Foto: Saerun Norén

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

Faktaruta

Stefan Pärlhem

56 år, kanslichef för Bokföringsnämnden och svensk representant i Accounting Regulatory Committe, ARC. Tidigare arbetade han 16 år på justitiedepartementet med ansvar för redovisningslagstiftningen, bland annat genom att förhandla fram och införa IFRS och EU: redovisningsdirektiv i Sverige. Stefan Pärlhem började sin karriär som revisor på PwC.

27 maj, 2020

Bokföringsnämnden är en så kallad nämndmyndighet. Det innebär att den styrs av ledamöter som representerar olika intressen och expertis på redovisningsområdet.

Bokföringsnämndens huvudansvar är att utveckla god redovisningssed i Sverige. Som framgår av det här reportaget importeras en hel del av denna från utlandet. Det handlar om EU-lag, som i sin tur hänvisar till IFRS, men naturligtvis även om svensk lagstiftning. Enkelt uttryckt utvecklar bokföringsnämnden lagstiftningen till normgivning, Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR.

– God sed är ofta regler som återspeglar en rådande praxis, därför är vårt arbete beroende av input från branschen. Sen kodifierar vi eller utvecklar det till allmänna råd, säger Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Bokföringsnämnden är en nämndmyndighet; myndighetens beslut fattas av en nämnd som till lika delar består privata organisationer som myndigheter. På det sättet är BFN något av en av hybrid mellan en myndighet och en privaträttslig organisation. Syftet med konstruktionen är att beslutsfattandet ska återspegla olika samhällsintressen.

Typiskt sett, när man ser till olika länder, står statsapparaten för lagstiftning medan standarder och normer ofta ges ut av en privaträttslig organisation. Att man inte valt den vägen i Sverige beror bland annat på kopplingen mellan redovisning och beskattning.

– En stor del av skatterätten bygger på god redovisningssed, det är ett av skälen till att det är en myndighet som har ansvaret för att utveckla den goda seden, säger Stefan Pärlhem.

När IFRS blev lag i EU kunde medlemsländerna välja att tillämpa den inte bara på börsbolagens koncernredovisningar men på alla företag i landet. Det var aldrig aktuellt i Sverige.

– Nej, i Sverige tyckte man lite tillspetsat att det inte var lämpligt att ett privaträttsligt organ i London skulle bestämma hur mycket svenska företag ska betala i skatt, säger Stefan Pärlhem.

Förutom branschen, som representeras av exempelvis FAR, är även andra myndigheter och akademiska intressen representerade i Bokföringsnämnden.

Så tar normgivningen form – från New York till Sverige:

Läs mer: Vem styr över reglerna?

Läs mer: ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

Läs mer: ”Det går faktiskt att påverka systemet”

Taggar: bokföringsnämnden

Text: Rakel Lennartsson

redaktionen@far.se
Annons
Far Online

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

Hållbarhetsspecialisterna hyllar EU:s taxonomi

29 juni, 2020 EU:s kommande taxonomiförordning kan vara första steget mot ett IFRS för icke-finansiell information.

”Ju mer man ger desto mer får man tillbaka”

26 juni, 2020 En byrå som hjälper andra blir del av attraktionskraften i kampen om bra medarbetare.

Revisorer går mot ny yrkesroll

25 juni, 2020 Färsk studie: Anamma nya tekniska lösningar ett måste om revisorn vill hålla sig a jour.

Torbjörn Westman – i hållbarhetens tjänst

24 juni, 2020 Torbjörn Westman: Att arbeta i branschen för revisorns roll, kvalitetssäkringen och tryggheten är jäkligt roligt.

 Upp