Foto: iStock

Vilket mervärde av information ger en årsredovisning?

Debattör

Karl-Johan Kjöllerström, auktoriserad revisor, K-J K Revisionsbyrå i Borås.

Läs mer: Statistik sena årsredovisningar

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
29 oktober, 2017

Revisorer behöver på allvar diskutera nyttan med att lägga osedvanligt mycket tid och kostnader på att upprätta årsredovisningar. Det skriver auktoriserade revisorn Karl-Johan Kjöllerström.

I Balans har jag tidigare skrivit en debattartikel om inlämnande av årsredovisningar där statistik från Bolagsverket visade att en mycket stor andel kommer in sent. Den statistik jag redovisade gällde åren 2012 och 2013. Denna visade att mer än 60 procent av årsredovisningarna offentliggörs de två sista tillåtna månaderna. Lägger vi till månad fem utgjorde de mer än 75 procent. Således visade det att tre av fyra årsredovisningar blir offentliga först efter 4 månader och jag undrade då vad vi gjorde de första 120 dagarna!

Visst finns det uppdrag som tar extra tid och visst finns det årsredovisningar som ägare/styrelse av olika anledningar vill offentliggöra sent, men de torde utgöra en mycket liten del av det totala antalet och kan inte utgöra en rimlig förklaring. Till det kommer att många uppdrag är små, många bokförs av oss, vi gör boksluten, vi har känt de flesta i flertal år och kan deras verksamhet och risker väl. Det gör att det finns goda förutsättningar att göra klart dem betydligt tidigare. Jag menar att det hela handlar om en planerings- och resursfråga från vår sida och borde inte vara så svårt.

Jag har nu kompletterat statistik (se nedan pdf) med aktuell information och fått med åren 2014-2016 där jag hade en förhoppning om förbättring. Med tanke på allt fler bolag som inte har revisor, möjligheter med digitalisering, förenklingsregler och allt mindre information i K2, borde det väl ge effekt?

Uppställningen är på samma sätt som förra gången där uppdelning sker på de mest vanliga bokslutsmånaderna och inlämningsmånader 6-7 respektive 5-7. Visst det är någon/några procent bättre, men fortfarande händer inte så mycket de första 4 månaderna!

Jag menar då att vi på allvar måste diskutera nyttan med att lägga så mycket tid och kostnader på att upprätta årsredovisningar, jag tänker då främst på K2, när dessa fortfarande lämnas in så sent. I de flesta fall, vad gäller K2, kan det nog sägas finnas två läsare; ägare och bank. Vi måste då ställa oss frågan vilket mervärde av information en årsredovisning ger till ägaren. Kan det på något sätt tillkomma någon information som denne inte redan vet. Knappast. Och vad gäller banken, är de intresserade av att vänta 5-7 månader på information. Knappast. Vill de ha information är det ju mycket snabbare att direkt kontakta företaget.

Ska nyttan finnas kvar med årsredovisningar måste tempot upp!

Läs mer: Statistik sena årsredovisningar

Karl-Johan Kjöllerström. Foto: Kristofer Hedlund

Annons
Annons

Myndighetssatsning mot välfärdsbrottslighet

22 oktober, 2019 Myndigheterna arbetar allt närmare varandra för att bekämpa brott mot välfärdssystemen. 

FAR:s disciplinnämnd får färre anmälningar

22 oktober, 2019 Antalet anmälningar till FAR:s disciplinnämnd har minskat betydligt, visar en sammanställning.

Stor potential i digital ekonomisk rapportering

18 oktober, 2019 Digital rapportering får ett genombrott i år, spår Björn Rydberg, EY, samt XBRL Sweden.

SBO-rapportering gynnar revision av europeiska banker

17 oktober, 2019 SBO-rapportering leder till öppnare och mer meningsfulla revisioner i europeiska banker.

Deskjockeys har Norden som spelplan

14 oktober, 2019 Deskjockeys från Sverige öppnar kontor i Helsingfors med målet att bli nordiska digitala specialister.

 Upp