Foto: Gabriel Liljevall, Grant Thornton

Intäkter – alltid en viktig fråga!

Krönikören

Pernilla Lundqvist

pernilla.lundqvist@se.ey.com

Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på EY och ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning.

 

Eva Törning är redovisningsexpert på Grant Thornton och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

25 mars, 2019

Så här i bokslutstider är det viktigt att ibland ta ett steg tillbaka och fundera på dels om beskrivningen av intäktsredovisningen i årsredovisningen överensstämmer med hur företaget faktiskt gör, dels om det har skett några ändringar i intäktsströmmarna under året.

Företag som tillämpar K3 ska ange när företaget redovisar sina olika intäktsströmmar. Denna be­skrivning ska överensstämma med beskrivningen av företagets verksamhet i förvaltningsberättelsen och med information på till exempel företagets hemsida. Så, om det står i förvaltningsberättelsen att företaget både utför en viss typ av tjänst och säljer varor så ska det finnas (minst) två olika principer för intäktsredo­visning beskrivna. Dessa ska dessutom vara kopplade till företagets verksamhet.

Definitionen av vad som urgör intäkt och därmed ska inkluderas i posten Nettoomsättning har infogats i 2019 års version av RedR 1. Beskrivningen är hämtad från förarbeten till ÅRL och enligt denna ska nettoomsättningen omfatta intäkter från primära ak­tiviteter inom företagets ordinarie verksamhet. Med primära aktiviteter från den ordinarie verksamheten menas intäkter från sådana aktiviteter som utgör företagets kärnverksamhet, exempelvis intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som företaget normalt tillhandahåller. Intäkter som inte är från kärnverksamheter ska klassificeras som en övrig rörelseintäkt.

En hyresintäkt exempelvis utgör en primär intäkt i ett fastighetsförvaltande företag men en sekundär, övrig intäkt, för ett konsultföretag som tillfälligt hyr ut del av sina lokaler.

Som vanligt uppmanar vi våra kollegor att läsa avtal och allmänna villkor ordentligt och inte ge sig förrän man förstår de underliggande transaktionerna och hur redovisningsreglerna ska appliceras på dessa transaktioner!

Avsättningar för bonus är också aktuellt. Det är alltid lite knepigt att ta ställning till avsättningar eftersom det krävs mycket bedömningar då de är osäkra till belopp eller tidpunkt. Hur stort det framti­da utflödet kommer att bli eller när utflödet kommer att ske är alltså förenat med olika grad av osäkerhet. I samband med bokslut uppkommer ofta frågor om olika utformning av bonusavtal. Det viktiga är att förstå innebörden av villkoren gentemot de anställda och om det finns någon motprestation kvar.

Om bonusen avser en period som redan har passe­rat, det vill säga att bonusen redan är intjänad och det inte finns någon motprestation kvar, ska en avsätt­ning redovisas i bokslutet. Om intjäning inte skett och samtliga prestationer kvarstår ska däremot ingen avsättning redovisas. Sedan finns det en mängd situ­ationer däremellan där vissa prestationer, men inte samtliga, är utförda. I dessa situationer finns inget givet svar utan här krävs analys av underliggande av­tal och av den vägledning från ÅRL och normgivning som finns på området. Håll också koll på rättspraxis eftersom denna typ av frågor varit uppe till prövning många gånger!

Kanske gör vi er besvikna när vi inte ger en tydlig lösning men så är den krassa verkligheten, den under­liggande transaktionen ska avspeglas på ett så bra sätt som möjligt med gällande normgivning som grund. Vi slår i alla fall ett slag för en bra och detaljerad dokumentation så att det går att följa resonemanget och hur beloppet räknats fram. Detta är av nytta för företaget självt när man året efter ska göra en ny bedömning men också för kontroll av revisorer och Skatteverket.

Som avrundning  ger vi lite kort input om IASB:s standard IFRS for SME. Den publicerades för första gången 2009 och är en anpassning av IFRS till icke-noterade företag. Standarden har uppdaterats en gång och i början av 2019 påbörjades en ny översyn.

En viktig fråga som IASB tillsammans med IFRS for SMEs Implementation Group, där Eva Törning ingår, har att ta ställning till är om de nya standarderna, IFRS 9-16 ska få någon påverkan på IFRS for SMEs. Arbetet beräknas vara klart i mitten av 2022.

Beroende på om eventuella ändringar får genom­slag i K3 kan det medföra en uppdatering av regelver­ket. Förra gången påverkades dock inte K3. Hur det blir denna gång återstår att se.

Läs mer: Pernilla Lundqvist ny krönikör i Balans

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Valuta för EU-pengarna

20 maj, 2019 Balans intervjuar Eva Lindström - svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten.

Det här gör Europeiska revisionsrätten

20 maj, 2019 Sedan 1977 finns Europeiska revisionsrätten som granskar EU:s finanser. Här kommer en snabbkurs.

Hovrättens friande dom mot Grant Thornton står fast

17 maj, 2019 Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i målet mellan Troms Kraft och Grant Thornton.

Saldo Redovisnings vd utnämnd till supertalang

16 maj, 2019 Matias Aphram, vd Saldo Redovisning, har utsetts till en av Sveriges 101 Supertalanger 2019.

Fortsatt skyhögt förtroende för revisionsbranschen

13 maj, 2019 Förtroendet och kundnöjdheten i revisionsbranschen är fortsatt mycket stark jämfört med andra branscher.

 Upp