Foto: iStock

Vilket mervärde av information ger en årsredovisning?

Debattör

Karl-Johan Kjöllerström, auktoriserad revisor, K-J K Revisionsbyrå i Borås.

Läs mer: Statistik sena årsredovisningar

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
29 oktober, 2017

Revisorer behöver på allvar diskutera nyttan med att lägga osedvanligt mycket tid och kostnader på att upprätta årsredovisningar. Det skriver auktoriserade revisorn Karl-Johan Kjöllerström.

I Balans har jag tidigare skrivit en debattartikel om inlämnande av årsredovisningar där statistik från Bolagsverket visade att en mycket stor andel kommer in sent. Den statistik jag redovisade gällde åren 2012 och 2013. Denna visade att mer än 60 procent av årsredovisningarna offentliggörs de två sista tillåtna månaderna. Lägger vi till månad fem utgjorde de mer än 75 procent. Således visade det att tre av fyra årsredovisningar blir offentliga först efter 4 månader och jag undrade då vad vi gjorde de första 120 dagarna!

Visst finns det uppdrag som tar extra tid och visst finns det årsredovisningar som ägare/styrelse av olika anledningar vill offentliggöra sent, men de torde utgöra en mycket liten del av det totala antalet och kan inte utgöra en rimlig förklaring. Till det kommer att många uppdrag är små, många bokförs av oss, vi gör boksluten, vi har känt de flesta i flertal år och kan deras verksamhet och risker väl. Det gör att det finns goda förutsättningar att göra klart dem betydligt tidigare. Jag menar att det hela handlar om en planerings- och resursfråga från vår sida och borde inte vara så svårt.

Jag har nu kompletterat statistik (se nedan pdf) med aktuell information och fått med åren 2014-2016 där jag hade en förhoppning om förbättring. Med tanke på allt fler bolag som inte har revisor, möjligheter med digitalisering, förenklingsregler och allt mindre information i K2, borde det väl ge effekt?

Uppställningen är på samma sätt som förra gången där uppdelning sker på de mest vanliga bokslutsmånaderna och inlämningsmånader 6-7 respektive 5-7. Visst det är någon/några procent bättre, men fortfarande händer inte så mycket de första 4 månaderna!

Jag menar då att vi på allvar måste diskutera nyttan med att lägga så mycket tid och kostnader på att upprätta årsredovisningar, jag tänker då främst på K2, när dessa fortfarande lämnas in så sent. I de flesta fall, vad gäller K2, kan det nog sägas finnas två läsare; ägare och bank. Vi måste då ställa oss frågan vilket mervärde av information en årsredovisning ger till ägaren. Kan det på något sätt tillkomma någon information som denne inte redan vet. Knappast. Och vad gäller banken, är de intresserade av att vänta 5-7 månader på information. Knappast. Vill de ha information är det ju mycket snabbare att direkt kontakta företaget.

Ska nyttan finnas kvar med årsredovisningar måste tempot upp!

Läs mer: Statistik sena årsredovisningar

Karl-Johan Kjöllerström. Foto: Kristofer Hedlund

Annons
Far Online

WizWomen växer – hela Big 4 är nu representerat

5 juni, 2020 Jennifer Rock-Baley från EY ny i WizWomen. "En fjäder i hatten" för grundaren Susanne Tillqvist.

Fika med Jan Söderqvist: Byråer behöver rusta för ökad efterfrågan på rådgivning

4 juni, 2020 Coronakrisen har lett till ett massivt sug efter rådgivning. Balans digitalfikar med branschexperten Jan Söderqvist.

Senareläggning av informationsplikt för skatterådgivare allt närmare

3 juni, 2020 Riksdagen öppnar upp för att skjuta på införandet av rapporteringsplikten avseende vissa gränsöverskridande arrangemang (DAC6).

RI: Revisorerna väntas få större ansvar för hållbarhet  

2 juni, 2020 Revisorer har låg kunskap inom hållbarhet anser specialister. RI är försiktig med att dra slutsatser.

”Ha inte för bråttom!”

29 maj, 2020 Testa dig fram! Det karriärtipsar Jessica Herrlin - byråledare Baker Tilly Halmstad.

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

 Upp