Rörelseförvärv under samma bestämmande inflytande

Krönikören

Jan Marton

jan.marton@handels.gu.se

Jan Marton, docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

22 mars, 2021

I min första krönika i Balans under 2020 konstaterade jag att vi för närvarande är inne i en relativt lugn IFRS-period utan betydande nya standarder på ingång. IASB själva har dock en fortsatt hög aktivitet, och de har därmed möjlighet att ägna sig åt mer tekniska frågor.

En sådan fråga – som för närvarande är oreglerad inom IFRS – är rörelseförvärv under samma bestämmande inflytande (”common control”, se också min krönika från 2016).

I november förra året gav IASB ut ett Discussion Paper (DP/2020/2) där de anger vissa preliminära ståndpunkter angående redovisning av rörelseförvärv under samma bestämmande inflytande.

Två grundläggande metoder som kan användas – och som i dagsläget tillämpas i praktiken – är att i det förvärvade företaget antingen 1) behålla bokförda värden eller 2) värdera om tillgångar och skulder till verkliga värden vid förvärvstillfället. IASB föreslår att båda dessa metoder ska få tillämpas men att den nuvarande valfriheten delvis tas bort.

En grundtanke i IASB:s preliminära förslag är att val av metod beror på huruvida det finns innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvande företaget. Om det finns sådana ägare ska förvärvet redovisas med omvärdering av det förvärvade företagets tillgångar och skulder, det vill säga i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv (även goodwill kan uppkomma).

Argumentet är att med externa ägare är det sannolikt att förvärvspriset är en rimlig avspegling av verkligt värde på förvärvat företag. Om innehav utan bestämmande inflytande saknas sker redovisning istället med utgångspunkt i bokförda värden.

Av olika skäl kan – även när det finns innehav utan bestämmande inflytande och förvärvsmetoden tillämpas – förvärvspriset avvika från ett hypotetiskt transaktionspris mellan helt oberoende parter.

En fråga som uppstår är huruvida denna avvikelse ska redovisas som transaktioner med ägare (det vill säga tillskott från ägare eller utdelning), eftersom det handlar om en slags värdeöverföring till eller från koncernens ägare. IASB preliminära slutsats är att inte kräva någon sådan redovisning av utdelning. Däremot ska tillskott från ägare redovisas när förvärvet sker till lågt pris.

Asymmetrin beror på att identifiering av högt pris normalt involverar värdering av goodwill till verkligt värde, medan lågt pris enbart baseras på verkligt värde av identifierbara tillgångar och skulder. I praktiken blir det därmed svårt eller omöjligt att identifiera när ett ”för högt” förvärvspris föreligger.

I ett förvärv som redovisas till bokförda värden uppkommer frågan vilka av två bokförda värden som ska användas: 1) värden i det förvärvade företagets redovisning, eller 2) värden i det säljande företagets koncernredovisning. IASB anger preliminärt att det förstnämnda ska användas, vilket ger en tydligare tidsserie av värden på tillgångar och skulder i det förvärvade företaget.

IASB har tagit ett första steg att reglera ett område som hittills varit oreglerat både inom IFRS och i svensk redovisning. Det som IASB i slutändan kommer fram till kan – till exempel via IFRS for SME och K3 – i framtiden gälla även icke-noterade svenska företag.

För svenska intressenter med synpunkter på rörelseförvärv under samma bestämmande inflytande är det ett bra tillfälle att lämna kommentarer till IASB. Kommentarer på DP ska vara inne senast den 1 september 2021.

Så här tidigt i processen är det större chans att få gehör för specifika synpunkter än vad det är i senare skede. Notera dock att mycket arbete redan ligger bakom DP så det krävs en stark och logisk motivering för att få gehör.

  • Bolagsverket: ”Högt tryck på digitala lösningar”

    9 april, 2021 Nu har Bolagsverket lämnat in sin slutrapport om digital ingivning av årsredovisningar.

    Om Agoy-affären: ”Roligt, efterlängtat och väntat”

    8 april, 2021 "Startup-bolaget Agoy är en typisk uppköpskandidat för Fortnox." Balans har samlat flera röster om affären.

    Affär: Fortnox blir ny storägare i Agoy

    8 april, 2021 Fortnox köper 30 procent av molnbaserade periodavstämningstjänsten Agoy för 18,5 miljoner kronor. ”En struntsumma."

    Experten: 11 frågor och svar om kapitalförsäkring enligt K2 och K3

    6 april, 2021 Therese Hagström, redovisnings­specialist på Deloitte, reder ut vad som gäller.

    ”Kontrollanten och jag hade en bra dialog”

    31 mars, 2021 Jeanette Westerlund, Auktoriserad Lönekonsult FAR, blev kvalitetskontrollerad för första gången i höstas.

    Tänk på det här inför kvalitetskontroll lön

    30 mars, 2021 Är du Auktoriserad Lönekonsult FAR och ska bli kvalitetskontrollerad? Så kan du förbereda dig.

     Upp