Fyra kandidater till CH Witts pris

Faktaruta

I juryn ingår:

Peter Clemedtson, auktoriserad revisor och styrelseordförande PwC
Ewa Fallenius
Peter Malmqvist, chefsanalytiker Remium
Ulla Reinius, civilekonom och författare
Jonas Svensson, FAR:s ordförande och auktoriserad revisor EY.

8 augusti, 2016

Fyra fördjupningsartiklar i Balans har blivit nominerade till CH Witts pris. I samband med FAR:s branschdagar avslöjas vinnaren.

Sedan 1981 har Carl Henrik Witts pris för bästa artikel i Balans delats ut varje år av PwC i samarbete med FAR. Under åren som gått har en rad kunniga artikelförfattare fått ta emot priset.

Inför årets prisutdelning tar CH Witts jury ett nytt grepp och hoppas samtidigt öka kännedomen om priset ytterligare.

– Förhoppningen är att priset ska stimulera till välskrivna, initierade fördjupningsartiklar i Balans och att artiklarna kan bidra till ökade kunskaper och mer debatt. Det är viktigare än någonsin, konstaterar juryns ordförande Peter Clemedtson, tillika auktoriserad revisor och styrelseordförande för PwC Sverige.

Under sommaren sammanträdde juryn och efter långa diskussioner enades man kring fyra artiklar som nu nomineras inför prisutdelningen. Vem eller vilka av författarna som tar hem CH Witts pris i år kommer att avslöjas i samband med Branschdagarna i september. Prisutdelningen sker direkt efter lunch på torsdagen, den första av de båda Branschdagarna. Tidigare har priset delats ut i samband med middagen på kvällen, men juryn tror att prisutdelning dagtid kan hjälpa dem att nå målet att öka kännedomen om CH Witts pris.

– Under Branschdagarna är många av deltagarna aktiva på sociala medier och genom att dela ut priset efter lunch hoppas vi att prisutdelningen ska få spridning i kanaler som twitter och på facebook, säger Peter Clemedtson.

När juryn gör sin bedömning av artiklarna utgår den från kriterier som språk, självständighet, kunnande och nyskapande.

De fyra nominerade artiklarna är: (klicka på rubriken för att läsa fördjupningsartikeln i sin helhet)

Paradigmskifte inom redovisningen – Medför nya redovisningsstandarder ökad jämförbarhet och transparens?
Pär Falkman, Pernilla Lundqvist (publicerad i Balans 5/2016, som del i en artikelserie)

Som redovisningsspecialister får vi ofta frågan vad som driver alla förändringar i redovisningsnormgivningen, och då inte minst inom IFRS. Ofta är företagens uppfattning att det är vi redovisningsspecialister som är anledningen till alla förändringar. Förklaringarna
till förändringarna är många och det finns ofta en logisk förklaring till att förändringarna sker, varför och när förändringarna sker. Alla aktörer, från producenter till användare och till dem som utövar tillsyn över finansiell rapportering påverkas av nya redovisningsnormer. I denna artikel redogör Pär Falkman och Pernilla Lundqvist för tre nya redovisningsstandarder och kopplingen till ökad jämförbarhet och transparens.

Förtroende för företagsledningen – har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden
Emilia Sörenson (publicerad i Balans 9/205)

Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering. Det innebär att det är möjligt att förtroendet har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden. I denna artikel belyser Emilia Sörenson förtroendets betydelse för investerare
och en fungerande kapitalmarknad med utgångspunkt i företagsledningens roll att skapa tillit.

Finns det ett samband mellan revision och redovisningskvalitet?
Stefan Sundgren, Irina Alexeyeva, Niklas Nilsson, Mattias Sjödin (publicerad i Balans 7/2015)

Företag med revisor sköter sin bokföringsskyldighet bättre före en konkurs än vad företag utan revisor gör. Det skriver Stefan Sundgren, Irina Alexeyeva, Niklas Nilsson och Mattias Sjödin i artikeln ”Finns det ett samband mellan revision och redovisningskvalitet?” som baseras på en analys av 380 aktiebolag.

Reflektioner kring hållbarhetsredovisningspostulat och syftet med hållbarhetsredovisning
Arne Fagerström, Fredrik Hartwig (publicerad i Balans 4/2016 som del i en artikelserie)

Hållbarhetsredovisning behöver på samma sätt som traditionell finansiell redovisning fast mark att stå på i form av vissa taget-för-givet antaganden, så kallade postulat, samt ett definierat mål, det vill säga vad hållbarhetsredovisning ska syfta till. I denna artikel visar Arne Fagerström och Fredrik Hartwig hur de klassiska postulaten kontinuitet, redovisningsenhet, redovisningsperiod och monetär enhet kan ligga till grund för modifierade hållbarhetsredovisningspostulat. Dessutom ges ett tentativt förslag på syftet med hållbarhetsredovisning.

Taggar: branschdagarna CH Witts pris

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se
ANNONS
ANNONS

Enklare för nordiska företag utbyta data

24 september, 2020 Näringsministrar i Norden godkänner färdplan som förenklar samarbete mellan nordiska företag och med myndigheter.

Så syns du maximalt på LinkedIn

23 september, 2020 Hur ska du profilera dig bäst inom branschen? Balans rådfrågar LinkedIn-experten Charlotte Hågård.

Experten: 10 frågor och svar om kapitaltäckning

21 september, 2020 När kan en kapitaltäckningsgaranti användas och vad gäller egentligen? Experten reder ut.

3 saker att tänka på inför anställningsintervjun

18 september, 2020 Balans har frågat fem stora byråer om vad framgångsrika kandidater bör tänka på inför anställningsintervjun.

Hon är ny ordförande i FAR

18 september, 2020 Åsa Lundvall, EY, är ny ordförande i FAR. Det här är hennes tre fokusområden.

WinWin vinnare Årets framtidsbyrå 2020

17 september, 2020 Innovativt ledarskap och en tydlig affärsmodell. Det gav WinWin Ekonomi segern i Årets framtidsbyrå 2020.

 Upp