Enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion kan näringsidkare som har betalningssvårigheter ansöka om företagsrekonstruktion. Beslut om företagsrekonstruktion meddelas av tingsrätten, förutsatt att det finns förutsättningar för att en företagsrekonstruktion kan genomföras på ett sådant sätt att syftet med rekonstruktionen uppnås.

Syftet är att vidta åtgärder för att få verksamheten lönsam framgent. Inom ramen för rekonstruktion finns möjlighet att genomföra ett offentligt ackord och på så sätt förbättra bolagets ekonomiska ställning genom att bolagets borgenärer efterger en del av sina fordringar.

En företagsrekonstruktion innebär att bolagets skulder fryses vid beslutet om företagsrekonstruktion, det vill säga i princip en betalningsinställelse. Bolaget får då inte reglera skulder som fanns vid rekonstruktionsbeslutet.

Verksamheten fortgår under företagsrekonstruktionen. Alla nödvändiga inköp måste ske kontant med likvida medel eller på annat sätt per omgående eftersom företaget i princip inte får uppta några nya skulder.

Under rekonstruktionen kan företaget varken försättas i konkurs eller bli föremål för utmätning. Om en konkursansökan kommer in till tingsrätten under rekonstruktionen ska den förklaras vilande.

Styrelsen fungerar på samma sätt som tidigare, det vill säga styrelsens uppgifter övergår inte till rekonstruktören. Förutom det ansvar som styrelsen enligt lag normalt har i ett aktiebolag ska styrelsen också efterleva reglerna i rekonstruktionslagen, bland annat att inte uppta några nya skulder under rekonstruktionen och att följa rekonstruktörens anvisningar.

Rekonstruktören är vad man skulle kunna kalla en företagsdoktor. Tillsammans med företagets styrelse ska rekonstruktören analysera företagets ekonomiska ställning och i samråd med styrelsen upprätta en så kallad rekonstruktionsplan där det framgår hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås. Rekonstruktionsplanen ska distribueras till företagets borgenärer.

Rekonstruktören kan också medverka till att det genomförs ett offentligt ackord enligt vilket borgenärernas fordringar (bolagets skulder) sätts ned.

I de fall företaget ansöker om offentligt ackord ska rekonstruktören komplettera ansökan med bland annat en rekonstruktörsberättelse som, förutom orsakerna till betalningssvårigheterna och en del annan data, även ska innehålla uppgifter om återvinningsbara transaktioner och om hur företaget skött sin bokföringsskyldighet samt om det finns skälig anledning till att gäldenären gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer. På så sätt kan fordringsägarna få ta del av en kvalitetsbedömning innan de röstar i ackordsfrågan.

Ställningen hos bolagets revisor är oförändrad under rekonstruktionen.

Revisorns upplysningsplikt gentemot vissa utomstående, 9 kap. 46§ aktiebolagslagen omfattar bland annat konkursförvaltare men märkligt nog inte rekonstruktör. Den kan ändå fullgöras eftersom styrelsens samtycke får anses föreligga vid rekonstruktion.

Om revisorn har betalningsanspråk för tidigare arbete kan hen begära en förklaring från bolaget att uppdraget ska fullföljas och begära betalning för arbetet. Ges inte sådan förklaring med rekonstruktörens samtycke inom skälig tid kan revisorn häva sitt uppdragsavtal. Revisorn har för övrigt en synnerligen god förmånsrätt för sin uppdragsersättning om konkurs senare skulle inträffa, dock under förutsättning att den inte är intjänad tidigare är sex månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

Styrelsens uppgifter under en företagsrekonstruktion är oförändrade, vilket innebär att det är styrelsen som upprättar och avger bolagets årsredovisning även under rekonstruktionsförfarandet.

Beslut om företagsrekonstruktion gäller i tre månader. Bolaget kan hos tingsrätten ansöka om, och få godkänt, en förlängning på tre månader i taget. Första förlängningen kräver särskilda skäl, andra och tredje synnerliga skäl. Maximalt kan en företagsrekonstruktion fortgå i tolv månader. Vid beslut om ackordsförhandling kan den pågå längre.

Tingsrätten utser rekonstruktören. Bolaget som ska bli föremål för företagsrekonstruktion kan förslå en rekonstruktör, som godtas av tingsrätten under förutsättning att hen är lämpad för uppdraget.

Rekonstruktionsplanen vilar oftast tungt på framtagna framtida budgetar och prognoser. Det är inte ovanligt att kompetens saknas i bolagen och det är viktigt att bolagets revisor beaktar sitt oberoende och inte medverkar till att upprätta underlagen till rekonstruktionsplanen.

Enligt lagen om företagsrekonstruktion har rekonstruktören rätt att anlita ett så kallat sakkunnigt biträde. Av vad som sagts tidigare är det direkt olämpligt att bolagets revisor biträder rekonstruktören som ett sakkunnigt biträde.

Eftersom revisorn vid genomförandet av sin revision har att iaktta reglerna enligt ISA 570 Fortsatt drift är det lämpligt att revisorn granskar rekonstruktionsplanen på motsvarande sätt och med iakttagande av sin professionella skepticism.

Revisorn bör också informera styrelsen om det ansvar den har, till exempel att skyldigheten att iaktta reglerna avseende upprättande av kontrollbalansräkning inte påverkas av företagsrekonstruktionen.

I normalfallet bör en företagsrekonstruktion inte påverka förvaltningsrevisionen nämnvärt. Det finns dock situationer där ett skadeståndsansvar för styrelsen skulle kunna uppstå. Om bolagets styrelse skulle vidta åtgärder som strider mot lagen om företagsrekonstruktion kan rekonstruktören begära att rekonstruktionen ska upphöra vilket skulle kunna medföra ett skadeståndsansvar.

Som redogjorts för ovan har revisorn, vid sin revision, att iaktta reglerna i ISA 570, om det föreligger någon väsentlig osäkerhetsfaktor rörande bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Företagsrekonstruktionen är just en sådan osäkerhetsfaktor i sig själv. Företagsrekonstruktionen har normalt utlösts av en försämrad betalningsförmåga vilken gör att förutsättningarna för fortsatt drift kan ifrågasättas. Under pågående företagsrekonstruktion finns också osäkerheten om den kommer att kunna genomföras med ett offentligt ackord som i kombination med andra åtgärder skulle återställa bolagets betalningsförmåga. Om företagsrekonstruktionen inte går att genomföra som tänkt är risken för konkurs ofta överhängande.

Enligt ISA 570 ska revisorn granska styrelsen och utvärdera ledningens planer på framtida åtgärder samt granska och utvärdera tillförlitligheten för de prognoser som ledningen tagit fram och samtidigt bedöma om det finns tillräckligt stöd för de antaganden som prognosen bygger på.

Reglerna om tvångslikvidation och kontrollbalansräkning påverkas inte av företagsrekonstruktionen. Av 25 kap. 13§ aktiebolagslagen framgår att styrelsen ska upprätta och låta revisorn granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital (beräknat enligt 14§ samma kapitel) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, det vill säga när det föreligger vad man brukar benämna befarad kritisk kapitalbrist.

Även om betalningsförmågan (solvensen) och bolagets ställning (sufficiensen) är två olika begrepp går de inte sällan hand i hand, det vill säga att det är relativt vanligt att bolagets ställning försämras redan före det att en företagsrekonstruktion inletts men att det också mycket väl kan ske under själva företagsrekonstruktionen.

Som redogjorts för tidigare är det viktigt att bolagets revisor informerar styrelsen om likvidationsreglerna eftersom risken för personligt betalningsansvar är påtaglig. Att uppta lån under rekonstruktion kräver rekonstruktörens samtycke. Om det sker under tid då styrelsen är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning vilar personligt betalningsansvar över deras huvuden. Det gäller alltså att ständigt ha ögonen på regler som bär med sig sådana risker och följa regelverket till punkt och pricka.