Foto: Stockholms universitet

Först friad, sen fälld – juristen förklarar varför

Faktaruta

Prosolvia

IT-företaget börsintroducerades sommaren 1997 och steg snabbt på börsen. Ett och ett halvt år senare försattes Prosolvia i konkurs, efter att bokslutet ifrågasatts och börskursen rasat.

Fem personer åtalades för grovt bokföringsbrott och grovt svindleri, men alla friades 2005.

Konkursboet stämde PwC, som varit ansvarig revisionsbyrå, på 1,4 miljarder kronor men Göteborgs tingsrätt friade revisorerna hösten 2010.

Domen överklagades till hovrätten för Västra Sverige som såg annorlunda på saken. Rätten dömde PwC att betala 890 miljoner i skadestånd samt konkursboets rättegångskostnader på 112 miljoner kronor.

PwC valde, efter att ha analyserat domen, att överklaga domen till Högsta domstolen.

Parterna kom överens om en förlikning och överklagan drogs tillbaka.

14 oktober, 2013

Under tolv år pågick tvisten mellan Prosolvias konkursbo och revisionsbyrån PwC. Det hela slutade med en förlikning där PwC tog på sig att betala 742 miljoner kronor till konkursboet. Innan dess hade hovrätten dömt ut ett rekordskadestånd på närmare två miljarder inklusive rättegångskostnader och ränta. Hur kunde det ske när PwC friades av tingsrätten?

Redovisningen stred mot god redovisningssed och revisionen samt förvaltningen var vårdslös. Det konstaterade tingsrätten, men fann inte att det fanns ett skadeståndsgrundande orsakssamband mellan den oaktsamma revisionen och skadan. Men hovrätten gjorde en annan bedömning. Rätten slog fast att det finns ett tillräckligt orsakssamband mellan revisorernas oaktsamhet och skadan. Skadan som ska ersättas av revisorerna är dels bristen i Prosolviabolagens konkurser, dels förlorade rörelsevärden, menar hovrätten.

Friad i tingsrätten, men fälld i hovrätten. Hur kunde det bli så? Hovrätten åberopar i Prosolviamålet en dom från Högsta domstolen (HD) i våras, det så kallade Landskronamålet. Målet handlar om en 13-åring som var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Hon var tillfälligt placerad hos sin mamma och anlade under tiden en omfattande brand. Högsta domstolen slog fast att socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan ansågs kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av branden. Frågan om fördelningen av bevisbördan avhandlades också i domen.

Inte relevant, menar FAR som anser att partsförhållandena och omständigheterna i HD-domen skiljer sig avsevärt från Prosolviaärendet. I en debattartikel i Dagens Industri 9 september skriver Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare, och Helene Agélii, chefsjurist på FAR, att domen riskerar att omkullkasta ansvarsfördelningen som aktiebolags­-
lagen bygger på.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har varit inblandad i Prosolivamålet som rådgivare åt kärandesidan. Hans roll har inskränkts till frågan om samband mellan vårdslöshet och skada.
Han konstaterar att frågan om revisorernas ansvar är allmänt komplex eftersom revisorerna fyller en viktig samhällsfunktion. Samtidigt måste i vissa fall en part som skadas ha rätt till skadestånd.

– Det Högsta domstolen gör i Landskronamålet är rätt dramatiskt och kan förklara varför tingsrätten och hovrätten gör olika bedömningar om skadeståndsansvaret i Prosolivamålet. Högsta domstolen ändrar modellen för hur man ser på ansvar vid underlåtenhet, säger Mårten Schultz.

Inom svensk skadeståndsrätt har det i stora drag fungerat enligt följande, förklarar Mårten Schultz. Modellen har varit enkel. Om någon har blivit skadad på grund av att en annan part har gjort fel så har sambandet mellan beteende och skada bedömts utifrån en basmodell där man gjort en sambandsbedömning, en så kallad kausalitetsbedömning. Fram tills HD:s dom kom i mars i år har det inte räckt med enbart ett samband, men i Landskronamålet ändrar HD modellen för sambandsbedömning.

– Man klumpar i underlåtenhetsfallet ihop bedömningen av felet och bedömningen av konsekvensen. HD river upp den traditionella synen på orsakssamband och ritar om kartan hur man ska bedöma dessa frågor. Det HD gör är att man i vissa fall av underlåtenhet öppnar upp för möjlig­heten att få skadestånd. Det här är ett avgörande som kan få konsekvenser inom flera områden, säger Mårten Schultz.

När det gäller värderingen i Prosolviamålet, en annan fråga som diskuteras om den är rimlig eller inte, konstaterar Mårten Schultz att värderingar görs utifrån befintliga värderingsmodeller.

– Det finns normer och regler för vad som är skada och ersättningsgill förlust, som man får förlita sig på och man använder sig av oberoende värderingsmän och värderingsinstitut.

Taggar: Prosolvia PwC skadestånd

Text: Charlotta Danielsson

Annons
Far Online

Senareläggning av informationsplikt för skatterådgivare allt närmare

3 juni, 2020 Riksdagen öppnar upp för att skjuta på införandet av rapporteringsplikten avseende vissa gränsöverskridande arrangemang (DAC6).

RI: Revisorerna väntas få större ansvar för hållbarhet  

2 juni, 2020 Revisorer har låg kunskap inom hållbarhet anser specialister. RI är försiktig med att dra slutsatser.

”Ha inte för bråttom!”

29 maj, 2020 Testa dig fram! Det karriärtipsar Jessica Herrlin - byråledare Baker Tilly Halmstad.

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

 Upp