Foto: Illustration: Rebecca Elfast

Experten reder ut: Ställda säkerheter

Faktaruta

Göran Abrahamsson är partner på EY och ledamot i FAR:s Policygrupp för redo­visning.

19 mars, 2020

Vad ska man tänka på när det handlar om redovisning av ställda säkerheter? Balans har tagit hjälp av Göran Abrahamsson, ledamot i FAR:s Policygrupp för redovisning, för att reda ut vad som gäller.

Göran Abrahamsson. Foto: EY

1. Skiljer sig upplysningskraven i K2 från K3 avseende ställda säkerheter?

– Utgångspunkten i K2 är de krav i ÅRL som gäller för både mindre och större före­tag det vill säga upplysning ska lämnas om säkerheternas omfattning, art och form. Av­seende arten och formen ska säkerheterna uppdelas på;

  1. företagsinteckning,
  2. fastighetsinteckning,
  3. tillgång med äganderätts­förbehåll,
  4. belånad fordran, eller
  5. annan ställd säkerhet.

Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernfö­retag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplys­ningar om detta. Dessutom ska upplysning lämnas om före­taget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en styrelseledamot, en verkstäl­lande direktör eller en mot­svarande befattningshavare i företaget. I K3 tillkommer för större företag krav på att ange vilka poster i balansräkningen som säkerheterna avser. Dessutom ska det i fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balans­räkningen anges om säkerhe­ten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

2. Ett bolag köpte 2018 en fastighet för två miljoner kronor som finansierades via ett externt lån. Som säkerhet för lånet lämnades en fastighetsinteckning på tre miljoner kronor. Under 2019 fick bolaget ett kapitaltillskott och återbetalade innan balansdagen hela lånet. Lantmäteriet har registrerat att banken inte längre har inteckningen. Hur ska inteckningen redovisas i not över ställda säkerheter dels i ÅR 2018, dels i ÅR 2019?

– I ÅR 2018 redovisas i not det nominella beloppet på inteckningen med tre miljoner kronor. I ÅR 2019 redovisas inte inteckningen alls, då den på balansdagen inte är ställd som säkerhet för någon skuld eller åtagande.

3. Ett moderbolag har ställt samtliga aktier i ett dotterbolag som säkerhet för en bankskuld. Hur redovisas denna säkerhet i koncernredovisningens not över ställda säkerheter?

– Det koncernmässiga värdet tas upp i koncernens not över ställda säkerheter, det vill säga det värde som dotterbolagets nettotillgångar representerar i koncernredo­visningen. Det belopp som då ska redovisas är inte aktiernas redovisade värde i moderföre­taget. Om det koncernmässiga värdet väsentligt överstiger de skulder, avsättningar eller förbindelser som säkerheterna ställs för, kan det vara lämpligt att också ange det sistnämnda beloppet om detta inte klart framgår ändå.

4. Det kan finnas säkerheter som ett företag har ställt för en skuld eller förpliktelse som inte finns med i företagets balansräkning. Kan du ge några exempel på det?

– Detta kan gälla till exem­pel en säkerhet som ställts för en eventualförpliktelse eller för terminsaffärer, swapkontrakt eller liknande åtaganden utanför balansräkningen. En vanlig typ av eventualförplik­telse är att ett moderföretag ställt säkerhet till förmån för ett dotterföretags skuld eller åtagande.

5. Ett bolag äger en bostadsrätt med ett redovisat värde om 2 miljoner kronor. Bolaget tog upp ett lån i en bank i samband med förvärvet av bostadsrätten med bostadsrätten som säkerhet, skulden till banken uppgår på balansdagen till 1 miljon kronor. Enligt engagemangsbeskedet från banken ligger en generell pantsättning för bostadsrätten. Till vilket värde ska den ställda säkerheten avseende bostadsrätten tas upp i noten över ställda säkerheter?

– Avseende bostadsrätter ska säkerheten tas upp till till­gångens redovisade värde, det vill säga två miljoner kronor. Detta gäller även om det ligger en generell pantsättning för bostadsrätten.

Taggar: experten

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se
Annons
Far Online

Senareläggning av informationsplikt för skatterådgivare allt närmare

3 juni, 2020 Riksdagen öppnar upp för att skjuta på införandet av rapporteringsplikten avseende vissa gränsöverskridande arrangemang (DAC6).

RI: Revisorerna väntas få större ansvar för hållbarhet  

2 juni, 2020 Revisorer har låg kunskap inom hållbarhet anser specialister. RI är försiktig med att dra slutsatser.

”Ha inte för bråttom!”

29 maj, 2020 Testa dig fram! Det karriärtipsar Jessica Herrlin - byråledare Baker Tilly Halmstad.

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

 Upp