I juryn ingår:
Peter Clemedtson, ordförande CH Witts pris.
Peter Malmqvist, chefsanalytiker Remium.
Ewa Fallenius, civilekonom.
Magnus Larsson, FAR:s ordförande och auktoriserad skatterådgivare, Deloitte.
Fyra fördjupningsartiklar i Balans har blivit nominerade till CH Witts pris. Vem som vinner – ja, det avslöjas på FAR:s branschdagar i slutet av september 2017.
Carl Henrik Witts pris för bästa artikel i Balans har delats ut sedan 1981, av PwC i samarbete med FAR. I år har juryn nominerat fyra artiklar till priset.
– Vi hoppas att priset ska bidra till fler välskrivna, initierade fördjupningsartiklar i Balans. Att våga sticka ut och debattera frågor där vår bransch kan göra nytta för näringsliv och samhälle är viktigare än någonsin och det vill vi premiera, säger juryns ordförande Peter Clemedtson, tillika auktoriserad revisor och styrelseordförande för PwC Sverige.
Peter Clemedtson. Foto: PwC
När juryn gör sin bedömning av artiklarna utgår den från kriterier som språk, självständighet, kunnande och nyskapande.
Vem eller vilka av författarna som tar hem CH Witts pris i år kommer att avslöjas i samband med FAR:s branschdagar 21-22 september. Priset? Äran, vinstdiplom och total vinstsumma på 40 000 kronor.
De fyra nominerade artiklarna är:
Digitalisering och automatisering av revisionen – hur påverkas branschen? (publicerad i Balans nr 6/2017)
Skriven av: Joakim Andersson och Tim Engström
Hur påverkar den pågående digitaliseringen och automatiseringen revisions- och rådgivningsbranschen? Detta område har Joakim Andersson och Tim Engström undersökt i sin uppsats Digitalisering och automatisering av revisionen. Hur kan den påverka samt hanteras av branschen? I denna artikel redogör de för slutsatserna i studien.
Formlös värdeöverföring – ett problem, del I och del II (publicerad i Balans nr 7/2016 och Balans nr 10/2016)
Skriven av: Helena Adrian
Begreppet formlös värdeöverföring har berörts i flera artiklar i Balans. För att räta ut en del av frågetecknen tar Helena Adrian i en artikelserie i två delar upp några centrala frågeställningar kring begreppet.
Att skriva och läsa goodwill. Tre språkperspektiv på beskrivningar av förvärvet. (publicerad i Balans nr 8/2016)
Skriven av: Henrik Rahm, Niklas Sandell, Peter Svensson
En ständig fråga i redovisningsdebatten är vad goodwill egentligen är. I denna artikel ger Henrik Rahm, Niklas Sandell och Peter Svensson förslag på tre språkperspektiv på de redogörelser för goodwill som företag lämnar i sina årsredovisningar. De tre perspektiven är det diskursanalytiska perspektivet, perspektivet om språkliga garderingar samt textsamspelsperspektivet. Det är tre perspektiv som gör det möjligt att se aspekter av årsredovisningar som sällan uppmärksammas när texter läses ”bokstavligt”, det vill säga som mer eller mindre riktiga beskrivningar av fakta.
Behovet av en utvecklad finansiell analys i kommuners årsredovisningar och en utvecklad kommunal styrning. (publicerad i Balans nr 3/2017)
Skriven av: Jörgen Carlsson, Mattias Haraldsson, Niklas Sandell
Sammanställd redovisning ger en bild av kommunens samlade verksamhet, en bild som är viktig av framförallt demokratiskäl, men också av effektivitets- och styrningsskäl. För att göra den sammanställda redovisningen mer användbar bör den brytas ned i mindre beståndsdelar.
I denna artikel diskuterar Jörgen Carlsson, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell en tänkbar modell för att bryta ned den sammanställda redovisningen på ett sätt som ökar kvaliteten i – och analysmöjligheterna av – den kommunala redovisningen samt stärker möjligheterna till insyn i den kommunala ekonomin.
