Foto: iStock (samtliga bilder om inget annat anges)

”Allt färre företag har revisor”

Faktaruta

Svenska gränsvärden

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Ett privat aktiebolag måste ha en revisor om det når upp till minst två av följande gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  • fler än 3 anställda (i medeltal)
  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
17 november, 2017

Kvaliteten på årsredovisningar har försämrats. Men hur har ekobrotten påverkats? Efter sju år med frivillig revision för små bolag finns både säkra och osäkra konsekvenser. Högre gränsvärden är på tapeten och branschen rustar sig för förändringar.

Var ska gränsen gå för när aktiebolag måste ha revision? Riksdagen har bett regeringen se över gränsvärdena. Än är frågan obesvarad, men revisionsplikten och dess nytta engagerar och debatteras, liksom inför avskaffandet för sju år sedan. I dag är Sverige ett av EU-länderna med lägst gränsvärden för revisionsplikt – endast de minsta bolagen undantas.

Branschen bedömde att många bolag skulle välja revision ändå. Enkäter pekade på att 60–70 procent tänkte behålla, och bankerna förutspåddes efterfråga revision. Men redan de första åren efter reformen sjönk andelen med frivillig revision stort, särskilt bland nybildade bolag.

– Generellt är det färre och färre totalt sett som väljer revision om de inte måste. Men det bildas också väldigt många aktiebolag, säger Bengt Skough på FAR.

Bengt Skough. Foto: Lieselotte van der Meijs

Den sista juli fanns cirka 435 000 svenska aktiebolag med möjlighet att välja bort revision. Av dessa hade drygt 85 000 valt revision. Bolag som bildades före november 2010 har i högre utsträckning valt frivillig revision. En viss tendens kan dock skönjas för de nybildade bolagen:

– I absoluta tal är det fler av de nybildade bolagen från 2010 och framåt som väljer revision i dag jämfört med vid senaste mätningen. Andelen har också ökat, säger Bengt Skough.

– De som nybildas väljer initialt inte revision om de inte ser att de snabbt kommer att öka till över gränsvärdena.

Och många nya bolag är enmansföretag inom städ- och byggbran­schen utan stora till­växtplaner. Bland bolag bildade före 2010 har det blivit vanligt att ha kvar sin revisionsbyrå men att köpa en annan tjänst än revision. Re­visorerna har kanske inte tillräckligt kunnat förklara nyttan med revision.

Läs mer: Ärligt talat Dan – om revisionsplikten

– Vår bedömning var att bankerna skulle kräva revision i större omfatt­ning än vad de kanske har gjort, men med nuvarande gränsvärden handlar det mest om små bolag utan stora lån som kreditgivarna har bra koll på. Skulle gränsvärdena höjas och revisionsplikten undantas större före­tag med fler krediter kommer sannolikt bankerna att kräva revision i större omfattning, menar Bengt Skough.

En tydlig konsekvens av att bolag väljer bort revisorn helt och inte hel­ler har en auktoriserad redovisningskonsult är sämre kvalitet på årsredo­visningarna.

– Många är av så dålig kvalitet att de inte ens kan anses vara en årsredovis­ning. Företagen kan också missa tids­frister för att avanmäla revisorn och missar därmed att de måste lämna in revisionsberättelse, säger Elisabeth Lagerqvist, tillförordnad chefsjurist på Bolagsverket.

Försenade registreringar av årsredovisningar på grund av felaktig­heter försvårar i sin tur tillgången på företagsinformation. Digitala årsre­dovisningar skulle kunna bidra till förbättringar, både av redovisningskvalitet och av kontroll. Bolagsverket ska ha infört en digitaltjänst för inlämning av årsredovisningar senast 31 mars 2018.

Kreditupplysningsföretagen pekar också på den sämre bokslutskvalitén. De hittar uppenbara felaktigheter i siffermaterialet vid sina analyser.

– Den trenden ökar, vilket inte är så konstigt med tanke på att antalet aktiebolag ökar och det saknas revisorskrav i de mindre bolagen. Troligen har de här bolagen ingen redovisningsbyrå utan de gör årsredovisningen själva. 2016 hittade vi exempelvis 4 000 årsredovisningar med summeringsfel, vilket är mer än 1 500 fler än 2015. Statistiken för 2017 pekar i samma riktning, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

UC har undersökt kreditrisken i de bolag som inte har revisor och heller inte behöver det, men kunde inte se en tydligt ökad risk. Läget är däremot annorlunda för de bolag som inte haft revisor men som vuxit över gränsvärdena och underlåtit att skaffa revisor. De bolagen har en ökad kreditrisk allt annat lika.

– Och det finns inget kontrollorgan som bevakar om bolag klättrar över gränsvärdena och fångar upp dem, säger Richard Damberg, som liksom flera andra aktörer anser att Bolags­verket skulle kunna få en granskande roll i stället för enbart registrerande som i dag.

En farhåga inför reformen 2010 var att antalet ekobrott skulle öka. Ekobrottsmyndigheten har varnat för hur aktiebolag används som brotts­verktyg. Antalet anmälda ekobrottsärenden har stigit och mörkertalet bedöms vara stort. Samtidigt spelar många faktorer in och antalet aktiebo­lag har också ökat väsentligt. Vare sig EBM eller Skatteverket kan sju år efter reformen statistiskt slå fast att revi­sionspliktens avskaffande lett till ökad ekobrottslighet. Den slutsatsen ligger i linje med andra länders erfarenheter, bland annat en norsk rapport från 2016. EBM kan dock se att ekobrottsligheten påverkats negativt för de ärenden som myndigheten undersökt.

– Lättar man på en reglering så ökar möjligheterna till utnyttjande i fel syften. Revisorn fungerar som en brottsförebyggande eller i alla fall avhållande kraft. Nu finns inte den grindvakten längre. Det är oerhört naivt att tro att man bara kan förenkla utan att införa någon annan kontrollfunktion, menar ekorevisor Henrik Lundin på EBM.

För att ta reda på vad slopad revisionsplikt faktiskt inneburit för bolagen och berörda myndigheter utreder nu Riksrevisionen frågan. Arbetet ska vara klart i de­cember. Först därefter lär regeringen ta ställning i frågan.

– Det saknas kunskap om hur förväntningar och farhågor med reformen infriats. Flera aktörer ger olika bilder och tolkar olika. Går det att få fram en kausalitet eller inte? Vi granskar nu brett hur det faktiskt ser ut och vad som eventuellt kan behövas, säger Nedim Colo, Riksrevisionens projektledare.

Hur agerar branschen? Och hur är läget i våra grannländer? Läs hela reportaget här.

Taggar: revisionsplikt revisionsplikten revisor

Text: Jeanette Neij

redaktionen@tidningenbalans.se
Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp