Foto: Geza Novak

Eva Lindström har koll på EU-pengarna

Faktaruta

Andel felaktiga EU-betalningar

Så här stor felandel har Europeiska revisionsrätten funnit i EU-budgeten sedan 2012.

2017: 2,4 %

2016: 3,1 %

2015: 3,8 %

2014: 4,4 %

2013: 4,5 %

2012: 4,5 %

Felnivån är ett uppskattat penningbelopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom det inte skett i enlighet med gällande regler.

23 april, 2019

De senaste åren har Sverige betalat en årlig avgift till EU på mellan 24 och 44 miljarder kronor. Men hur vet vi att pengarna används effektivt och redovisas på rätt sätt? Balans träffar Eva Lindström som är Sveriges representant i Europeiska revisionsrätten i Luxemburg.

I korthet innebär Europeiska revisionsrättens roll att kontrollera att EU-medlen redovisas korrekt, används enligt gällande regler och att medborgarna får valuta för pengarna.

Hur märker man som EU-medborgare av revisionsrättens arbete?

– Förhoppningen är att om det finns problem eller att medel inte används effektivt så ska revisionen upptäcka det och hojta till. I grunden handlar ju revision om att skapa förtroende mellan två parter, i det här fallet mellan EU-medborgarna och dem som förvaltar medlen, svarar Eva Lindström.

Vari ligger revisionsrättens makt? Den har ju inga rättsliga befogenheter.

– Våra rekommendationer är inte juridiskt bindande, men vi arbetar för parlamentet som i sin tur ställer kommissionen till svars. Och vi följer alltid upp våra rekommendationer. När våra granskningar och yttranden presenteras för parlamentet är kommissionen alltid där och svarar på frågor från ledamöterna. Och sedan får revisionsrätten sista ordet.

Eva Lindström, Sveriges representant i Europeiska revisionsrätten i Luxemburg. Foto: Geza Novak

I er Årsrapport uppskattar ni en så kallad felprocent, alltså hur stor del av alla transaktioner som inte sker i enlighet med regelverket. Vilken nivå är rimlig?

– Vi har satt en gräns på 2 procent. I den senaste årsrapporten anger vi 2,4 procent som den genomsnittliga felprocenten. Att komma ner till noll procent skulle sannolikt bli väldigt kostsamt, så en viss acceptans måste man ha. Den interna kontrollen har stärkts betydligt under de senaste 15-20 åren men det krävs ett fortsatt arbete.

Varför anger ni en felprocent?

– Uppskattningen av felprocenten är viktig när det gäller beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen. Det är parlamentet och rådet som beslutar om ansvarsfrihet och det beslutet grundar sig i stor utsträckning på vår årliga rapport där vi skriver om den interna kontrollen och gör en uppskattning av felprocenten.

Läs intervjun med Eva Lindström i sin helhet här: Valuta för EU-pengarna

Hela intervjun med Eva Lindström publiceras i Balans nr 3 som utkommer 2 maj.

Text: Pernilla Halling

pernilla.halling@far.se
Annons
Far Online
Annons

”Ha inte för bråttom!”

29 maj, 2020 Testa dig fram! Det karriärtipsar Jessica Herrlin - byråledare Baker Tilly Halmstad.

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

 Upp