Illustration: Rebecca Elfast

Experten: 13 frågor och svar om revisorns granskning av stödåtgärder

Faktaruta

Kristofer Block är auktoriserad revisor och medlem i FAR:s Operativa grupp Normgivning
– Revision.

 

Många gånger gäller svaren på frågorna även andra företagsformer, men Kristofer Block vill uppmärksamma läsaren på att om revisorn granskar en annan typ av företagsform bör denne vidta åtgärder anpassade för företagsformen.

12 maj, 2021

Revisorns granskning av stödåtgärder inom ramen för ordinarie revision väcker många frågor. Kristofer Block reder ut vad som gäller utifrån förutsättningarna att objektet som granskas är ett aktiebolag.

Kristofer Block. Foto: High Coast Media

1. När är stödet så väsentligt att revisorn behöver vidta särskilda granskningsåtgärder?
− Granskningen av erhållna stöd skiljer sig inte från granskningen av andra poster i resultat-och balansräkningen där revisorn beaktar risk och väsentlighet.

2. Vilka formella åtgärder kan revisorn vidta?
− Det kan handla om att begära att bolaget betalar tillbaka stödet, att göra ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen, att avge en erinran till styrelsen i enlighet med aktiebolagslagen ABL 9:39 eller att vidta de åtgärder som revisorn ska göra vid vid misstanke om brott i enlighet med ABL 9:42–44. Det kan också finnas situationer där försummelsen är så ringa att åtgärden kan stanna vid en rapportering till företagets styrelse.

3. Är det någon skillnad i revisorns agerande beroende på vilket stöd som utbetalats felaktigt?
− Revisorn måste alltid först notera vilket stöd som är felaktigt utbetalat till bolaget. Sedan skiljer sig åtgärderna och rapporteringen åt beroende på om stödet är kopplat till en särskild straffbestämmelse i den lag där stödet regleras, eller om det inte är det. Till exempel innehåller lag (2020:548) om omställningsstöd särskilda straffbestämmelser för den som lämnar oriktiga uppgifter (35§ denna lag) medan lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall inte innehåller någon explicit bestämmelse om straff i det fall en företrädare för bolaget lämnat oriktig uppgift.

− För felaktigt utbetalda stöd där det finns en särskild straffbestämmelse i den lag som stödet regleras går den lagen före ABL förutsatt att brottet inte är omnämnt i ABL 9:42. Till följd av att särskilda straffbestämmelser går före finns inget krav på revisorn att anmäla brott enligt reglerna i ABL 9:44.

4. Vad behöver revisorn vidta för åtgärder om denne vid sin revision uppmärksammar att bolaget inte äger rätt till de stöd som det tagit emot?
− Oavsett vilket stöd som betalats ut felaktigt ska revisorn begära att bolaget återbetalar stödet eller – om detta inte är möjligt – skuldföra stödet.

− Revisorn bör därefter utvärdera om identifierat fel i form av redovisat erhållet stöd är väsentligt i enlighet med ISA 450. Baserat på denna utvärdering får en bedömning göras om, och i så fall hur, ett icke rättat fel påverkar utformningen av revisionsberättelsen.

5. Kan ett felaktigt stöd få någon annan påverkan på revisorns granskning?
− Ja, det bör även innebära att revisorns övriga förståelse av företaget och dess företrädare påverkas. Bolaget och dess företrädares ärlighet och moral kan ifrågasättas vilket kan innebära krav på att utöka revisorns granskningsinsatser även inom andra områden. Det borde innebära att revisorn måste utöka sin övriga granskning och då särskilt överväga risken för andra oegentligheter i det granskade bolaget.

 Illustration: Rebecca Elfast

6. Vad kan företaget ha gjort fel för att ett utbetalt stöd ska göra att stödet är felaktigt utbetalt?
− Alla brott mot gällande lagar om respektive stöd torde vara felaktigheter som innebär att erhållna stöd måste återbetalas, helt eller delvis beroende på vilket brott som avses. Några vanliga felaktigheter kan vara att stöd betalats ut fast bolaget är på obestånd eller att bolaget eller dess moderbolag genomfört värdeöverföringar i strid mot gällande lagstiftning.

− Jag vill särskilt uppmärksamma att reglerna för värdeöverföringar varit tolkningsbara och att Skatteverket och Tillväxtverket har haft olika tolkningar av värdeöverföringar för olika stöd. I sin granskning kan revisorn även behöva beakta när i tiden värdeöverföringarna utförts, och vilka riktlinjer för värdeöverföringar som då gällde för det stöd som är aktuellt. En särskild varningsflagga hissas även för att en verkställd utbetalning av en sedan länge tidigare beslutad utdelning, då det för vissa stöd anses som en otillåten värdeöverföring.

7. Måste revisorn vidta särskilda gransknings-åtgärder för att kontrollera att företaget har/hade rätt till stöd?
− Om erhållet stöd är väsentligt för årsredovisningen måste revisorn vidta specifika granskningsåtgärder för att verifiera att redovisat stöd är korrekt redovisat, att företagets ansökan om stöd baseras på korrekta uppgifter så att företaget är berättigad till stödet samt att företaget inte vidtagit sådana åtgärder som medför att återbetalning av erhållit stöd måste ske.

8. Är jag som revisor skyldig att kontrollera om andra koncernbolag har gjort värdeöverföringar som skulle innebära att det företag som jag granskar inte har rätt till ett erhållet stöd?
− Om stödet är så väsentligt att revisorn måste vidta specifika granskningsåtgärder, är det rimligt att anta att ett av revisorns granskningsmoment är att kontrollera om andra koncernbolag genomfört värdeöverföringar. Även här får revisorn utföra en professionell bedömning utifrån väsentlighet och risk om hur omfattande denna granskning måste vara.

9. Hur långt sträcker sig min granskningsskyldighet gällande korttidspermittering och om personalen verkligen arbetat mindre än den omfattning som det granskade företaget sökt stöd för?
− Har företaget begärt korttidspermittering för sin personal och stödet är väsentligt, borde revisorn i sin granskning av företagets personalkostnader innefatta en granskning av att personalen fått lön för det arbete de utfört. Granskningen borde rimligen rymmas inom ordinarie granskningsåtgärder för kostnadsposten. Således borde en analytisk substansbaserad granskning visa på minskade personalkostnader samtidigt som revisorns kontroller av företagets lönerutiner visar på att tidrapporter eller liknande överensstämmer med utbetalda löner.

10. Företag söker och får beviljat andra stöd även när det inte råder en pandemi. Skiljer sig granskningsinsatserna för dessa stöd något från revisorns skyldigheter nu i pandemitider?
− Nej, revisorns åtgärder är densamma. I grunden handlar det om att följa ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter. En av huvudpunkterna där är att det är företagsledningen som har ansvar för att alla lagar och regler följs medan revisorn främst ska identifiera väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna till följd av att lagar och andra förordningar inte följts. Revisorn behöver känna till företagets juridiska ramverk och utifrån det utforma granskningsinsatser.

− I normalfallet är det troligen så att revisorn inte finner någon risk för väsentliga fel i rapporterna och granskningsinsatserna att granska stöd då blir begränsade (eftersom företaget oftast inte får stöd). Revisorn bör redan i planeringen av sin revision när denne får kännedom om att företaget erhållit ett stöd ta ställning till hur detta påverkar de fortsatta granskningsåtgärderna. Där bör återigen påpekas att granskning av stöd sker inom ramen för den ordinarie revisionen och att det erhållna stödet inte skiljer sig nämnvärt från andra i företaget innehållande resultat- och balansposter.

 Illustration: Rebecca Elfast

11. I vilka situationer ska revisorn uttala sig i revisionsberättelsen?
− Är stödet väsentligt och företaget inte betalar tillbaka stödet eller skuldför det, så kan revisorn tvingas modifiera uttalandet om årsredovisningen samt avstyrka resultat- och balansräkningen i del 1 i revisionsberättelsen. Om det modifierade uttalandet om årsredovisningen blir med reservation eller avvikande mening beror på om det väsentliga felet är av avgörande betydelse eller ej. Detta förutsätter förstås att revisorn inte bedömt att felet är av den arten att bedrägeri, bokföringsbrott eller något annat brott som föranleder vår agerandeplikt enligt ABL 9:42-44 kan misstänkas. Om fullständig rättelse inte skett efter underrättelse till styrelse/VD enligt ABL 9:43 måste revisorn rapportera sina iakttagelser till en åklagare och typiskt sett lämna revisionsuppdraget. I ett sådant fall ska revisorn inte avge revisionsberättelse.

− Är stödet inte väsentligt för årsredovisningen i sin helhet så behöver inte revisorn modifiera uttalandet om årsredovisningen eller avstyrka resultat- och balansräkningen i del 1 i revisionsberättelsen.

− Det kan även finnas andra situationer där revisorn uttalar sig med reservation/avstår att uttala sig, Dessa situationer bör dock vara ovanliga. Ett exempel är om företaget inte ger revisorn underlag för att kunna bedöma om företaget har rätt till stöd eller ej.

12. När ska revisorn avge en erinran till styrelsen respektive VD i förekommande fall?
− För de stöd som har en särskild straffbestämmelse i gällande lag och där brottet inte omnämns i ABL 9:42 har revisorn ingen skyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott. Där är revisorn således begränsad till att ge styrelsen och VD i förekommande fall en erinran i enlighet med ABL 9:39. Även för stöd som inte regleras i en lag som innehåller en särskild straffbestämmelse kan det vara en lämplig åtgärd att ge styrelse och i förekommande fall VD en erinran.

− Motiv till att lämna en skriftlig erinran kan vara att revisorn måste modifiera sin revisionsberättelse om inte rättelse sker samt att det kan medföra att revisorn dessutom måste agera enligt ABL 9:42–44 alternativt att företrädare för företaget gjort sig skyldig till omställningsstödsbrott enligt 35–37 §§ lag (2020:548) om omställningsstöd.

− Revisorn bör i varje situation bedöma om felaktighetens storlek och art är sådan att denne kan avge en skriftlig rapportering till styrelsen eller om revisorn ska avge en Erinran enligt ABL 9:39. Mer information om revisorns överväganden avseende Erinringar finns att läsa i RevR 9 Revisorns övriga yttranden enligt aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen 16 kap Erinringar enligt ABL 9:39.

13. När måste revisorn anmäla om misstanke om brott enligt ABL 9:44?
− Ett felaktigt utbetalt stöd kan vara ett brott som innebär att revisorn har en skyldighet att göra en brottsanmälan enligt ABL 9:44. Dessa ställningstaganden är mycket svårbedömda och kan kräva konsultation med juridisk expertis. En bra vägledning är RevR14 (tidigare RevU 4) Revisorns åtgärder vid misstanke om brott, se särskilt schemat i bilagan i rekommendationen. Mer information finns på Ekobrottsmyndighetens webbplats. Vid behov kan man rådgöra med Ekobrottsmyndigheten.

Taggar: experten revisor

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se
  • Jämställdhet – lika viktigt för män som för kvinnor

    23 juni, 2021 Deloittes VD Jan Berntsson har gjort jämställdhet till en integrerad del av storbyråns strategi.

    Skattefrågor i ropet

    22 juni, 2021 Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR, benar ut ett gäng heta skatterelaterade ämnen på allas läppar.

    Liten byrå med stor kompetens

    18 juni, 2021 Drömmen att starta har funnits länge. Nu driver Erika Öberg och Christine Forsbäck EC Revision.

    Årets framtidsbyrå 2021 – vem vinner priset?

    17 juni, 2021 Femton byråer har kommit upp i toppoäng på FAR:s framtidstest. Några har chans att vinna.

    Redovisningskonsulten – värd varenda krona

    16 juni, 2021 Så beskriver kunder vad de verkligen uppskattar hos sin auktoriserade redovisningskonsult.

    Kunder vill ha närvaro och engagemang av sin redovisningskonsult

    16 juni, 2021 Stor potential för framåtlutade auktoriserade redovisningskonsulter.

     Upp