Vad är eget kapital och vad är skuld?

Krönikören

Jan Marton

jan.marton@handels.gu.se

Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

10 september, 2018

En av de mer centrala klassificeringsfrågorna i balansräkningen är distinktionen mellan eget kapital och skulder. I enlighet med IAS 32 innebär eget kapital att det inte finns någon avtalsenlig förpliktelse att erlägga resurser i framtiden. Skulder, å andra sidan, innehåller just en sådan förpliktelse. Storleken på eget kapital är viktig i många situationer, men för att kunna mäta storleken är det nödvändigt att kunna skilja mellan eget kapital och skulder.

Det har visat sig att det finns ett ökande antal situationer när denna åtskillnad är svår att göra. Det beror på att det i ökande utsträckning ges ut svårklas­sificerade finansiella instrument med inslag av både eget kapital och skuld.

Exempel på sådana instrument är säljoptioner på innehav utan bestämmande in­flytande, konvertibla obligationer i utländsk valuta, vissa typer av preferensaktier, och konvertibler som villkoras av framtida händelser. IASB konstaterar dessutom att IAS 32 saknar en stark konceptuell grund för klassificering och överensstämmer dåligt med både Föreställningsramen och andra standar­der. IASB gav därför i juni ut ett Discussion Paper (DP/2018/1) benämnt Financial Instruments with Characteristics of Equity.

I DP har IASB gjort en noggrann analys av använ­dares behov, och vilken information som kan behöva visas angående eget kapital och skuld. Man konstate­rar att det är viktigt för mottagare av finansiella rap­porter att veta vilka avtalade framtida utbetalningar som finns, och vilka betalningar som är ”residuala”, det vill säga baserade på företagets prestation. Det är även viktigt att veta storlek på eget kapital för att bilda sig en uppfattning om storlek på avkastning.

Baserat på analysen föreslår IASB att skulder definieras som instrument som 1) innebär en förplik­telse att erlägga resurser vid en specifik tidpunkt, och/eller 2) förpliktelsen är oberoende av företagets prestation. Om ingen av de två villkoren är uppfyllda klassificeras instrumentet som eget kapital. Den för­väntade effekten av villkoren är att vissa instrument som idag klassificeras som eget kapital i stället blir skulder.

Ett problem med klassificering mellan skuld och eget kapital är att den är binär. En post är antingen skuld eller eget kapital; det finns inget mellanting. IASB konstaterar därmed att klassificering behöver kompletteras med upplysningar som fångar upp ytterligare aspekter.

I dagsläget finns ingen standard som specifikt behandlar upplysningskrav för eget­kapitalinstrument, medan upplysningar om skulder håller en högre kvalitet. I DP föreslås att upplysnings­krav stärks med avseende på senioritet, potentiell utspädning av existerande aktier och väsentliga avtalsvillkor.

IASB:s målsättning med DP är att stärka den konceptuella stringensen i klassificeringen mellan eget kapital och skuld, utan att ändra alltför mycket i den praktiska tillämpningen. Avsikten är att DP i framtiden ska resultera ny standardtext, antingen via tillägg till IAS 32 eller en ny standard.

Om man vill ha gehör för synpunkter i samband med IASB:s normsättning är det viktigt att agera tidigt i processen snarare än i samband med att en färdig standard publiceras. Just nu är alltså ett utmärkt tillfälle att föra fram synpunkter på de aktuella förslagen.

För att få effekt bör synpunkter tydligt bottna i genomtänkta principer eller visa praktiska konsekvenser som IASB inte tänkt på. Av särskilt intresse kan vara specifika svenska frågor som inte uppmärksammas i kommentarer från andra länder. Kommentarer på aktuellt Discussion Paper lämnas senast 7 januari 2019, så det är dags att börja skriva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Passion gav lönsamhet

4 juli, 2019 Så blev Lamooi Accounting en av de mest lönsamma byråerna på ett par år.

Månadens medlem: Elias Alakir

1 juli, 2019 Elias Alakir är bland de yngsta auktorise­rade revisorerna i Sverige.

EU-kommissionen får kritik för bristande hållbarhetsredovisning

26 juni, 2019 Europeiska revisionsrätten riktar kritik mot EU-kommissionen för otillräcklig redovisning av hållbarhet.

Revisorn och styrelsens ansvarsfrihet: Varken ja eller ej – vad händer då?

19 juni, 2019 Om revisorn varken kan tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet bör revisorn i normalfallet avstyrka.

Revisorn och styrelsens ansvarsfrihet – en fråga att behandla omsorgsfullt

19 juni, 2019 För­valtningsrevision där revisorn lämnar rekom­mendation om ansvarsfrihet är rätt unikt för Sverige.

 Upp