Foto: Oskar Omne

Orimliga skatteregler hinder vid generationsskifte

Krönikören

Branschkrönikan

patrick.krassen@foretagarna.se

Patrick Krassén, skattepolitisk expert, Företagarna.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

 

Vill du också skriva en branschkrönika? Hör av dig till Sofia Hadjipetri Glantz, digital redaktör: 08-402 75 19, sofia.hadjipetri.glantz@far.se

3 april, 2018

Sveriges företagare är ett åldrande släkte. Medelåldern på företagsledare är 52,5 år, vilket är elva år över snittåldern för befolkningen. Bara 6,4 procent är under 35 år. Nära fyra av tio företagsledare är 55 år eller äldre, och cirka en sjättedel av företagsledarna har passerat 65. Genomsnittet i EU för andel företagare över 65 år är som jämförelse sex procent, enligt Eurostat.

Många av dessa företagare leder små och medelstora företag – som utgör 99,4 procent av alla svenska företag. Det är också i dessa företag som de flesta jobb skapas: 4 av 5 som tillkommit sedan 1990 har skapats i små och medelstora företag.

Ofta utgör dessa företag ryggraden i mindre samhällen, genom att erbjuda arbetstillfällen och service lokalt – men de kan också vara del av värdekedjor som levererar till större och multinationella företag. Av dessa och andra anledningar utgör de små och medelstora företagen en vital del av det svenska samhällslivet.

Av det skälet är det också av intresse att sådana företag kan fortleva, även när en företagsledare går i pension. För att det ska vara möjligt, krävs goda villkor för att genomföra ägar- och generationsskiften.

I en större rapport i november ifjol granskade Företagarna situationen för svenska företag där ägarskifte inom kort kan bli aktuellt. Mer än vart sjätte företag ser ett ägarskifte som troligt inom fem år, och mer än vart fjärde inom tio år. En sådan förändring kräver förstås råd, stöd och planering. Alltför ofta påbörjas planeringsprocessen för sent och överlämningen sker inte på bästa sätt.

En mängd faktorer är relevanta när ägar- eller generationsskifte ska genomföras i ett ägarlett företag: värdering av företaget och dess tillgångar, bevarande av kompetens och varumärke, relation med kunder och anställda, enighet inom ägarkretsen, kontakt med långivare och leverantörer, och mycket annat.

I de företag som drivs av familjer – vilket är 90 procent av svenska företag, enligt forskning från Örebro universitet – är dessutom relationerna mellan familjemedlemmar av olika generationer och deras relationer till utomstående av särskild vikt. Många kända svenska varumärken – IKEA, Löfbergs Lila, Spendrups, H&M, Tetra Pak – är företag som har gått i arv i generationer. Dessa och andra betydelsefulla företag, både större och mindre, leds av aktiva och engagerade ägare.

Det är ur det perspektivet viktigt att regelverk inte snedvrider konkurrensen till fördel för utländskt, institutionellt eller offentligt ägande framför ägare av kött och blod. I dagsläget är det flera faktorer som missgynnar mindre företag och deras ägare relativt andra typer av ägare. De svenska regelverken är i mångt och mycket är uppbyggda för att passa storföretag inom industrin bäst. Kapitalbeskattningen missgynnar aktivt svenskt privat ägande i jämförelse med utländskt och passivt ägande. Mindre ägarledda företag drabbas särskilt tungt av regelbörda och administrativa pålagor. Och ovanpå detta finns en kvarhängande negativ attityd till och bristande kunskap om företagandets vardag och villkor på många håll i samhällsdebatten.

Den nuvarande regeringen har lagt fram vissa förslag på skatteområdet som skulle göra det krångligare, dyrare och mindre attraktivt för företagare, i synnerhet i små och medelstora företag. Förra årets förslag om försämrad entreprenörskatt i den s.k. 3:12-utredningen, Reepaluutredningens vinstbegränsning, utökade krav på rapportering och personalliggare, beskattning av privata sjukvårdsförsäkringar, och (det nyligen skrotade) förslaget om exitskatt för företagare, är några exempel. I den andra vågskålen, förbättringar för små och medelstora företag, väger det lätt under denna mandatperiod.

När det gäller just ägar- och generationsskiften i fåmansföretag, finns det en tydlig förbättring som vore önskvärd. Med dagens skatteregler beskattas försäljning av andelar i fåmansföretag vid generationsskiften inom familjen hårdare än om ägaren säljer till en utomstående – och hårdare än om man lägger ned företaget. Istället för att beskattas med 25 procent vid avyttringen, som annars med onoterade andelar, riskerar man uppåt 55-60 procent skatt, eftersom vinsten enligt 3:12-reglerna kan komma att beskattas som inkomst av tjänst. Rättsosäkerheten i dessa situationer kan vara betydande, ofta behöver man ta hjälp av dyra rådgivare, och det har en hämmande effekt på välfungerande ägarskiften.

Beskattningen bör inte vara högre vid överlåtelse till närstående än till utomstående. Att skattereglerna dessutom låser in ägarens kapital från att kunna investeras och hindrar överlåtaren från att verka i företaget är kontraproduktivt för dessa företags utvecklingsmöjligheter.

Det finns som tur är ett redan utrett och lagrådsremitterat förslag om att ändra dessa regler i klart förbättrande riktning. Inget parti i riksdagen verkar vara emot förslaget. Den nya regeringen efter höstens val, oavsett färg, borde kunna sätta igång med att genomföra denna förbättring för småföretagare som första åtgärd.

Branschkrönika skriven av Patrick Krassén.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Hej Maria Borelius – moderator Bästa redovisning av hållbarhet!

20 april, 2018 14 juni delar FAR ut priset Bästa redovisning av hållbarhet. Vi träffar moderator Maria Borelius.

Experten svarar: Då har revisorn tystnadsplikt

19 april, 2018 FAR:s medlemsrådgivning får ofta frågor om revisorns tystnadsplikt. Balans vänder sig till advokat Carl Svernlöv.

Revisor varnas av RI efter granskning av varulager

18 april, 2018 Basera granskning av varulager på om den interna kontrollen är god eller inte räcker inte.

Ärligt talat, Dan! – om revisorsyrket

17 april, 2018 Balans ställer med jämna mellanrum vassa frågor till FAR:s generalsekreterare Dan Brännström. Fokus: Revisorsyrket.

Vårbudgeten: Sju miljoner extra till oannonserade kontroller

16 april, 2018 Arbetsplatserna kan räkna med fortsatta oannonserade besök från Skatteverket i kampen mot svartarbete.

”IASB bör fortsätta revidera skulddefinitionen”

12 april, 2018 Prisade Gustav Källén och Adam Hjalmarsson är säkra på sin sak.

 Upp