Foto: Kristofer Hedlund

Från fräcka idéer till riskanalys

Faktaruta

Namn: Magnus Larsson

Ålder: 55 år

Familj: Fru och katt

Bor: Göteborg på helgerna och Stockholm på veckorna: ”Det bästa av två världar.”

Karriär: Juristexamen. Notarietjänst. Rekryterad från Kammarrätten i Göteborg till Arthur Andersen som sedermera gick upp i Deloitte. Skatterådgivare sedan 1989. Sverigechef för affärsområdet skatt 2008.

19 mars, 2014

Nörden i hörnet har blivit en affärsrådgivare med hela världen som spelplan. Skatterådgivarens roll har förändrats radikalt sedan Magnus Larsson började i yrket 1989. 25 år senare har han 195 medarbetare på sin lönelista, ett brett  internationellt nätverk och starka åsikter om skatterättens utveckling.

Stora spröjsade ateljéfönster sätter sin prägel på lokalen. De är ett minne från förra sekelskiftet då LM Ericsson huserade i den pampiga tegelbyggnaden i Vasastan i Stockholm. Drygt ett sekel senare har Stockholms befolkning mångdubblats. Ericsson har blivit ett globalt företag och verkstäderna har för länge sedan lämnat innerstan till förmån för solbrända konsulter i snygga kostymer. Magnus Larsson är en av dem. Två år i rad har han tillsammans med sina medarbetare på Deloitte lyckats kamma hem titeln Sveriges ledande skattebyrå, i International Tax Review’s globala rankning. Men i stället för framgångssagan har jag bett att få prata om hur hans yrke har förändrats i takt med skatterättens och den globala ekonomins utveckling.

Ämnet får blodet att bubbla i ådrorna på honom. När jag kommer till Deloitte har han vikt eftermiddagen för en diskussion om vad som hänt och hur skatterättens påstådda politisering påverkar branschen.

– Det är inte samma jobb längre. När jag började, i slutet av 1980-talet hade uppfinningsrikedomen inget slut – ju fräckare idéer desto bättre. I dag finns det inte längre någon marknad för dessa fantastiska lösningar, säger Magnus Larsson.

Utvecklingen är faktisk, hävdar han. Det vill säga, det handlar inte om att företagsledare och skatterådgivare som har lagt sig till med en retorik och moralisk fernissa som passar det allmänna opinionsläget, utan företagens efterfrågan på alltför utstuderade skatteupplägg har helt enkelt minskat.

– Många företag avstår från de mest utmanande skatte­planerande åtgärderna eftersom de är för riskfyllda, säger Magnus Larsson.

En av skatterådgivarens nya uppgifter har blivit risk­analys. Och då handlar det inte så mycket om vad som är lagligt, eller vad skatterådgivaren själv tycker, utan om bolagets CSR-policy och riskexponering.

– Tidigare fanns en kultur där företag och rådgivare ville utmana systemet genom att hitta nya kreativa lösningar eller möjliga brister i lagstiftningen. Det var som en sport för många, säger Magnus Larsson och fortsätter:

– I dag undviks den så kallade gråzonen av många företag. Går man in, är det ett väl förberett och ytterst medvetet val.

Rent allmänt har alla blivit mer försiktiga, menar Magnus Larsson. Men det är alltså inte skatterådgivarna eller företagen utan tidsandan och den allmänna opinionen som anslagit den nya tonen.

– Personligen tycker jag inte om utvecklingen där skatt har blivit en moralfråga, men nu är det så och då förhåller jag mig till det, för det är det perspektivet som efterfrågas av företagen i dag, säger han.

Vad var det som hände och varför? När gick skatterådgivarna från att vara sluga vesslor på jakt efter kryphål i statens hopplöst otympliga skattelagstiftning till att bli riskmedvetna råd­givare åt företag som köpt idén om att det är sexigt att betala skatt.

Magnus Larsson pekar på den senaste finanskrisen 2008 som en brytningspunkt. Bolånekrisen i USA som blev en global finanskris som blev en statsskuldkris. Växande statsskulder, krympande bytesbalanser och en ihållande global lågkonjunktur, har skärpt staternas konkurrens om skattebaser. Efter att under en period ha tävlat om att erbjuda den mest attraktiva skattepolitiken för företagen, har fokus allt mer flyttats till att handla om indrivning från dessa företag.

– Det är en extrem paradox, säger Magnus Larsson.

För staterna är det ingen lätt ekvation att lösa. Vad är den optimala skattesatsen i en omgivning där allting står under ständig förändring? Magnus Larsson tycker inte att det viktigaste med skatte­satser är att de är låga, utan att de är förutsebara. För inte särskilt länge sedan hörde Sveriges ränteavdragsregler till världens mest attraktiva, nu tillhör de världens mest komplexa.

– Jag har i mitt yrke träffat på personer som dragit sig för att investera i Sverige på grund av dålig förutsägbarhet, säger Magnus Larsson.

Globaliseringen har lett till ökad kon­kurrens för alla: stater, löntagare och företag. När konkurrensen är stor krymper marginalerna och små skillnader kan få avgörande betydelse.

– När allt annat är klart kan ett avtal stupa på en skatteregel. Kapital är dyrt och en halv procent kan vara en ”deal braker”, hävdar Magnus Larsson.

I stället för att bara konkurrera med varandra i ett slags ”race to the bottom” har staterna börjat samarbeta för att driva in lättrörliga skattebaser. Uttrycket aggressiv skatte­planering stammar från den nya politiska konjunkturen, där skatte­baserna har blivit viktigare än skattesatserna. I stället för att tävla om lägsta bolagsskatt försöker länderna nu samordna sitt informations­utbyte kring bolagens beskattning. Syftet är att komma åt illegal skatteflykt.

Men debatten har även skjutit in sig på skatte­planering, som förvisso inte är olaglig men i tilltagande grad har kommit att betraktas som omoralisk. ”Vi anklagar er inte för att vara illegala. Vi anklagar er för att vara omoraliska”, sa den brittiska parlamentsledamoten Margaret Hodge, ordförande för parlamentets revisionskommitté, i samband med en utfrågning av ett antal multi­nationella företag. Uttrycket har redan blivit bevingat och citeras nu av Magnus Larsson,
som en illustration av tonläget i debatten. Själv är han kritisk till den tilltagande politiseringen av bolagsskattefrågorna.

– Det är en farlig väg om skatt blir alltför mycket en fråga om moral, för vems moral är det som ska gälla?, frågar han retoriskt. Aktiebolagslagen är tydlig: ett bolag ska tjäna aktieägarnas intressen och i det ingår skatte­planering, fortsätter han.

För många bolag är skatt den största utgiften. För staten däremot, representerar bolagsskatten bara sex procent av all skatt, argumenterar Magnus Larsson. Ändå fokuserar debatten om skattemoral uteslutande på bolagen.

– Regeringen kan utan vidare justera upp budgeten för sjukförsäkringen med fyra miljarder eller minska utdelningen från Vattenfall med lika mycket. Jag tvivlar på att samtliga pågående skatteprocesser når upp till de här beloppen. Det visar att det här är väldigt politiskt drivet, säger Magnus Larsson.

Flera aktuella skattemål berör revisorer och skatterådgivare samt konsultbranschen i stort. Den goda nyheten, ur Magnus Larssons perspektiv, är att Skatteverket har förlorat flera av dem.

– För några år sedan såg vi en tendens av politi­serade skatterättsprocesser, men nu har vi fått några väldigt intressanta domar, både av­klarade mål och några där vi väntar på över­prövning, säger Magnus Larsson.

Det är svårt att värja sig från misstanken att branschen och näringslivet skriker politisering så fort någonting går emot deras intressen.

– Visst finns det ett egenintresse, säger Magnus Larsson.

Men han menar att det som driver honom är ett rättspatos och en övertygelse om att rättssäkerhet är en grundbult som inte får tummas på. Inte ens när argumenten vädjar till den allmänna rättskänslan.

– Det är ju inte bara i skattefrågor, utan på alla områden ligger rättsutvecklingen efter samhällsutvecklingen. Men det är otänkbart att någon skulle får böter på en 110-sträcka med argumentet att det nästa vecka ska sättas upp en 80-skylt.

Han använder gärna liknelser från trafiken. Skattelagstiftningen liknas vid trafikplanering. Skatterådgivaren liknar han vid företagets GPS. Företagen är trafikanter som ska navigera i systemet med hjälp av skyltning och GPS.

– Trafikplaneringen riktar trafiken i önskvärd riktning med hjälp av påbud och förbud. Men den som hittar en genväg blir inte bötfälld. Det är bara i skatterätten som man kan bli lagförd för att man hittar en smartare väg, säger han.

Utan tvekan har skatterådgivarna behövt ställa om sin verksamhet. När bolag, kapital och arbetskraft rör sig över gränserna följer skattefrågorna per automatik med.

– Skatterådgivningen har förändrats kolo­salt under mina år yrket. När jag började 1989 förväntades en skattekonsult kunna allt om skatt och det fanns utrymme att sätta sig in i nya frågor, säger Magnus Larsson samtidigt som han plötsligt reser sig upp och börjar rita på vita tavlan i konferensrummet.

Han ritar ett horisontellt streck som symboliserar den allvetande skatterådgivaren, som kunde sätta sig ned och skriva ett PM om vilken fråga som helst så länge det rörde skatt. På 1990-talet i samband med globali­seringens genombrott och Sveriges EU-inträde kom en våg av specialisering där man exempelvis kunde bli specialist på moms, humanbeskattning eller internprissättning (transfer pricing). Den specialiserade skatte­konsulten symboliseras av en vertikal linje.

– Men i dag ska skatterådgivaren ha T-kompetens, säger Magnus Larsson och binder ihop de två linjerna:

– Du måste ha kunskapsmässigt djup och samtidigt affärsmässig bredd så att du kan se kundens behov i ett bredare perspektiv och var skattefrågorna kommer in i affären.

– Vi är väldigt långt från nörden i hörnet som satt och skrev PM. I dag befinner vi oss mitt i den operativa affären, säger han.

Magnus Larsson har uppenbarligen klarat omställningen galant. Och han skrattar lite när han tänker tillbaka på hur det var ”förr”, för bara 25 år sedan.

– Det fanns dagar då vi var tvungna att ha tredelad kostym och att ta av sig slipsen kändes otroligt vågat. Om någon kom i blazer kunde han få höra: ”Jaså, är du ledig i dag”.

Sedan introducerades casual friday.

– Man satte på sig en botton down skjorta och kände sig oerhört avslappnad, säger han med glimten i ögat och ett visst mått av nostalgi.

– Jag skulle inte säga att det var bättre förr, men visst händer det när man sitter med ett glas vin i handen att man börjar berätta historier om fantastiska upplägg som man var med om att snickra ihop. Det är lite som att berätta historier från kriget.

– Men för tillfället är skatteplanering i den bemärkelsen över, säger han bestämt.

Dagens skatteplanerare kan komma till jobbet utan slips, men i många andra avse­enden har kraven ökat.

– Unga människor i dag efterlyser arbetsgivare med en kultur och värderingar som de kan stå för. Så kravet på etik och moral kommer från alla håll: anställda, kunder, marknaden, politiker och samhället i stort.

Om det har gått ganska snabbt att förändra skatterådgivaren, så kan det ta längre tid att reformera ett skattesystem. En stor framtidsutmaning för världens ledare är att komma överens om ett rättvist och funktionellt skattesystem för en globaliserad värld. De senaste årens intensifierade debatt om skatteflykt och så kallad aggressiv skatte­planering har inneburit momentum för OECD som har lanserat ett omfattande arbete för att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Initiativet har brett internationellt stöd, men när det kommer till att enas om gemensamma standarder går intressena isär.

– OECD-länderna vill komma åt att företagen flyttar vinster till lågskatteländer, medan de stora tillväxtekonomierna i Asien också vill ha en del av kakan eftersom de anser att företagen tjänar stora pengar på att lägga ut sin produktion hos dem, säger Magnus Larsson och undrar om inte OECD tagit sig vatten över huvudet.

Men så sent som i september ställde sig G20 bakom OECD:s handlingsplan och meddelade sin avsikt att ha ett internationellt informationsutbyte på skatteområdet på plats före utgången av 2015. Magnus Larsson och hans kollegor följer utvecklingen noga, såväl de politiska reaktionerna som förslagens tekniska detaljer. Utvecklingen skulle kunna ses som ett hot mot kärnan i klassisk skatteplanering, men Magnus Larsson ser inte något avbräck i sin verksamhet under överskådlig framtid. Tvärtom leder den ökande globaliseringen till nya skattefrågor att lösa för företagen.

Text: Rakel Lennartsson

Annons
Far Online
Annons

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

 Upp