholms universitet.

− Om man inte rättar till det grundläggande problemet med prissättningen, så måste man gå tillbaka till ett förindustriellt sätt att leva. Och hur ska vi få till stånd att Kina, Indien och Afrika ska ha en negativ tillväxt? Det är fullkomligt orealistiskt. Sätter man ett pris på utsläppen, då pekar det mesta på att problemet går att lösa – utan stora ekonomiska uppoffringar, säger han.

John Hassler. Foto: Henrik Hellström

Flexibel ekonomi

Det handlar alltså inte om att tillväxten i världen måste stanna. John Hassler menar att ekonomin är flexibel om man tittar på lite längre sikt, säg 20–30 år, och att klimatneutralitet kan ske utan att det blir negativa konsekvenser för BNP-tillväxten.

Han refererar till sig själv som ”realistisk och försiktig optimist”.

− Det går att göra! G7-länderna har kommit överens om att införa en global miniminivå för bolagsbeskattning. Det är kontroversiellt och komplicerat. Vi kommer att nå klimatmålen, men vi måste skippa den märkliga lagstiftningen i Sverige och låta marknaden sköta det hela, säger han.

Lapptäcke av lagar

Den märkliga lagstiftningen John Hassler pratar om är ett ”lapptäcke av lagar, regler och lokala mål” och här nämner professorn så pass varierande exempel som att Stockholms universitet ska bli klimatneutralt, bonus malus-systemet samt klimatmålen för transportsektorn. Tydligt är att han anser att klimatkampen ska skötas på global nivå, inte nationell.

Annika Winsth. Foto: Nordea

Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tycker att vi måste blicka bortom landets gränser. Hon säger att regeringen har gjort mycket som gör att Sverige ser bra ut jämfört med andra länder, men som inte får någon större global effekt på omställningen.

− Störst nytta gör Sverige genom att bidra till forskning och utveckling som tar fram teknik som gör att hela världen kan ställa om till en mer hållbar utveckling, säger hon, och fortsätter:

− De investeringar som näringslivet nu gör i norra Sverige för att bland annat tillverka rent stål och batterier till elbilar är exempel på detta. För att lyckas med det krävs det fungerande hubbar av entreprenörer, kompetens och riskkapital. Politikernas uppgift är främst att skapa gynnsamma förutsättningar för detta.

”Klokt att hjälpa företagen prioritera dessa frågor”

– Annika Winsth, chefsekonom på Nordea

– Annika Winsth, chefsekonom på Nordea

Nordeas chefsekonom pekar på att det ställs allt högre krav på företagen med de regelverk som nu implementeras. Poängen är att hjälpa investerare att kunna jämföra företag ur ett hållbart perspektiv.

− Det jag tänker på är EU-taxonomin, som klassificerar företag med fokus på hur hållbara de är. Ju renare företagen är, desto billigare och bättre tillgång till finansiering får de. Riktigt smutsiga företag kan få svårt att få tillgång till investeringskapital, inte minst då pensionsbolagen som är de stora investerarna själva vill bli klassade hållbara och därmed inte kan investera i dessa företag, säger Annika Winsth.

Hur ska då rådgivare – som både ska guida företag i ekonomiska spörsmål så väl som i hållbar omställning – tänka?

− Pressen på företag att leva upp till de hållbarhetskriterier som gäller för respektive bransch ökar allt mer. Företag som inte gör det lär få svårt att konkurrera både ur ett konsumentperspektiv, men också ur ett finansiellt perspektiv. Det är klokt att som företag ta med det i beräkningarna oavsett hur hårt granskad man är idag då trenden tydligt går åt det hållet, svarar hon.

Marknadens roll

Men alla anser inte att det är rådgivare, anställda eller hållbarhetsansvariga som ska hålla koll på frågan. Professorn i makroekonomi John Hassler vurmar istället för marknadens roll.

− Jag tror att det är för mycket fokus på att fundera på hur man ska manövrera i djungeln av olika regleringar av vad som är rätt och fel. I den djungeln finns en efterfrågan på folk som ska guida företagen rätt. Det är överdrivet. Så mycket folk behöver vi inte för att fixa detta, bedömer han.

”Vi kommer att nå klimatmålen”

– John Hassler, professor i makroekonomi

– John Hassler, professor i makroekonomi

När ett utsläppshandelssystem finns på plats, då kan man börja ha kontroll över de aggregerade utsläppen. Och då kommer varje företag att få prissignaler, säger han. Vissa produkter och tjänster kommer att bli dyrare att tillhandahålla, medan andra blir mer lönsamma.

Frågor att ställa sig då är exempelvis: Klarar företaget en ordentlig uppgång på koldioxidpriserna? Måste vi tänka om i vår produktportfölj?

− Det är så marknaden ska fungera. Det är inte bara en hållbarhetsfråga, det är framförallt en ekonomisk fråga. Och vi kommer att nå klimatmålen, säger John Hassler.

Tillbaka till Nordeas chefsekonom:

− Jag har länge sagt att kapitalet kan bli klimatets bästa vän. Hur vi investerar och vem vi lånar ut till påverkar företagens möjligheter att driva sin verksamhet och i slutändan om de kan överleva. Regelverken är inte perfekta, men utvecklingen pågår hela tiden. Det är klokt att hjälpa företagen att prioritera dessa frågor även om företaget är litet och inte i grunden sysslar med hållbarhetsfrågor, säger Annika Winsth.