Saerun Norén

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

Faktaruta

Stefan Pärlhem

56 år, kanslichef för Bokföringsnämnden och svensk representant i Accounting Regulatory Committe, ARC. Tidigare arbetade han 16 år på justitiedepartementet med ansvar för redovisningslagstiftningen, bland annat genom att förhandla fram och införa IFRS och EU: redovisningsdirektiv i Sverige. Stefan Pärlhem började sin karriär som revisor på PwC.

27 maj, 2020

Bokföringsnämnden är en så kallad nämndmyndighet. Det innebär att den styrs av ledamöter som representerar olika intressen och expertis på redovisningsområdet.

Bokföringsnämndens huvudansvar är att utveckla god redovisningssed i Sverige. Som framgår av det här reportaget importeras en hel del av denna från utlandet. Det handlar om EU-lag, som i sin tur hänvisar till IFRS, men naturligtvis även om svensk lagstiftning. Enkelt uttryckt utvecklar bokföringsnämnden lagstiftningen till normgivning, Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR.

– God sed är ofta regler som återspeglar en rådande praxis, därför är vårt arbete beroende av input från branschen. Sen kodifierar vi eller utvecklar det till allmänna råd, säger Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Bokföringsnämnden är en nämndmyndighet; myndighetens beslut fattas av en nämnd som till lika delar består privata organisationer som myndigheter. På det sättet är BFN något av en av hybrid mellan en myndighet och en privaträttslig organisation. Syftet med konstruktionen är att beslutsfattandet ska återspegla olika samhällsintressen.

Typiskt sett, när man ser till olika länder, står statsapparaten för lagstiftning medan standarder och normer ofta ges ut av en privaträttslig organisation. Att man inte valt den vägen i Sverige beror bland annat på kopplingen mellan redovisning och beskattning.

– En stor del av skatterätten bygger på god redovisningssed, det är ett av skälen till att det är en myndighet som har ansvaret för att utveckla den goda seden, säger Stefan Pärlhem.

När IFRS blev lag i EU kunde medlemsländerna välja att tillämpa den inte bara på börsbolagens koncernredovisningar men på alla företag i landet. Det var aldrig aktuellt i Sverige.

– Nej, i Sverige tyckte man lite tillspetsat att det inte var lämpligt att ett privaträttsligt organ i London skulle bestämma hur mycket svenska företag ska betala i skatt, säger Stefan Pärlhem.

Förutom branschen, som representeras av exempelvis FAR, är även andra myndigheter och akademiska intressen representerade i Bokföringsnämnden.

Så tar normgivningen form – från New York till Sverige:

Läs mer: Vem styr över reglerna?

Läs mer: ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

Läs mer: ”Det går faktiskt att påverka systemet”

Taggar: bokföringsnämnden

Text: Rakel Lennartsson

redaktionen@far.se
  • Frågan om revisionsplikt på nytt i hetluften

    15 oktober, 2021 Det saknas vetenskapligt stöd för att slopad revisionsplikt lett till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet.

    Nordens låga trösklar för revisionsplikt – så skiljer vi oss från övriga EU

    15 oktober, 2021 Revisionsplikten är på tapeten igen i Sverige. Men hur ser det ut i omvärlden?

    ”Tilliten är mer värd än den norska oljefonden”

    15 oktober, 2021 Bevarandet av revisionsplikten är en prioriterad fråga för den norska branschorganisationen.

    Tydligt ökat förtroende för skatterådgivare

    14 oktober, 2021 Företagsledare och politiker har ett tydligt stärkt förtroende för skatterådgivare. Även allmänhetens förtroende pekar uppåt. 

    Inga post- eller heldigitala stämmor efter årsskiftet

    12 oktober, 2021 Den tillfälliga lagen för att underlätta bolagsstämmor kommer inte att förlängas efter årsskiftet.

    Balans får ny webb 21 oktober

    11 oktober, 2021 Charlotta Marténg: Nya Balans webb ger läsaren inspiration, kunskap och bättre möjligheter till långläsning.

     Upp