Revisorer – våga visa er!

Krönikören

Caroline Sundewall

Caroline Sundewall är styrelseproffs och skriver i vartannat nummer av Balans.

15 januari, 2014

Några veckor före jul gav SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) redovisningsprofessorn Christopher Humphrey (se fotnot) fritt fram att kommentera slutsatserna i boken ”Revisionens roll i bolagsstyrningen”. Det var befriande att höra någon utmana branschen på områden som innovation, mod, utveckling och annat som krävs för verksamheter som vill vara lönsamma och utvecklas i en utmanande omvärld.

Frågan är om de fyra stora revisionsföretagen i Sverige vill utvecklas, och inom vilka områden de i så fall kan och vill vässa sina tjänster. En effektiv och väl fungerande styrning av företag förutsätter att den lagstadgade revisionen är av hög kvalitet och tydligt arbetar på samtliga intressenters uppdrag.

Alla som är aktiva i näringslivet har intresse av att revisionsbranschen fungerar väl, och lockar till sig ambitiösa och kunskapstörstande personer som vill utveckla både sig själva och sina företag. Men då måste branschen bli bättre på att förklara varför det är så attraktivt att göra karriär som revisor. Profilen som ett tryggt och stabilt yrke med goda utvecklings- och ersättningsmöjligheter är historia. Flera erfarna revisorer verkar inte ha märkt att deras stjärna falnat avsevärt. Eller så bryr de sig inte om framtiden. På det området uttryckte professor Humphrey stor oro för det som händer, eller snarare inte händer.

Revisionsföretagens attraktionskraft minskar: ”Hur kan en bransch överleva utan att arbeta aktivt med innovationer och utveckling?”. Den frågan fick FAR:s generalsekreterare Dan Brännström att erkänna att en del av den reglering som sköljer över alla berörda troligen hade kunnat stoppas, eller i alla fall dämpas, om branschen varit lite mer engagerad och framfört att man hade kunnat hantera vissa utmaningar bättre på egen hand än genom utökat och detaljerat regelverk.

Det är ett mycket sent uppvaknande. Under de senaste åren har det från Bryssel hörts rop på engagemang från aktiva näringslivsföreträdare. Finansiella kriser skrämmer alltid politiker. Funderingar över vad som kan hända om så kallade systemkritiska institutioner som banker får problem leder till sömnproblem i Bryssel. Därav följer att kreativiteten vad gäller att komma på och införa regler för rapportering, kontroll och kapitalbehov gått på högvarv sedan finansiella svagheter i systemen avslöjats. Få analyser har gjorts av huruvida ett än mer snårigt regelverk hade kunnat stoppa det som inträffat. ”Bara vi visar att vi gör något så kan ingen anklaga oss för passivitet om något allvarligt händer”, förefaller EU-politikerna resonera. Och deras tjänstemän reagerar som vanligt med att skriva nya och än mer detaljerade regler. Tyvärr slår pendeln för långt innan berörda parter lyckas få fram budskapet, att regelbördan är på tok för tung, dyr och otymplig. Att EU-politiker dessutom felaktigt dragit slutsatsen att samtliga branscher fungerar väl om de lever under finansiella företags regelbördor kan få förödande konsekvenser för europeiska bolags konkurrenskraft.

Revisorer har på sistone blivit lovligt jaktbyte. Och byråernas ansvariga i ledningsgrupper och styrelser har inte ens intagit försvarsställning utan sprungit och gömt sig i tron att stormen ska blåsa över. Det är en naiv förhoppning. När man gjort så många mediala självmål, som att aggressivt utnyttja 3:12-reglerna, avstå från att kommentera ihållande ledningsturbulens, hänvisa till sekretessregler i stället för att utnyttja rapporteringsskyldighet och så vidare, släpper inte media greppet förrän något eller några offras.

Ökad transparens är ett sätt att öka trycket på revisionsföretagens styrelser. Kunderna hos de fyra största byråerna anlitar naturligtvis hellre byråer som klarar av att hantera kriser på ett konstruktivt och öppet sätt än byråer som stoppar huvudet i sanden och tror att ingen noterar deras problem med att sköta den egna verksamheten. Så kommunicera klart och uppriktigt vilka problemen är och hur de ska hanteras, sätt en tidplan, ge handlingskraftiga och omdömesgilla personer mandat att agera, och följ upp att åtgärder vidtas. Och framför allt – var synliga!

Med lite uthållighet och stor tur kommer ni se att vi kunder och potentiella och nuvarande anställda höjer ert anseende. På sikt kanske även ansvariga politiker och vår egen finansmarknadsminister Peter Norman kryper till korset och erkänner revisionsbranschens betydelse för ett hälsosamt näringslivsklimat. Förbered er på att det kommer att ta tid. Men alternativet är värre.

 

Fotnot: Christopher Humphrey är professor i redovisning vid Manchester Business School, University of Manchester och är en av författarna till boken ”Revisionens roll i Bolagsstyrningen” tillsammans med Bino Catasus (Stockholms universitet) och Niclas Hellman (Handelshögskolan i Stockholm). Bokprojektet sponsrades bland annat av de fyra stora revisionsbyråerna samt BDO, Grant Thornton, Mazars SET och Swedbank.

  • Frågan om revisionsplikt på nytt i hetluften

    15 oktober, 2021 Det saknas vetenskapligt stöd för att slopad revisionsplikt lett till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet.

    Nordens låga trösklar för revisionsplikt – så skiljer vi oss från övriga EU

    15 oktober, 2021 Revisionsplikten är på tapeten igen i Sverige. Men hur ser det ut i omvärlden?

    ”Tilliten är mer värd än den norska oljefonden”

    15 oktober, 2021 Bevarandet av revisionsplikten är en prioriterad fråga för den norska branschorganisationen.

    Tydligt ökat förtroende för skatterådgivare

    14 oktober, 2021 Företagsledare och politiker har ett tydligt stärkt förtroende för skatterådgivare. Även allmänhetens förtroende pekar uppåt. 

    Inga post- eller heldigitala stämmor efter årsskiftet

    12 oktober, 2021 Den tillfälliga lagen för att underlätta bolagsstämmor kommer inte att förlängas efter årsskiftet.

    Balans får ny webb 21 oktober

    11 oktober, 2021 Charlotta Marténg: Nya Balans webb ger läsaren inspiration, kunskap och bättre möjligheter till långläsning.

     Upp