Foto: Erik Flyg

Kommer hållbarhetsdata förändra världen?

Krönikören

Branschkrönikan

carina.lundberg.markow@folksam.se

Carina Lundberg Markow, chefsstrateg ansvarsfull kapitalförvaltning, Folksam. Återkommande branschkrönikör på tidningenbalans.se.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

 

Vill du också skriva en branschkrönika? Hör av dig till Sofia Hadjipetri Glantz, digital redaktör: 08-402 75 19, sofia.hadjipetri.glantz@far.se

7 februari, 2018

Just nu går jag i väntans tider. Det är snart dags för den första årsredovisningen som ska vara upprättad i enlighet med de nya hållbarhetskraven. I och med att rapporteringen blir lagstadgad gäller en rad formella krav på rapporteringen som inte funnits tidigare.

Det dröjer ännu några veckor innan vi får se resultatet och får svaret på frågan om hållbarhetsdata kommer att förändra världen.

Av egen erfarenhet vet jag att arbetet med hållbarhetsrapporter skapar rika möjligheter till självutvärdering. Lägger vi dessutom på en extern granskning framstår verkligheten ibland lika kall och avskavd som en marsmorgon.

De flesta organisationer vill kunna visa upp sina positiva sidor och det är lätt hänt att hållbarhetsrapporteringen blir ännu en glättad publikation där målet är att snarare framstå som hållbar än att verkligen arbeta hållbart. Pensionsspararna är en fragmenterad men trots det dominerande ägargrupp på börsen. Intresset och kunskapen kring hur bolagen skapar avkastning är större än någonsin. Den bristande tillit som olika former av hållbarhetsproblem kan orsaka är ytterst en fråga om legitimitet och som bolagsstyrelser gör klokt i att hantera med omsorg om de vill ha nöjda ägare.

Eftersom det bara är relativt stora företag som omfattas av de nya reglerna så får vi ingen heltäckande bild men trots detta kommer stora delar av näringslivet att belysas på ett mer planmässigt och kontrollerbart sätt. Huvudsyftet med det bakomliggande EU-direktivet är att ge en möjlighet till jämförelse mellan bolag. Jämförbarhet vid den traditionella finansiella rapporteringen bygger på att utvärdering ska vara möjlig både över tid och mellan olika driftsenheter.

Olikheten ligger i att hållbarhet som begrepp inte endast är uppbyggt runt mätbara resultat på vilka det går att basera generella beräkning av nyckeltal utan istället grundas hållbarhetsprestandan mer på kvalitativ information där en jämförelse inte är lika naturlig. Lagen kräver inte heller att bolagen kompletterar redovisningen med en extern granskning.

För oss som investerare är den varierande kvalitén i rapporteringen ett hinder när vi försöker att jämföra information från olika bolag. Informationstätheten i hållbarhetsredovisningarna håller idag inte en sådan kvalitet att det går att bygga en investeringsstrategi utifrån dessa.

De nya kraven på hållbarhetsrapportering är därför ett viktigt steg mot det moderna näringslivet där tillväxt och hållbarhet samvarierar på ett avgörande sätt.

En av de viktigaste effekterna av de nya kraven är att hållbarhetsfrågorna nu verkligen hamnar i styrelsens knä. Det går inte längre att låta kommunikatörer och konsulter att ”hitta på” vad som ska stå i den utan det krävs att styrelsen funderar igenom företagets affärsmodell, risker och resultatindikatorer utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Ägarna – pensionsspararna och investerarna – får med detta en möjlighet att ta sitt ansvar även för hållbarhetsfrågorna. För de investerare som vill utveckla ansvarsfull förvaltning är en ökad jämförbarhet både välkommen och efterlängtad.

Extern granskning av hållbarhetsrapportering ger en högre nivå av legitimitet och aktualitet som bidrar till en fortsatt utveckling inom området.

Befintliga rapportstandarder som till exempel GRI, ger ett ramverk för en standardiserad rapportering som trots allt fungerar trots att den är generell.  Företagen har med det nya ramverket fortfarande möjligheter att komplettera den mer generella rapporteringen med mer branschorienterade uppgifter. Den verkliga utmaningen ligger inte endast i att rapportera hållbarhetsarbetet utan framförallt i att verkligen implementera hållbarhetsfrågorna i företagens verksamhet.

Branschkrönika skriven av Carina Lundberg Markow.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Vem äger revisorns dokumentation?

23 maj, 2018 RI går inte vidare med det allmänna uttalandet om bevarande av revisorns dokumentation.

Topprevisor Stefan Lundberg lämnar EY: ”Inte haft semester på fem år”

21 maj, 2018 EY:s Spotify-revisor Stefan Lundberg ska fokusera på familjen och hälsan.

RI fattade beslut de inte hade rätt att fatta

18 maj, 2018 Revisorsinspektionen sa nej till villkorsändringar i ansvarsförsäkring. Försäkringsbolaget överklagade. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt.

Juryns bästa råd: Så blir ni Årets framtidsbyrå

17 maj, 2018 Jan Söderqvist tipsar om vad han och jurykollegorna tittar på i sin bedömning.

5 tips för att bli Årets framtidsbyrå

17 maj, 2018 Suktar din byrå efter att bli Årets framtidsbyrå 2018? Då ska du läsa här.

Kan tacka Ally McBeal för karriärvalet

16 maj, 2018 Självklart karriärval för auktoriserade skatterådgivaren Johanna Wiklund.

 Upp