iStock

3:12-utredningen: Vinnare och förlorare

25 november, 2016

Resultat kunde nyligen berätta om de motstridiga reaktioner 3:12-utredningen har gett upphov till. Nu benar vi ut de största förändringarna – och hur de påverkar olika bolag.

Roger Zinders på Zinders Skatt och Stefan Asklöf på Deloitte har analyserat förslaget och lyfter ut de största förändringarna:

* Skattesatsen på kapitalbeskattat ägaruttag inom gränsbeloppet ökar från 20 till 25 procent. Samtidigt minskar den från 30 till 25 procent på kapitalbeskattat ägaruttag som överskrider takbeloppet i tjänst.

* Förenklingsregeln ändras. I dag kan en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp beskattas som kapitalinkomst. Nivån sänks till 1,75 inkomstbasbelopp. Summan minskar från 169 125 kronor till 107 625 kronor (beräknat utifrån 2017 års inkomstbasbelopp 61 500 kronor).

Stefan Asklöf. Foto: Deloitte

Stefan Asklöf. Foto: Deloitte

* Kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme tas bort.

* Å andra sidan återinförs en trappa för beräkning av lönebaserat utrymme, såsom reglerna såg ut före 2014. Trappan försämras också jämfört med tidigare på så sätt att beräkning ska ske i tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – beroende på löneunderlagets storlek.

* Beräkningsmetoden för lönebaserat utrymme föreslås ”individualiseras”. Det innebär att den hittills traditionella ordningen, det vill säga att trappan (före 2014) tillämpas på hela löneunderlaget och fördelningen utifrån ägarandel sker därefter, ersätts med den omvända ordningen. Utredarens förslag innebär att löneunderlaget först fördelas utifrån ägarandel och därefter tillämpas trappan på andelsägarens individuella löneunderlag. En avsevärt större andel av andelsägarens löneunderlag hamnar således på de lägre trappstegen.

Roger Zinder. Foto: Freja Zinders

Roger Zinders. Foto: Freja Zinders

* Samtidigt höjs löneuttagskravet för att få använda reglerna om lönebaserat utrymme, även om det föreslagna tillägget ”fem procent av andelsägarens löneunderlag” i stället för dagens ”fem procent av totala lönesumman” minskar det som av många uppfattas som en försämring.

* Särskilda regler för generationsskiften införs. Undantagsregeln innebär att beskattningen inte påverkas av om försäljningen sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller någon utomstående.

De här vinner mest på förslaget:

Vinnare. Foto: iStock

Vinnare. Foto: iStock

  • Ägare till högt värderade bolag

– Ägare som står inför en aktieutdelning eller kapitalvinst vid avyttring eller likvidation på kanske tiotals miljoner kronor, och som på grund av ett lågt gränsbelopp kommer att tvingas till maximal beskattning i tjänst, välkomnar naturligtvis den föreslagna skattesänkningen från 30 procent till 25 procent på ägaruttag som överskrider det så kallade takbeloppet, säger Roger Zinders.

  • Delägare som i dag träffas av fyraprocentsregeln

Det nuvarande kravet att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme tas bort.

  • Delägare som är på gång att genomföra ett generationsskifte

– En särskild undantagsregel införs som innebär att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller till någon utomstående. Enligt utredarens förslag likställs överlåtelse till närstående med överlåtelse till utomstående vad gäller möjligheten för säljaren (ofta föräldern) att, efter överlåtelsen, ”avkvalificera” den erhållna köpeskillingen efter fem års karens trots att köparen (ofta barnet) driver verksamheten vidare, säger Stefan Asklöf.

Läs mer: Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag 

Några som ”drar en lättnande suck”:

Dra en suck. Foto: iStock

Drar en lättad suck. Foto: iStock

  • Delägare som har stora sparade utdelningsutrymmen

– Sparat utdelningsutrymme som en delägare redan ackumulerat får behållas (om än att skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent). Sparat utrymme kommer dessutom även i fortsättningen att få räknas upp årligen med statslåneräntan per den 30 november året före beskattningsåret ökad med tre procentenheter. Ett tag spekulerades i om möjligheten att spara och ackumulera utdelningsutrymmen skulle ändras, men så blev det alltså inte, säger Roger Zinders.

  • Delägare i företag med ”många anställda per delägare”

– Visserligen återinförs trappan vid beräkning av lönebaserat utrymme. Att nivån 50 procent behålls på löneunderlag överstigande 60 inkomstbasbelopp får dock anses som ”bättre än befarat” för ägare i företag med stort löneunderlag. Ju fler anställda desto högre löner att betala ut och desto högre upp i lönetrappan hamnar delägaren. Visserligen ska beräkningen av det lönebaserade utrymmet ske utifrån ägarens individuella löneunderlag, vilket likställer en ägare till samtliga aktier i ett företag med ett löneunderlag på fem miljoner kronor med en ägare till 10 procent av aktierna i ett företag med ett löneunderlag på 50 miljoner kronor. Effekten av den föreslagna beräkningsmetoden, individualiseringen, avtar naturligtvis med ökad ägarandel. Därför har framför allt större delägare, och i synnerhet ägare till 100 procent, i företag med stort löneunderlag anledning att känna en viss lättnad, om än att skattesatsen för framtida ägaruttag inom gränsbeloppet höjs till 25 procent, säger Stefan Asklöf.

Läs mer: 3:12-utredningen: 4-procentsregeln slopas

Några som inte påverkas alls eller mycket litet:

Påverkas inte. Foto: iStock

Påverkas inte. Foto: iStock

  • Ägare av företag med begränsad lönsamhet

Man måste ha i åtanke att förslagen i utredning framför allt slår mot hög lönsamhet. En stor mängd aktiebolag drivs med en mer måttlig lönsamhet, där redan en rimlig grundlön för ägaren är en framgång. Att därutöver också kunna ta en aktieutdelning är helt enkelt inte en realitet för många ägare. Och om lönsamheten något år också skulle möjliggöra en aktieutdelning torde redan sparat utrymme eller åtminstone schablonbeloppet 1,75 inkomstbasbelopp vara tillräckligt för att få utdelningen kapitalbeskattad. Visserligen drabbas även dessa ägare av skattehöjning till 25 procent på ägaruttag inom gränsbeloppet, men det är naturligtvis en förhållandevis mycket mindre kännbar försämring jämfört med ägare till mycket lönsamma företag, kommenterar Roger Zinders.

Läs mer: FAR:S Dan Brännström bloggar om 3:12-utredningen

Förlorare:

Förlorare. Foto: iStock

Förlorare. Foto: iStock

Med undantag för några specifika kategorier ägare (se ovan) innebär förslaget som helhet en märkbart höjd skatt på lönsamhet. Den höjda skattesatsen på ägaruttag inom gränsbeloppet, liksom den lägre och dyrare nygenereringen av gränsbelopp framöver, medför betydande försämringar för lönsamma fåmansföretagare, menar Stefan Asklöf och Roger Zinders.

– Skattehöjningarna devalverar värdet av det risktagande det innebär att driva eget företag. Kapitalrisken, i grunden satsningen av egna medel till aktiekapitalet, är förvisso inte särskild hög längre. Däremot satsar småföretagaren ofta all sin tid och trygghet i sitt företag, helt utan några garantier på avkastning och försörjningsförmåga. Att avkastningen på detta risktagande ska få beskattas som kapitalinkomst endast upp till drygt 100 000 kronor per år, och resten som sedvanlig anställningsinkomst (det vill säga lön), är förstås en försämring för framför allt de minsta företagarna, kommenterar Stefan Asklöf.

Du hjälper väl dina kunder att ligga steget före? Resultat vänder sig direkt till företagaren och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Dina kunder får de senaste nyheterna inom skatt, redovisning och andra företagsaktuella ämnen. Det ger dig möjlighet att ge fler och bättre affärsmässiga råd. Som medlem i FAR ger du bort Resultat till ett rabatterat pris. Om du inte är medlem i FAR kan du välja att prenumerera. Läs mer här.

Taggar: 3:12

Text: Charlotta Marténg

charlotta.marteng@far.se
  • Rapportering: ”Det är dags att ta i hand”

    2 juli, 2021 EU:s gröna omställning av ekonomin innebär att hållbarhetsexperterna och redovisningsspecialisterna nu måste samarbeta.

    Modernisering av bokföringslagen – viktigaste punkterna

    2 juli, 2021 En modernisering av bokföringslagen har länge varit på tapeten. Nu har utredningen lämnats till regeringen.

    RI:s nya chefsrevisor: ”Ska inte pilla i detaljer”

    1 juli, 2021 Anna-Karin Brusk Rönnqvist är ny chefsrevisor på Revisorsinspektionen (RI) från 1 juli.

    ”Låt korttidsstödet komma till den nytta som avsågs från början”

    1 juli, 2021 Korttidsstödet har kantats av allvarliga problem - menar Åsa Lundvall och Karin Apelman från FAR.

    ISQM närmar sig – det här ska du ha koll på

    30 juni, 2021 ISQM innebär ett nytt sätt att hantera kvalitetsfrågor på revisionsbyråer.

     Upp