Är avreglerade revisorer lika kompetenta?

Krönikören

Jan Marton

jan.marton@handels.gu.se

Jan Marton är docent och verksam vid Handels­högskolan i Göteborg.

 

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

2 maj, 2019

I somras förändrade Revisorsinspektionen (RI) kraven på auktorisation av revisorer. Bland annat förkortade man utbildningstiden med 25 procent och tog bort alla poängkrav på ämnen som ska läsas vid universitet eller högskola. Medan branschen ställde sig positiv till förändringen var universiteten kritiska (se till exempel min krönika publicerad i maj, 2018). En problematik som universiteten pekade på var att de ändrade kraven var mindre transparenta; det blev helt enkelt svårare för studenter, studieväg­ledare och utbildningsansvariga att veta om utbild­ningskraven för auktoriserad revisor var uppfyllda.

För att förtydliga situationen inleddes under FAR:s ledning – och med stöd av RI – en dialog mellan FAR, revisionsföretagen och universiteten. Som en av deltagarna i dialogen kan jag säga att det var en väl fungerande dialog som tydliggjorde mycket. Slutre­sultatet av dialogen är FAR:s rekommendation EtikR 5 Grundutbildning och lärandemål för revisorer som gavs ut i mars 2019. Även om EtikR 5 klargör vissa sa­ker är det just en rekommendation och den innehåller därmed inte några direkt tvingande krav gällande den utbildning som ska ske på universitet eller högskola.

En sak som blev tydlig under dialogen var att det handlar om en avreglering av utbildningskraven för auktorisation av revisorer. Eller, snarare avreglering av vägen till auktorisation, eftersom RI framhåller att prov för revisorsexamen fortsatt ska ha samma svårighetsgrad.

Ökad flexibilitet i vägen till auktorisation lägger ökat ansvar på revisionsföretagen att via utbildnings­planer tillse att de som tar provet har rätt bakgrund. Flexibilitet leder till att osäkerheten ökar, vilket ställer högre krav på bedömningar av den utbildning som genomförs. Alla som har tillämpat IFRS vet att bedömningar är resurskrävande och kan kräva speci­alistkompetens.

Vilka revisionsföretag är det som har resurser och har möjlighet att bygga upp sådan specialistkompe­tens? Framförallt är det Big 4. Avregleringen av utbild­ningskrav för auktorisation leder följaktligen till att Big 4 får en starkare ställning i svensk revision. Detta är knappast en önskvärd utveckling, givet den debatt som redan finns exempelvis om Big 4:s oligopolställ­ning och lönsamhet.

Så, vem gynnas av denna avreglering? Det kan tyckas att Big 4 gynnas, men det är enbart en kort­siktig effekt. På lång sikt är det sannolikt att deras ytterligare stärkta ställning slår tillbaka genom ett ökat ifrågasättande. Mindre revisionsföretag gynnas definitivt inte av ökad osäkerhet, vilket skapar svårig­heter för dem. Universitet och högskolor gynnas inte av att det blir svårare att veta huruvida studenter har uppnått utbildningskrav. Det kan möjligen finnas enskilda personer – som inte uppfyller tidigare utbild­ningskrav – som gynnas genom att de har möjlighet att bli auktoriserade revisorer. Det får dock betraktas som en hög generell kostnad för att möjliggöra aukto­risation för dessa personer.

Kommer då framtida revisorer att ha samma kompetens som i dag? RI hävdar att så är fallet, efter­som provet är oförändrat. Alla som har erfarenhet av att jämföra kompetens via lång utbildning och enskilda prov vet dock att det kan vara stor skillnad i kunskaper. Exempelvis visar det sig vid universitet och högskolor att studenter som kommer in via gymnasiebetyg (lång utbildning) i genomsnitt klarar sig bättre än de som kommer in via Högskoleprovet (enskilt prov).

Så, för att sammanfatta svaret på frågan som ställs i rubriken är: Ja, avreglerade revisorer kan vara lika kompetenta, i alla fall om de arbetar på stora byrå­er med mycket resurser för egen utbildning.

Annons
Far Online

WizWomen växer – hela Big 4 är nu representerat

5 juni, 2020 Jennifer Rock-Baley från EY ny i WizWomen. "En fjäder i hatten" för grundaren Susanne Tillqvist.

Fika med Jan Söderqvist: Byråer behöver rusta för ökad efterfrågan på rådgivning

4 juni, 2020 Coronakrisen har lett till ett massivt sug efter rådgivning. Balans digitalfikar med branschexperten Jan Söderqvist.

Senareläggning av informationsplikt för skatterådgivare allt närmare

3 juni, 2020 Riksdagen öppnar upp för att skjuta på införandet av rapporteringsplikten avseende vissa gränsöverskridande arrangemang (DAC6).

RI: Revisorerna väntas få större ansvar för hållbarhet  

2 juni, 2020 Revisorer har låg kunskap inom hållbarhet anser specialister. RI är försiktig med att dra slutsatser.

”Ha inte för bråttom!”

29 maj, 2020 Testa dig fram! Det karriärtipsar Jessica Herrlin - byråledare Baker Tilly Halmstad.

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

 Upp