Foto: Dreamstime

Ingen kommun är befriad från problem med mutor

Faktaruta

Granskningskommissionen lämnade tio rekommendationer när de överlämnade sin rapport till Göteborgs kommunfullmäktige:

1. Skapa tydliga men få gemensamma styrdokument.

2. Ledningen ska visa vad en god och opartisk förvaltning innebär.

3. Förtydliga politikernas och tjänstemännens roller.

4. Rekrytera chefer och andra tjänstemän utifrån meriter.

5. Skapa utbildningar och arbetsförutsättningar för professionalitet.

6. Skapa rutiner för anmälan av bisysslor.

7. Utpeka en tydlig mottagare av interna anmälningar.

8. Professionalisera den kommunala revisionen.

9. Utveckla former för en dialog med medborgarna.

10. Inrätta Göteborgs Stads gästprofessur för forskning om den demokratiska rättsstaten.

15 september, 2013

En stark kommunal revision bidrar till att förebygga oegentligheter. Det menar granskningskommissionen som tittat på grogrunden bakom ”Göteborgsandan”. Kommissionens ordförande är tydlig: Problemen finns inte bara i Göteborg. Alla kommuner bör fundera på var de står när det gäller mutor och korruption.

Dominansen av den så kallade Göteborgsandan på andra värdens bekostnad. Så kan de oegentligheter förklaras som under en längre tid inträffade i Göteborgs Stad, och som fick rättsliga efterspel. För ungefär ett och ett halvt år sedan tillsattes en granskningskommission, som leddes av Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet.

– Så vitt vi vet är det ganska ovanligt att en kommun bjuder in utomstående för att granska sådana här frågor, berättar Erik Amnå.

I februari förra året började kommissionen, bestående av Erik Amnå, Barbara Czaniawska, professor i allmän företagsekonomi vid Göteborgs universitet samt Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, sitt arbete. Ett fyrtiotal ledare inom politik, förvaltningar och bolag har intervjuats, en enkätundersökning har genomförts bland cirka 40 000 medarbetare och förtroendevalda inom Göteborgs Stad och dessutom har en stor mängd handlingar granskats och analyserats.

– En slutsats vi dragit av vårt arbete är att ingen svensk kommun kan slå sig till ro när det gäller dessa frågor. Man måste hela tiden vara vaksam och hitta en balans mellan olika värden. Man får inte vara aningslös och tro att det där inte gäller oss, säger Erik Amnå.

Granskningskommissionen konstaterar i sin rapport att revisorer knappast kunnat upptäcka alla oegentligheter av den typ som förekommit i Göteborg, eller andra kommuner på senare tid, men att en stark kommunal revision fyller en förebyggande funktion. Inte minst genom att ta ansvar för att följa upp de interna kontrollsystemen och föra dialoger med ansvariga inom förvaltningar och bolag.

– Vi skulle vilja se en ordning där yrkesrevisiorer, anställda eller upphandlade, utför sin granskning på fullmäktiges uppdrag och sedan lägger fram sina samlade bedömningar där. Att ta bort de förtroendevalda revisorerna och deras uppgift att avge rapport och föreslå huruvida ansvarsfrihet ska beviljas kräver dock en lagändring. Vi har rekommenderat Göteborgs stad att aktualisera frågan, säger Erik Amnå.

Granskningskommissionens analyser tyder på att Göteborgs Stads förvaltningar och bolag uppvisade drag som inte direkt, men väl indirekt, bidrog till att man kom att underskatta riskerna för oegentligheter. Det finns, och fanns enligt kommissionen, en Göteborgsanda som innebär ett gränsöverskridande samarbete mellan marknad, politik och föreningar och där det är otydligt vilka normer som gäller. Enligt Amnå har den skördat obestridliga framgångar när det gäller att ta sig bort från varvskriserna på 1980-talet till dagens tillväxt-, evenemangs- och kunskapsstad. Många kommuner avundas Göteborg dessa smidiga lösningar där man från olika håll samarbetar för det man tror vara kommunens bästa.

– Det är alltså inget fel på Göteborgsandan i sig. Men den kom att dominera så att värden som professionell självständighet, formalia, insyn och opartiskhet delvis hamnade i skymundan. En samverkande koncentration av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet, ibland även politisk opposition, säger Erik Amnå.

I den enkät som granskningskommissionen genomförde svarade nästan varannan medarbetare och förtroendevald att de tror att det som framkommit bara är toppen på ett isberg, och enligt dem var ”muthärvan” inget som journalisterna hittat på. De som svarat på enkäten tror också att det finns en rädsla att anmäla oegentligheter eftersom man befarar mobbing och utfrysning.

Granskningskommissionens arbete visar också att alla förvaltningar och bolag hade medarbetare som sa att de åtminstone en gång själva erbjudits muta. Av detta konstaterar granskningskommissionen att det korruptionsförebyggande arbetet måste ske på bred front, och inte isolerat i vissa organisationer.

– Det är viktigt att chefer och förtroendevalda tar frågan på fullaste allvar. Man måste ha ordning på papper och styrdokument och det måste vara lätt att hitta i medarbetarguider hur man ska bete sig, och vem man ska vända sig till om man stöter på något som inte går riktigt till. Det är också viktigt att ha rutiner för bisysslor, många slarvar med det, säger Erik Amnå.

Men på lång sikt handlar det även om att ändra Göteborgsandan och skapa en ny förvaltningskultur. Det arbetet är svårare och Erik Amnå betonar vikten av att det skapas en respekt och att det ges utrymme för olika yrkesgrupper.

– Man måste kunna ta in andras perspektiv och lyssna på vad andra yrkesgrupper har att säga, exempelvis jurister, säger Erik Amnå.

Att se över rekryteringsprocesserna är också ett steg i att skapa en ny förvaltningskultur. Rekryteringen måste bygga på faktiska meriter, och andra kriterier ska inte blandas in.

– Endast de bästa och de skickligaste ska rekryteras, det får inte ske rekryteringar baserade på kompisskap, säger Erik Amnå.

Han rekommenderar också att man talar om vilka värden man vill ska utmärka kommunen, och säger att det är en diskussion som ständigt måste upprätthållas. Det gäller inte bara Göteborg utan samtliga kommuner, statliga myndigheter och företag.

– Det yttersta hotet är att tilliten går förlorad, och det gör den om medborgarna inte känner igen sig i kommunen. Problemet som finns är känslan av att ”detta drabbar inte oss”. Bara för att vi i vårt land inte har så mycket traditionell korruption tror man inte att det kan förekomma i vissa städer och regioner men det gäller att hela tiden vara uppmärksam. Ingen bör ta korruptionsfriheten för given, säger Erik Amnå.

 

 

Läs mer:

”En hel del arbete återstår i Göteborg”

Svenska företag blundar för risken med mutor

Taggar: kommunal revision korruption mutor

Text: Charlotta Danielsson

Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

 Upp