Foto: Robin Berglund

Per Holknekt: Det är bättre att vara lite sämre

Krönikören

Branschkrönikan

extraknekt@gmail.com

Per Holknekt, entreprenör, föreläsare, ”världens enda normala människa”. Återkommande branschkrönikör på tidningenbalans.se.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

 

Vill du också skriva en branschkrönika? Hör av dig till Sofia Hadjipetri Glantz, digital redaktör: 08-402 75 19, sofia.hadjipetri.glantz@far.se

17 mars, 2018

Förnuft kan vara en styggelse, för det tar oss till samma plats som alla andra förnuftister. Det trånga rummet där alla är och försöker överrösta varandra. Med samma svar dessutom. I typ samma kostym.

Likaså konkurrensen om förstaplatsen. Att vara snyggare och bättre än alla andra. Glöm det. Bara en kan vara där och väl där så ryker man innan man ställt ner väskan.

Nej, tacka vet jag det lediga utrymmet strax därunder. Luftenärfrizonen. Där det räcker med att viska för att höras och otakt fyller stadion likt Hellströms falsksång.

Och apropå Håkan. Märkligt ändå att ingen skolad musiker, ingen tv-promotad autotuneidol, ingen över huvud taget är i närheten av att fylla arenor likt just Håkan. Och det vackra är att han vinner för att han gör det lite sämre än alla andra. Satte vi honom i sångskola hos, gud förbjude, Peter Jöback så skulle inte Håkan fylla Harrys. Kardemummasumman är ju inte krångligare än att Håkan regerar för att han inte kan sjunga.

Nu, låt oss översätta till entreprenörsvärlden (alla är för övrigt entreprenörer i min värld).

I ett bolags anfallslinje ligger produkt, branding/marknad och sälj. Det är dessa tre som ska skapa den inkommande business som bolagets övriga funktioner sedan ska sortera och bearbeta.

Lek med tanken att en marknad likt Sverige innehåller cirka 80 aktörer inom samma bransch, vi kan låta det vara termosar. En termos är en termos är en termos liksom. Och nu ska kriget stå mellan dessa 80 som ett marknadsspel. Vi lyfter in alla i samma hall och kallar det en mässa. Allt blir synligt och tydligt på detta jämförbara termosslagfält. Vid första dagens slut står det tydligt att vissa termosmontrar saknade besökare emedan vissa var belamrade, ja rent av överfulla.

Det är nu det är dags att fråga sig varför.

Det är ju inte termosen som vinner. Det är det där andra. Paketeringen. Före, under, efter. Vilket brand vill man lägga armen över axeln på och liksom bara hänga med? Vill man det med ditt?

Jag ställer frågan, du tänker. Och jag tänker. På Håkan.

En vän till mig drev världens mest framgångsrika företag i skateboardvärlden. Han sålde för några år sen och skrattar nu livet ut. Jag minns hans första monter i San Diego. Folk hade flugit in från hela världen för att få köpa in hans produkter. Hans stora monter var tom. Mitt på golvet stod en meter hög pelare, ovanpå denna ett stort timglas, invid detta en beväpnad vakt som vände på detta timglas hela mässan ut. Inte ens en logotyp någonstans.

Hans monter ägde media, självdistansen, oangelägenheten – och ofjäsket ökade attraktionen. Detta var startpunkten på hans sanslösa framgångssaga. Alla ställde ut skateboards och skateboards är bara skateboards. Men han vann. På att inte ens visa upp dom.

Nästa mässa hade han fyllt montern med alla produkter som folk ville ha och gjort det sjukt snyggt. Men som personal hade han kvällen innan gått ut på San Diegos gator och hyrt in hemlösa som var monterns enda personal, som satt i hörnen och sov. Så ingen kunde köpa produkter denna gång heller. Och precis hela industrin pratade bara om honom. Igen. Och hans affärer drev fort mot miljarden.

Vilket geni. Och vilken galning. Om det nu kanske är samma sak. (Se gärna filmen ”The man who souled the world” som handlar om denne Steve Rocco).

Jag själv lät mig för övrigt inspireras och körde en monter på skid & snowboard-mässan i Sollentuna. Jag byggde ett gigantiskt casino, med noll produkter. En gång i timmen gick en smokingklädd man upp på en stapel, ringde i en klocka och kastade gratis spelmarker till publiken (som kunde växlas in mot discount vid lagd order). Efter en halv dag kom Ulf Adelsohn och ville stänga ner vår monter. Helt enkelt för att alla var hos oss. Övriga montrar var tomma på folk. Och fulla av snowboards.

Ja, hur svårt ska det vara.

Nej, ta och släng mässkoftorna och rollupsen och fatta att du enkelt kan käka marknadsandelar till frukost om du bara vågar paketera ner feeling som verkligen leviterar din oftast hyfsat konforma produkt.

Och nu pratar jag egentligen inte om mässor här, utan om marknaden, liknad vid en mässa.

Det är ju för bövelen ledigt en nivå ner. Bygg ut där.

För en sak är säker, innan jag lägger på.

Det är inte bara bättre att vara lite sämre, det är ovanpå allt såväl effektivare, billigare och framför allt bra mycket roligare.

Branschkrönika skriven av Per Holknekt.

Ett svar till “Per Holknekt: Det är bättre att vara lite sämre”

  1. Palle skriver:

    Härligt uppfriskande och nytänkande (för mig).
    Måste omedelbart börja fundera hur jag kan tänka på detta sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Peter Dahllöf: ”Tänk brett i början”

10 september, 2019 Med nyfikenheten som kompass har Peter Dahllöf hittat fram till sin position.

”Erfarenhet bästa förberedelsen inför auktorisationen”

9 september, 2019 Drygt två månader kvar till examensdatum för auktorisationssugna redovisningskonsulter. Balans ringer upp tentanden Fredrik Bäck.

Stefan Pärlhem – expert på god sed

6 september, 2019 Bokföringsnämndens chef Stefan Pärlhem driver utvecklingen av framtidens normgivning.

Experten reder ut: Immateriella tillgångar

3 september, 2019 Immateriella tillgångar är ett snårigt område med många fällor. Det ska du ha koll på.

Tre artiklar nominerade till CH Witts pris 2019

3 september, 2019 19 september koras vinnaren eller vinnarna i samband med FAR:s årsstämma.

Vågar ta nya roller

2 september, 2019 Emma Lindequist, auktoriserad revisor, och Maria Svensson, auktoriserad redovisnings­konsult, närmar sig varandra i sättet att arbeta.

 Upp