Publishing priset badge
Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Per Holknekt

2019.02.19

Jag var en millimeter från att bli revisor

Rätt vad det var så satt jag där i en cirkusvagn i Gdynia och drack vodka med Omar Sharif, alltså självaste Dr Zjivago. Hur i hela världen hamnade jag där?

Det var i slutet av 90-tal och jag hade precis öppnat Polens första skateboardbutik och i promotionsyfte var jag på turné där i Karpaladåbens rike. Under ett turnéstopp var det showtime på en cirkus och jodå, självaste cirkusdirektören bjöd in på ett glas fryst 40%-igt.

Vi öppnade den butiken då vårt varulager med skateboards i Sverigebolaget hade inkuranseskalerat och likt ett blixtnedslag kom jag på att idén att lansera det utgångna varulagret som nytt i just Polen. Detta var innan den snabba informationens tidevarv. Och det gick lysande, tills tekniken hann ifatt oss, men problemet var löst.

Hem till Sverige flyttade jag under sent 80-tal, efter en proffskarriär som skejtare i Kalifornien. Det var en underbar tid, men den resan tog slut och likt andra idrottsmän valde jag att förlänga karriären som affärsman inom mitt skrå.

Och skejtare? Det blev jag av en händelse. Jag och min vän Tomas fiskade kräftor en natt utanför Falun och han frågade om jag ville hänga med till USA. Sagt och gjort, vi drog. Tänk om jag sagt nej. Sen innan avresan frågade en vän om jag ville köpa med en skate hem till honom, vilket jag gjorde. Tänk om jag sagt nej. Testade den brädan, behöll den, köpte ny till polaren. Sen blev jag proffs.

Jag lärde känna Tomas när vi gick teknisk linje på Falu gymnasium efter att ha skiftat från ekonomisk linje där jag en gång började. Jag när nämligen en besatthet av siffror och hade framtida drömmar att bli ekonom. Business och siffror. Kanske revisor.

Men jag hade åsikter om en lärare där, tog striden och valde sen att hoppa av för att segla mot arkitektur. Jag är nämligen även mycket förtjust i form. Så det blev teknisk. Och Tomas.

Det var väl ändå en himla tur att min mor en gång sa ”ok då” när lågstadielärare Vera föreslog att jag skulle hoppa över en klass. Hade lite lätt för mig. Måhända var det dumt på grund av att jag aldrig hamnade i fas med min humana utveckling, men oavsett vad så gjorde det att jag en dag satt där i en cirkusvagn och drack vodka med självaste Dr Zjivago.

Det är ju så där allt hänger ihop. Allt händer ju inte när det händer.

Jag vann ju inte skateboard-VM i Oceanside 1983. Jag vann ju det då jag tackade ja till att fiska kräftor med Tomas.

Och jag ringde ju inte i börsklockan när jag ringde i börsklockan. Jag gjorde ju det den dagen jag uppfann min egen minigolfboll.

Och det där amerikanska jätteförlaget jag var med och startade, idag ägt av Bonniers, ja den framgången var ju den dagen jag sydde mina första egna shorts.

Ödets nyckfullhet, de små ögonblickens magi.

Släpp in the power of nonsense.

Gör jävligt mycket. Ofta. Tell your kids.

Great shit happens.

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Vill du också skriva en krönika?

Hör av dig till redaktionen@far.se

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare