I slutet av juni kom det efterlängtade beskedet från Europeiska rådet. Tidsfristerna för rapporteringsplikten avseende vissa gränsöverskridande arrangemang, så kallat DAC6, skulle få förlängas med upp till sex månader på grund av pandemin. Nya deadlines blev därmed i början på 2021.

–  Nu jobbar vi vidare med att få Skatteverket att konkretisera vad som faktiskt ska rapporteras när skyldigheten väl träder in, kommenterade Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Men efter fyra månader har Skatteverket fortfarande inte presenterat den vägledning branschen väntar på. Det innebär att arbetsbördan på byråerna, i försöken att tolka reglerna kring vilka case som de facto ska rapporteras, blir orimligt hög. Att rapporteringsplikten är förenad med höga straffavgifter om byrån gör fel gör att ingen vågar chansa, menar Magnus Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR på Deloitte och ordförande FAR:s Strategigrupp Skatt.

Magnus Larsson. Foto: Emelie Asplund

– Det läggs ner otroligt mycket arbete just nu på byråerna för att försöka förstå vad som ska rapporteras och i vilken omfattning. Lagstiftningen är så vagt formulerad att den går att tolka på olika sätt. Vi vill få förtydliganden från Skatteverket, som vi inte får just nu för att de är överhopade med andra frågor, säger Magnus Larsson.

Dialogen mellan Skatteverket och främst de stora byråerna som har gränsöverskridande arrangemang är god, framhåller Magnus Larsson. Men myndigheten har ändå inte återkommit med svar på de frågor som byråerna har ställt och scenarios de har exemplifierat med. Behovet i branschen av vägledning och riktlinjer är enormt.

– När det finns risk att få höga viten, ihop med bristen på klarhet, så måste vi gå igenom varje case väldigt noga. Har vi minsta lilla tveksamhet måste vi rapportera. Det är en tung administrativ börda som ligger just nu på byråerna. Och ingen är betjänt av att överrapportera, säger Magnus Larsson.

Många resurser i anspråk

Byråerna har lagt stora utbildningsresurser på DAC6, där olika team nagelfar samtliga case som kan tänkas klassificeras som rapporteringspliktiga, fortsätter skatteexperten. Men av hundra case är det kanske bara två-tre som behöver rapporteras in. Med riktlinjer hade mycket onödigt arbete kunnat undvikas.

Även IT-supportsystem har byggts upp, där vissa system tillhandahålls kunderna, så att de i sin tur kan hjälpa sina kunder.

– Vi hade hoppats och trott att Skatteverket skulle ha återkommit till oss. Det är fullt förståeligt att de har mer akuta ärenden just nu. Men vi kan inte bara sitta och vänta. Vi jobbar vidare, men vårt arbete har blivit extra tungt, avslutar Magnus Larsson.

Sista datum när Skatteverket behöver att byråerna redogör för de gränsöverskridande rapporteringspliktiga arrangemang som gjordes tillgängliga, blev klara för implementering, eller vars genomförande påbörjades under andra halvåret 2020, är 31 januari 2021.

Historiska arrangemang, där första steget i implementeringen togs mellan 25 juni 2018 och 30 juni 2020, ska lämnas in till myndigheten senast 28 februari 2021.

Balans har sökt Skatteverket för en kommentar.

Läs mer:

Tidningen Balans följer utvecklingen av coronaviruset och hur den påverkar dig i din yrkesroll, och på  samlas alla artiklar från Balans, tidningen Resultat och andra relevanta källor.