iStock

Kan bostadsbristen skyllas på revisorer?

20 september, 2016

Påverkar revisorer bostadsbyggandet negativt? I tider av bostadsbrist är frågan om nedskrivningar av kommunala hyreshus brännhet – och det är revisorerna som får skulden. Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG och ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning, kommenterar uppgifterna i media.

Vad är egentligen ett nybyggt hyreshus värt? Det är det som är frågan i det här fallet – och den redovisningsregel om nedskrivningar i Bokföringsnämndens K3-regelverk som är på tapeten kan ha gjort att tusentals lägenheter inte har byggts de senaste åren. Det handlar om att en tillgång, ett hyreshus, inte får vara högre värderat i redovisningen än ett uppskattat nettoförsäljningsvärde eller så kallat nyttjandevärde.

Bostadspriserna har stigit explosionsartat de senaste åren, vilket också gör att många kommunala hyreshus är värda åtskilligt mer i verkligheten än vad som står redovisningen. Priserna och prisuppgångarna varierar dock mellan olika orter och olika typer av fastigheter. Det betyder inte att man därmed kommer undan med att skriva ner värdet på ett enskilt hyreshus som kanske är värt mindre än utgiften för att bygga, det så kallade anskaffningsvärdet. Så fungerar inte redovisningsreglerna.

Och visst är det ett ärende som berör. Chris Österlund som är chef för ekonomi och finans på SABO, de kommunala bostadsbolagens egen intresseorganisation, säger att ämnet lär bli mer aktuellt.

– Det finns många mindre kommuner i landet som inte har haft fullt i sina fastighetsbestånd på många år och som nu har det. Där man för några år sedan pratade om att riva fastigheter och som nu har bostadsbrist. Vi vet att frågan växer i angelägenhetsgrad och är aktuell på många fler platser än vad den har varit på väldigt länge, konstaterar Chris Österlund i ett inslag i P1.

I samma program säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, att hela frågan baseras på en ”felsyn”. De som bygger hyreshus gör det inte för att sälja utan för egen förvaltning.

– Problemet är att värderarna – för revisorerna lutar sig mot värderarna – försöker tänka: ”Hur skulle en privat aktör kunna tänkas resonera om den skulle köpa det här huset?”

Han tillägger längre in i programmet:

– Jag tror att det krävs en ordentlig diskussion i värderingkåren och bland revisorer om vad man ska använda för principer när man ska värdera en tillgång som faktiskt inte säljs på marknaden.

Balans ringer upp Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG och ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning.

Redovisningsspecialisten Pernilla Lundqvist KPMG)  är ordförande i i FAR:s policygrupp för redovisning.  Bild: Åsa Ohlsson

Pernilla Lundqvist. Bild: Åsa Ohlsson

– Utan att uttala mig i något enskilt fall anser jag att revisorerna agerar korrekt. Argumenten som framförs kan anses rimliga ur ett perspektiv men samtidigt måste vi förhålla oss till de lagar och i detta fall kompletterande normer som finns på redovisningsrådet. Dessa regler måste revisorerna förhålla sig till i sin granskning, säger Pernilla Lundqvist.

– Redovisningsregelverket K3 baseras på internationella normer (IFRS) och det är tydligt att i samband med så kallade nedskrivningstest ska man utgå från marknadsmässiga avkastningskrav vid diskontering av uppskattade framtida kassaflöden.

– Dessutom finns lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som dessa bolag måste följa. Det som kan diskuteras är om det ur ett redovisningsperspektiv finns behov av särreglering för vissa bolag men det är en annan fråga och i dag finns ingen särreglering. Regelverket finns där och bara för att man inte gillar det kan man inte bryta mot det. Sen är debatten inte helt ny, även om bostadsbristen aktualiserar frågan i medierna.

Vad tycker du är viktigast i den här frågan?

– Viktigast är att gå till grunden och beakta och förstå de regelverk som finns både ur ett redovisningsrättsligt perspektiv och vad gäller annan reglering för dessa bolag. I nuvarande regler krävs post för post-värdering där utgångspunkten är att varje hyresfastighet, inklusive mark, värderas var för sig och inte ett helt fastighetsbestånd tillsammans. Utgångspunkten är även marknadsmässigt avkastningskrav.

– Sen kan man fråga sig: Vad är yrkeskårens roll? En viktig del i revisionen är att granska efterlevnaden av normen. Om inte bolagen följer reglerna kan inte revisorerna bara släppa det. Då bör lagstiftaren i stället överväga någon form av särreglering.

Taggar: revisor

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

sofia.hadjipetri.glantz@far.se
  • Steg för steg – rekrytera rätt till egna byrån

    14 juni, 2021 Jonny Boström har presenterat sin satsning. Nyckeln till framgångsrik byrå? Hitta rätt medarbetare och kunder.

    Sena skattedeklarationer beläggs med förseningsavgift

    11 juni, 2021 Lämnas skattedeklarationen in efter 15 juni kommer Skatteverket att ta ut förseningsavgift.

    ”Revisorer och rådgivare bör hålla koll på globala bolagsskatten”

    11 juni, 2021 G7-länderna har kommit överens om strukturen för en global bolagsskatt.

    Ny ordförande med skatt på agendan

    10 juni, 2021 Här är de hetaste skattefrågorna. Balans intervjuar Peter Lindstrand, ny ordförande i FAR:s Strategigrupp Skatt.

    Vill du bli kvalitetskontrollant?

    9 juni, 2021 Nu söker FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet kvalitetskontrollanter - framför allt i Stockholmsområdet.

    Avhandling: ”Inflytande kan ske på många olika sätt”

    8 juni, 2021 Elina Malmström: Idén att forska på revision ur mindre byråers perspektiv mötte ointresse och motstånd.

     Upp