För tio år sedan lanserade Balans dåvarande chefredaktör Pernilla Halling jämställdhetsundersökningen som ett stående inslag i tidningens marsnummer. Det blev redaktionens sätt att uppmärksamma 8 mars, den internationella kvinnodagen. Under åren har vi också fått höra att Balans varit en blåslampa som bidragit till att förbättra medvetenheten och därmed även jämställdheten på de största revisionsbyråerna. Är då tio procentenheter på tio år, från 16 till 26 procent kvinnor bland delägarna, en utveckling som man ska vara nöjd med?

Jag överlåter åt andra att svara på frågan. Men som den reporter som gjort de flesta jämställdhetsundersökningarna (9 av 10) har jag några reflektioner. Utvecklingen går långsamt och resultatet överraskar sällan, vilket ligger i sakens natur. Till skillnad från andra ansvarspositioner som stöps om eller besätts av nya personer är delägarskapet långsiktigt varför omsättningen av delägare är låg. Det är emellertid en sanning med modifikation.

I år har Balans för första gången frågat om könsfördelningen bland de nyinvalda delägarna. Det framkommer att vissa byråer ibland gör ett stort inval, exempelvis på grund av snabb expansion. Det kunde vara ett lysande tillfälle att höja andelen kvinnliga delägare ordentligt. Om de hade funnits! År 2020 går det inte längre att skylla på historien; redan 2010 anställdes det lika många, eller fler, kvinnor som män i de största byråerna.

Ibland känns det som att jag skrivit samma artikel år efter år och det har varit en utmaning att förnya sig. Några gånger har jag räknat tiondelar för att ändå kunna peka på en utveckling. 2016 hade byråerna avrundningsreglerna på sin sida vilket gjorde att vi kunde slå på stora trumman: Om ökningstakten på två procentenheter årligen höll i sig skulle branschen bli jämställd på tio år, räknat från 2016.

I dag vet vi att det inte blev några stabila två procentenheter varje år. Men jag tror ändå att någonting har hänt på tio år. Redan 2010 var byråernas rekrytering av medarbetare jämställd, ibland med viss övervikt för kvinnor. Redan då sa alla att jämställdhet var en prioriterad fråga. Men de första åren, 2010–2013 låg andelen kvinnliga delägare stilla på 16 procent (om vi inte räknar tiondelar).

Det innebär att utvecklingen gått snabbare de senaste åren. Jag upplever även att flera av byråerna tar frågan på större allvar. Det är en subjektiv bedömning naturligtvis, men det som mest var retorik för tio år sedan tycks allt oftare spegla en värdering som bottnar i övertygelse om att jämställdhet är affärskritiskt och därför en fråga strategisk fråga för företaget.

Läs mer om ämnet: