Foto: Emma Carling och Alicia Mobarak Nilsson har i sitt examensarbete studerat förväntningsgapet. Foto: Ludwig Aspegren

Därför kvarstår förväntningsgapet

14 oktober, 2020

Olika syn på revisionens syfte och revisorns roll leder till otydlighet. Därför kvarstår det så kallade förväntningsgapet trots åratal av kommunikationsinsatser. Det visar Emma Carling och Alicia Mobarak Nilsson i en D-uppsats.

Begreppet förväntningsgapet har använts sedan 1970-talet, men fenomenet är sannolikt lika gammalt som revisionen. Det handlar om glappet mellan vad folk i allmänhet tror att en revisor gör och vad hen faktiskt gör.

Förväntningsgapet blir ett problem i så måtto att det kan leda till ifrågasättande av revision och revisorer när de inte upptäcker oegentligheter och förhindrar företagsskandaler. Samtidigt kan det finnas ett intresse inom revisorsprofessionen att inte vara helt transparent om vad den faktiskt gör.

Det menar civilekonomerna Emma Carling och Alicia Mobarak Nilsson, som studerat problemet i ett examensarbete, Kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen?, Linköpings universitet 2020, handledd av Johanna Sylvander.

De blev själva bekanta med begreppet förväntningsgapet när de studerade fördjupningskurser inom redovisning och revision i slutet av sin utbildning. I början av sitt examensarbete läste de svar på ett discussion paper från IAASB om förslag till anpassad revision för mindre komplexa företag.

Emma Carling. Foto: Ludwig Aspegren

– Vi såg direkt att man pratade olika om förväntningsgapet, säger Emma Carling och fortsätter:

– Frågorna handlade ju inte om förväntningsgapet men det var något som man refererade till i sina svar och vi såg att man pratade om det på olika sätt.

Revisorsprofessionen verkade oense om vad förväntningsgapet var och därmed om hur det skulle lösas. Det här blev utgångspunkten för Emma Carlings och Alicia Mobarak Nilssons uppsats.

– Vi har försökt att gå till botten med vad man menar med förväntningsgapet, eftersom vi kunde se att man använde förväntningsgapet som ett argument för att komma fram till motsatta ståndpunkter, säger Alicia Mobarak Nilsson.

Undersökt olika uppfattningar 
Som ett led i sin undersökning beslutade de sig att även undersöka ifall det finns olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll. Hypotesen var att det blir problem i såväl den interna som den externa kommunikationen ifall revisorerna själva inte är överens om vad orden betyder.

För att testa sin hypotes använde de skriftlig dokumentation i form av svar på den så kallade Brydon-utredningen i Storbritannien. Denna kompletterades med intervjuer med svenska revisorer.

– Revisorsprofessionen är en global profession och Brydon-utredningen var färsk och handlade om våra frågor, så det var självklart för oss att använda den, säger Alicia Mobarak Nilsson.

Alicia Mobarak Nilsson. Foto: Ludwig Aspegren

Uppsatsförfattarna uppfattar inte att det är någon väsentlig skillnad mellan brittiska och svenska revisorer, men de betonar samtidigt att detta inte är någonting som studien tittar på. Det mönster som framkommit när de analyserat sitt material är att skillnaderna som syns internt inom professionen är kopplade till i vilken typ av organisation man arbetar.

Branschorganisationer och revisorer som är verksamma inom dessa tenderar att ha en mer teoretisk ansats medan revisorer ute på byråer har en mer praktisk ansats. Det är också skillnad mellan att arbeta med börsbolag på storbyrå eller med ägarledda bolag på en mindre byrå.

– Skillnaderna i synsätt beror på vad mar arbetar med dagligen. De som arbetar i stora organisationer har råd att tänka mer teoretiskt medan de andra är mer i realiteten, säger Alicia Mobarak Nilsson.

Blandad syn på revisionen
Hon förklarar att teoretikerna ser på revisionen som en marknadsfunktion medan praktikerna ser det som en förbättringsfunktion. I det första fallet handlar det om förtroende på en publik marknad (exempelvis börshandel) i det andra fallet handlar det om att hjälpa företag att producera korrekta räkenskaper (exempelvis för Skatteverket eller banken).

I fråga om förväntningsgapet finns en liknande skillnad mellan teoretiker och praktiker där teoretikerna ser att det är ett glapp mellan branschen och allmänheten medan praktikerna talar om det i termer av oförståelse mellan branschen och kunderna.

Att det finns skillnader inom branschen när det gäller vilken tonvikt eller betydelse man lägger vid revisionens syfte och revisorns roll försvårar kommunikationen med allmänheten. Det uppstår vad som kallas för ett kommunikationsbrus, det vill säga otydliga signaler.

Hur kan man minska otydligheten och därmed förväntningsgapet?
– Prio ett är inte förväntningsgapet utan revisionens syfte och revisorns roll, säger Emma.

Alicia Mobarak Nilsson fyller i:

– Om man minskar det interna bruset kan man också minska det externa bruset.

I uppsatsen kan man läsa hur branschen under årens lopp försökt lösa förväntningsgapet med mer kommunikation. Men om kommunikationen är otydlig finns det en risk att den spär på problemet i stället för att öka transparensen, menar Emma Carling.

Branschen har som utgångspunkt att minska förväntningsgapet, men med tanke på hur det ser ut undrar man om den verkligen vill?
– Nej, det är inte säkert att de vill det. Det kan finnas skäl att vilja behålla en distans till allmänheten, revisionen blir lite av en black box och man kan vilja ha det så, säger Emma Carling.

– Glappet innebär att man måste lita på revisorn och det är den tilliten som bygger professionen, så det är lite av en paradox, säger Alicia Mobarak Nilsson.

Läs mer: Emma Carlings och Alicia Mobarak Nilssons D-uppsats Kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen? 

Taggar: revision uppsats

Text: Rakel Lennartsson

redaktionen@far.se
  • Grant Thorntons VD hyllar medarbetarna: ”Dragit ett tungt lass”

    15 januari, 2021 Trots utmaningarna 2020 har det gått bra för GT. Nu hyllar VD Anna Johnson medarbetarna.

    På kundens villkor

    14 januari, 2021 På Varbergs Revisionsbyrå finns ingen färdig mall – fokus är på kundens individuella behov.

    Svidande kritik mot Tillväxtverkets effektutvärderingar

    13 januari, 2021 Riksrevisionen riktar skarp kritik mot tre myndigheter vars analyser i näringspolitiska insatser brister i tillförlitlighet.

    Vill göra skatterätt lättillgängligt

    12 januari, 2021 Det behövs en ny approach till det skatterättsliga materialet, menar skatterättsprofessorn Eleonor Kristoffersson.

    ”Mycket handlar om tillfälligheter”

    11 januari, 2021 Tacka ja när nya möjligheter ges. Det säger Åsa Pedersen, Auk­toriserad Redovisningskonsult FAR, om karriären.

    Skarpt läge för DAC6 – det här gäller

    8 januari, 2021 Nu börjar implementeringen av informationsplikt för skatterådgivare och revisorer gälla.

     Upp