Fortlevnadsprincipen lever i både K2 och K3

Krönikören

Caisa Drefeldt

caisa.drefeldt@kpmg.se

Redovisnings­specialist och auktoriserad revisor på KPMG i Göteborg.

6 februari, 2017
Så har då redovisningsåret 2017 startat. De flesta är nu uppe i bokslutsarbete eller i revision av bokslut för 2016. Kanske finns det fortfarande några brutna räkenskapsår kvar att göra klart, men förhoppningsvis inte. Värt att notera är att de brutna åren som ännu inte är färdigställda ska följa en annan version av årsredovisning slagen än den som gäller för dem som görs för kalenderåret 2016.

Det är nu det ställs på sin spets om alla ändringar i ÅRL verkligen genomförts. Att ställda panter och ansvarsförbindelser numera inte ska redovisas inom linjen utan i not samt att ansvarsförbindelser inte är det som ska upplysas om i not utan företagets eventualförpliktelser, vilket inte är synonymt med ansvarsförbindelser.

Min uppfattning är att det var ett väl genomfört arbete som gjordes när Redovisningsdirektivet infördes i vår lag, det vill säga uppdateringen av ÅRL. Bland annat fanns det upplysningsskyldigheter i ÅRL som låg ”gömda” i andra kapitel än i kapitlet om tilläggsupplysningar, numera noter. Inte minst den som fanns i 2 kap. 4 § sista stycket. Jag vet inte hur många gånger jag har undrat över varför denna upplysning inte har funnits när jag läser årsredovisningar? Lagen har varit glasklar redan från starten om att upplysning ska lämnas om ett företag inte tillämpar de grundläggande principer som finns i nämnda lagparagraf.

Vilka grundläggande principer är det då? Jo; fortlevnadsprincipen, jämförbarhetsprincipen, försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, post- för postvärdering, kvittningsförbudet samt kontinuitetsprincipen. Ett företag får bryta mot dessa principer men ska lämna upplysning i not om det.

En princip som blivit föremål för diskussion är fortlevnadsprincipen. Frågan har varit, vad ska ett företag enligt K2 respektive K3 upplysa om? Låt mig försöka reda upp begreppen. Först och främst, upplysningskravet i not finns för alla företag i 5 kap. 5 §. Detta upplysningskrav gäller alla företag oavsett regelverk. Upprättas inte årsredovisningen i enlighet med fortlevnadsprincipen ska upplysning om detta lämnas i not. Upplysningen ska innehålla skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

K3 ställer dessutom ett extra krav på denna notupplysning, men det kravet gäller bara för större företag. I punkt 2.2 i K3 skrivs följande: ”Om det vid bedömningen av företagetsfortlevnadsförmåga föreligger eller förutses händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska ett större företag lämna upplysning om skälen för tvivlen.”

Värt att notera är den ytterligare upplysningen som större företag ska lämna; skälen för tvivlen! Ett mindre företag som följer K3 ska i not lämna upplysning om varför inte 2 kap. 4 § punkt 1 följs.

Nästa fråga kom till mig som ett brev på posten. Hur ska detta beskrivas i förvaltningsberättelsen? Är det någon skillnad mellan K2 och K3?

Enligt K2 ska ett företag lämna upplysning i förvaltningsberättelsen. I K2 står det: ”den omständighet som att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet”. Vad är det då som bör stå i förvaltningsberättelsen, jo här behövs en beskrivning av de omständigheter som gör att företaget inte längre förutsätts kunna fortsätta sin verksamhet.

I K3 punkt 3.8 skrivs att ett företag som inte tillämpar fortlevnadsprincipen ska upplysa om detta i förvaltningsberättelsen. Innebär denna punkt i K3 en skillnad mellan K2 och K3? Mitt
svar är nej. Om frågan har varit uppe till diskussion i styrelsen, där fortlevnadsprincipen har ifrågasatts av styrelsen eller av revisorn, är det en sådan omständighet som enligt min uppfattning är en väsentlig händelse som ska upplysas om i förvaltningsberättelsen. Med andra ord – upplysningskravet i not om att ett företag inte har upprättat sin årsredovisning enligt fortlevnadsprincipen är inte detsamma som det upplysningskrav som finns avseende väsentliga händelser under räkenskapsåret som ska lämnas i förvaltningsberättelsen, där företaget i stället redogör för varför det finns tvivel om fortsatt drift.

Vi får hoppas att vi alla kan ”arbeta enligt fortlevnadsprincipen”, så slipper vi detta dilemma.

Mer av Caisa Drefeldt om förändringarna i K-regelverken: K2 eller K3? Nu får alla välja

Annons
FAR Online

Grant Thornton-revisor satsar på OS i Tokyo

27 februari, 2020 Balans pratar med Hana Antunovic om chanserna att få representera Sverige i nya OS-grenen karate.

”Våga utmana dig själv”

25 februari, 2020 Johanna Svensson: "Jag har haft förmånen att ha kollegor som har trott på mig".

Balans ökar närvaron på sociala medier

24 februari, 2020 Sedan flera år finns Balans på Twitter. Nu tar tidningen även steget in på LinkedIn.

Först ut med separata uppladdningar

19 februari, 2020 Nu har de första årsredovisningarna och revisionsberättelserna lämnats in till Bolagsverket via separata filer.

Äntligen Auktoriserad Redovisningskonsult FAR: ”Lättnad att få resulta­tet”

17 februari, 2020 Auktoriserad Redo­visningskonsult FAR. Balans har följt Fredrik Bäck från förberedelsekurs till tentamen.

Digital revisionsberättelse separat – flera programvaruleverantörer godkända

14 februari, 2020 Tre programvaruleverantörer erbjuder uppladdning av årsredovisningen och revisionsberättelsen från separata filer - fler på ingång.

 Upp