I den skatterättsliga diskussionen finns en vanlig föreställning att civilrättsliga termer som förekommer i skattelagstiftningen ska uppfattas och tolkas på samma sätt i skatterätten som i civilrätten. En fråga som stötts och blötts i akademiska skattejuridiska kretsar.

Vad som menas med termen civilrätt har däremot inte debatterats särskilt mycket. Inte förrän nu, i Patrik Emblads avhandling Det civilrättsliga i svensk inkomstskatterätt framlagd vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Patrik Emblad. Foto: Jeffrey Johns

– En av flera saker som problematiserar idén om att skatterätten ska följa civilrättsliga begrepp är att en och samma term ofta har olika betydelser i olika civilrättsliga sammanhang. Att hänvisa till civilrättsliga begrepp ger därför sällan så stor ledning för lösandet av skatterättsliga problem, säger Patrik Emblad, doktorand i finansrätt

Beroende på vad man menar med civilrätt kan man komma till helt olika lösningar på skatterättsliga problem genom att hänvisa till civilrätten. Patrik Emblad tar upp det som kallas ”verklig innebörd” som exempel.

– Högsta författningsdomstolen hänvisar emellanåt till rättshandlingars ”verklig innebörd” för att motivera lösningar på skatterättsliga problem. Den verkliga innebörden är dock inte något som bara följer av civilrätten, utan beror i hög grad på vad vi menar med civilrätt. Just i framför allt domstolssammanhang kan detta få stor praktisk betydelse, men även för rådgivare i allmänhet när det gäller hur man ska tolka begrepp i skattelagstiftningen.

Vill du att lagstiftaren ska beakta dina slutsatser?

– Jag riktar mig mer mot domstolar än till lagstiftaren. Det jag vill lyfta fram är olika brister och svårigheter med att hänvisa till civilrätten vid tolkningen av skattelagen.

Läs även Patrik Emblads avhandling