Publishing priset badge
Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Post banner
Expertfrågan

2019.04.03

Experten: Rättvisande bild enligt K2

Hur bör jag tänka för att kunna uppfylla kravet på rättvisande bild enligt K2? FAR:s medlemsrådgivning får en hel del frågor om detta. Balans har vänt sig till redovisningsexperten Eva Törning för att få svar på de vanligaste frågorna.

text:

Pernilla Halling

foto:

Rebecca Elfast

1

Ska den löpande bokföringen ge en rättvisande bild?

Svar:

Nej, rättvisande bild är ett begrepp, en kvalitetsstäm­pel på årsredovisningen. I den löpande bokföringen är det däremot viktigt att kunna följa förloppet. I bokföringslagen finns ett krav på att den löpan­de bokföringen ska göras så att man ska kunna överblicka förlopp, ställning och resultat. Kravet på att kunna följa verk­samhetens förlopp uppfylls som huvudregel genom att man bokför i rätt tid och att man i övrigt följer bestämmel­serna i bokföringslagen.

2

Innebär det att man inte behöver boka in avskrivningar månadsvis?

Svar:

Det beror på. Bokfö­ringslagen innehåller inget generellt krav på periodisering löpande under året, men om avskrivningarna är en väsentlig post så behöver de bokföras löpande under räkenskapsåret om man ska kunna följa för­lopp, ställning och resultat.

3

Har du några tips på hur jag ska tänka när det gäller att bedöma om posten, i det här fallet avskrivningar, är väsentlig eller inte?

Svar:

Det tips jag kan ge är att fundera över om det går att följa hur verksamheten går ekonomiskt om man inte bokför in avskrivningarna månadsvis. Den löpande bok­föringen är ju bland annat ett styrinstrument och ett besluts­underlag för företaget, inte bara ett tvång ”för att lagen säger det” eller för att beräkna rätt moms. Att kunna följa förloppet innebär att bok­föringen blir ett underlag för att kunna se vad som faktiskt har hänt i företaget rent eko­nomiskt. Därav huvudregeln att man ska bokföra så snart det är möjligt och att man ska periodisera (detta tar vi upp i Reko-podden, avsnitt 6).

4

Finns det typsituationer där man kan ifrågasätta om K2 ger en rättvisande bild?

Svar:

Ett sådant exempel är om ett företag gör en upp­skrivning av byggnader och mark till taxeringsvärdet. Här får man inte göra avsättning för uppskjuten skatt och ba­lansräkningen saknar därför en skuld som i många fall kan vara väsentlig. Normalt löser man behovet av information i K2 genom att berätta om det i förvaltningsberättelsen. Di­lemmat här är dock att det är en skuld som saknas och här är det viktigt att även beakta vä­sentlighetsprincipen och vilka effekter detta får på exempel­vis det egna kapitalet och även att balansräkningen ger en rättvisande bild. Om inte, bör företaget gå över till K3 och då skriva upp till verkligt värde i stället för taxeringsvärde och samtidigt göra en avsättning för uppskjuten skatt.

5

Stämmer det att styrelsen inte särskilt behöver bedöma om årsredovisningen uppfyller kravet att ge en rättvisande bild?

Svar:

Kravet på rättvisande bild brukar jag säga är en hygienstämpel på årsredovis­ningen. Årsredovisningen är ju upprättad enligt de verktyg som vi har, det vill säga god redovisningssed. Sedan bedö­mer styrelsen om den årsredo­visning som tagits fram, med hjälp av dessa verktyg, ger en rättvisande bild av företaget och dess verksamhet. Kravet på rättvisande bild finns i årsredovisningslagen och lag väger alltid tyngre än norm­givningen i K2!

 

Enligt den programförklaring som Bokföringsnämnden (BFN) ger i inledningen till K2 är regelverket avsett och lämpligt för mindre företag med enklare förhållanden. Lättnadsregeln i K2 om om rättvisande bild (se faktaru­tan) gäller därför bara dessa företag. Ett mindre företag som inte har dessa enklare förhållanden måste därför fundera på om man passar för att tillämpa K2 och i så fall hur. Väljer man att tillämpa K2 måste man alltid bedöma effekten av att använda sig av K2:s förenklingsregler, oavsett om man har en enkel verksam­het eller inte. Här gäller alltså kravet i 2 kap. 3 § ÅRL att ytter­ligare upplysningar ska lämnas för att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild. Vi får inte glömma bort att de flesta förenklingsreglerna är frivilliga och inte tvingande. (En tving­ande förenklingsregel är att man inte får redovisa uppskju­ten skatt enligt K2, vilket berörs i Reko-podden avsnitt 6 och i Experten-intervjun i Balans nr 2 2018.

6

Om man anser att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild vid tillämpning av bestämmel‑serna i K2, vad gör man då som redovisningskonsult eller revisor?

Svar:

Går tillbaka till årsre­dovisningslagen och läser. Företaget är enligt årsredovis­ningslagen skyldigt att lämna ytterligare tilläggsupplysning­ar om det behövs för att ge en rättvisande bild. I praktiken tror jag inte att detta är något problem om företaget bedriver en enkel verksamhet (exempelvis butiksverksamhet mindre byggföretag och konsultföretag). Eftersom K2 är utformat för den typen av företag så finns lösningen på redovisningsfrågor som upp­kommer inom sådana företag i K2. Det viktigaste här är att man som redovisningskonsult och revisor har både en rätt och en skyldighet att enligt årsredovisningslagen begära att information lämnas om det krävs för att ge en rättvisande bild.

7

Kan du ge några konkreta exempel? Vi nämnde tidigare uppskrivningar av fastighet och uppskjuten skatt, är din rekommendation att upplysa om den ”faktiska” temporära skillnaden i förvaltningsberättelsen eller i not om företaget väljer att redovisa enligt K2?

Svar:

Nej. Jag nämnde tidi­gare att företaget i så fall redovisar för lite skulder vilket kan vara missvisande. Då behöver man gå över till K3 för att visa alla skulder som finns i företaget. Andra skill­nader som kan uppstå i teorin men som jag ännu inte sett i praktiken är att skillnaden mellan löneskatt beräknad på kapitalförsäkringens verkliga värde är väsentligt högre än den redovisade löneskatten (på kapitalförsäkringens redovisade värde) samt att företaget skulle ha en större informell förpliktelse.

8

Många bolag som har för avsikt att utveckla immateriella anläggningstillgångar, till exempel en programvara, belastas med höga utvecklingskostnader som måste kostnadsföras när man redovisar enligt K2. Vad bör jag som redovisningskonsult eller revisor föreslå?

Svar:

Innan utvecklingsarbetet tar fart och företaget kan börja aktivera utgifterna och bolaget därmed börjar växa bör man gå över till K3. Då kan man kan tillämpa aktive­ringsmodellen för att mäta sin investering. Detta ger en bild som bättre speglar den verksamhet som drivs men det förutsätter naturligtvis att styrelse och ägare vill aktivera utvecklingsarbetet.

9

Har du något sammanfattande råd?

Svar:

Som FAR-medlemmar ska vi våga råda våra kunder att antingen tillämpa huvud­reglerna i K2 eller gå över till K3 (huvudregelverket) om de inte passar i K2. Det behöver inte betyda att redovisningen blir svårare och företaget har ju tidigare faktiskt gjort ett aktivt val att tillämpa K2. När företaget utvecklas blir det även i andra fall lämpligt att vi rekommenderar en ändring av hur man redovisar. Det innebär att alla redovisningskonsulter och revisorer som arbetar med mindre företag måste kunna både K3 och K2.

!

Ställ en fråga!

Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll. 

.

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare