Foto: Susanna Berglund

”För att ändra på praxis behövs tydlig normgivning”

Faktaruta

Normgivning för årsredovisning i bostadsrättsföreningar avseende avskrivning av byggnader:

Till och med 2013:

BFNAR 2001:3 Materiella anläggningstillgångar.

Från och med 2014:

K2 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) när det gäller synen på avskrivningsmetoder

3 april, 2014

Göran Arnell är redovisningsspecialist på KPMG i Stockholm och ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning. Här reder han ut begreppen med anledning av diskussionen om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar. 

Vad är god redovisningssed för avskrivningar i bostadsrättsföreningar?

– Som metod betraktat är progressiv avskrivning rent tekniskt tillåten enligt årsredovisningslagen och de normer som finns. Däremot är inte all tillämpning i dagsläget att betrakta som god sed. Den kritiska frågan är inte bara vilken avskrivningsmetod man väljer, utan även hur man tillämpar den. 21 mars publicerade Bokföringsnämnden (BFN) ett uttalande på sin hemsida som ger uttryck för att progressiv avskrivning inte är den metod som generellt bör tillämpas för avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. BFN återkommer i frågan vid sitt möte i slutet av april.

Är det någon skillnad mellan ”Redovisning av materiella anläggningstillgångar” (BFNAR 2001:3) och ”K2” (BFNAR 2009:1) när det gäller synen på avskrivningsmetoder?


– Nej, normgivningen från Bokföringsnämnden (BFN) är i princip oförändrad sedan 2001 då BFNAR 2001:3 kom ut. Men FAR:s policygrupp för redovisning uppfattade signaler från BFN om att nämnden gärna såg en mer restriktiv tillämpning av progressiv avskrivning och det var därför som vi i oktober förra året publicerade den debattartikel som rönt en del uppmärksamhet de senaste månaderna (se vidare nedan, reds anm.).

Det finns inget förbud mot progressiva avskrivningar, borde det finnas det?


– Nej, vi vill inte ha ett generellt förbud mot progressiva avskrivningar. Lag och normer bör vara principbaserade. Viktigt är också att bostadsrättsföreningar, redovisningskonsulter och revisorer får ett rättesnöre
för när och hur progressiv metod kan tillämpas. Det behövs vägledning för att bedöma rimliga tillämpningar av progressiv metod, till exempel beaktande av inflation i avskrivningsbeloppen vid allokering av anskaffningsvärdet på nyttjandeperioderna, vilket inte leder till inflationsredovisning som är något annat.

När kan det vara okej med progressiv avskrivning?

– Enligt K2 och tidigare normer är progressiv avskrivning generellt sett tänkbar för anläggningar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling. Progressiva avskrivningar kan vara en användbar modell när man vill åstadkomma en realt jämn fördelning av avskrivning av anskaffningsvärdet. Det ekonomiska värdet, anskaffningsvärdet, fördelas över avskrivningstiden på ett sådant sätt att den reala avskrivningen är lika stor år 1 som år 25. I tider av inflation kan det vara mer motiverat med progressiv avskrivning. Det är dock svårt att bedöma inflation under längre tid och därför behöver avskrivningsplanerna omprövas regelbundet.

Vilka är de särskilda frågeställningar som finns att ta ställning till när det gäller redovisning i bostadsrättsföreningar?

 – Den svåra frågan handlar egentligen inte om valet av avskrivningsmetod utan om hur bostadsrättsföreningen ska sätta årsavgiften. Avgiften bör tas ut för att täcka behovet av långsiktig finansiering och göra detta på ett sätt som kan uppfattas som en rättvis fördelning över tiden. Även behov av framtida underhåll och investeringar måste beaktas – nyttjande av fastigheten i dag ger upphov till behov av ersättningsinvesteringar i olika byggnadskomponenter längre fram i tiden.

– Avskrivning kan bara spegla förbrukning av anskaffningsvärdet för befintlig tillgång, till exempel husets tak, medan återanskaffningsvärdet om till exempel 25 år kan vara betydligt högre med hänsyn till bland annat inflation. Därför är det en utmaning att i redovisningen spegla behov av avgiftsuttag och framtida behov av finansiering av renovering ur ett långsiktigt perspektiv. En sådan långsiktighet bör vara betydligt längre än de ekonomiska planer som Boverket kräver i samband med att man söker tillstånd för bildandet av en bostadsrättsförening.

Är lag och normer bristfälliga?

– Årsredovisningslagen är en ramlag och syftar inte till detaljreglering. Årsredovisningslagen anger att lagen ska kompletteras med normer från normgivande organ och etablerad praxis som kan anses utgöra god redovisningssed. Enskilda revisorer har under flera år varnat för redovisningen i nybildade bostadsrättsföreningar, men för att ändra på praxis behövs tydlig normgivning. Även FAR har en viktig roll för att medverka till bättre tillämpning och transparens.

Vad har FAR gjort?

– Med den debattartikel policygruppen för redovisning skrev i höstas ville vi bjuda in till synpunkter. Baserat på korrespondens med BFN sensommaren 2013 var det policygruppens bedömning att K2 skulle tolkas mer restriktivt än BFNAR 2001:3. Den uppkomna debatten har gett oss ny input i frågorna, som behöver utredas. FAR har därför under februari-mars fortsatt att uppvakta BFN för att hitta en långsiktigt hållbar lösning. BFN:s uttalande 21 mars löser inte de grundläggande informationsbehoven hos nuvarande och framtida medlemmar i bostadsrättsföreningar.

FAR för nu diskussioner med Bokföringsnämnden och intressenterna, kommer RedU 12 Avskrivning av byggnad vid tillämpning av årsredovisningslagen att skrivas om efter det?

 – Ja, vi kommer att se över RedU 12. Här måste vi för- stås beakta BFN:s ställningstagande i slutet av april.

Vad är din rekommendation i nuläget till redovisningskonsulter och revisorer som arbetar med bostadsrättsföreningar?

– Oavsett vilken avskrivningsmetod som tillämpas bör redovisningskonsulten/revisorn säkerställa att kunden på ett övertygande sätt kan motivera vald avskrivningsmetod och bedömningar av nyttjandeperioder och andra parametrar som ligger till underlag för beräkningen av årlig avskrivning. Jag anser att bostadsrättsföreningarna, oavsett avskrivningsmetod, bör lämna upplysningar om tillämpad metod och årliga avskrivningar samt förklara sambandet mellan avgiftsuttag, redovisat resultat, avsättning till underhållsfond och förväntade framtida betalningar kopplat till underhållsplaner. Det behövs förbättrad information i syfte att läsaren av årsredovisningen lättare ska kunna bedöma föreningens framtida avgiftsuttag utifrån uppgifter i årsredovisningen.

– Jag tycker dessutom att bostadsrättsföreningar, revisorer och redovisningskonsulter ska vara vaksamma på BFN:s ställningstagande som utlovats 28 april.

 

Läs även: Progressiva avskrivningar – vårens heta potatis

 

 

Text: Rakel Lennartsson

Annons
Far Online
Annons

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

Hallå där… Petra Örjegren – ny ledamot i insynsrådet för SWEDAC

18 maj, 2020 Auktoriserade redovisningskonsulten Petra Örjegren ny ledamot i insynsrådet för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 

Allvarliga rättssäkerhetsfrågor i turer kring lagstiftning 

15 maj, 2020 Många vändor kring vilka företag som ska kunna få statligt stöd vid korttidspermittering. 

Anna Svanberg: Öppenhet är en förutsättning

15 maj, 2020 I februari tillträdde Anna Svanberg som VD för EY.

Redovisningsstandarder – så väljer företagen

15 maj, 2020 Två logiker styr när företag som driver egen forskning och utveckling redovisar sina tillgångar.

Fika med Karin Jonnergård: Revisorer saknar digitala verktyg för revision

14 maj, 2020 Professor Karin Jonnergård har påbörjat ett projekt inom digitaliseringens effekter på revision och kapitalmark­nad.

 Upp