Foto: Miriam Klyvare, iStock

Varför ska Sverige ha strängare skatteregler än EU kräver?

Debattör

Leonie Selting, advokat, Advokatfirman Leonie Selting AB.

Skriv ut artikeln
2 oktober, 2017

Svenska skatteregler bör inte vara strängare än i övriga EU-länder. Och reglerna måste vara förutsägbara och lätta att tillämpa. Annars är risken stor att Sverige förlorar i konkurrenskraft och att företag flyr landet. Det menar Leonie Selting med anledning av finansdepartementets förslag om mer omfattande ränteavdragsbegränsningar för företag.

Finansdepartementets förslag om att införa nya och mer omfattande ränteavdragsbegränsningar för företag, kom i somras. Förslaget är en följd av OECD-arbetet mot skatteflykt (BEPS), och EU:s skatteflyktsdirektiv från 12 juli 2016 (direktivet). Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Remisstiden löpte ut 26 september.

Direktivet stadgar att avdragsrätten för sådana räntekostnader som ett företag har, det vill säga räntekostnader som överstiger dess ränteintäkter (nettoräntekostnader), ska begränsas på visst minsta sätt. Direktivets begränsningsregler ska vara införda i Sverige senast 1 januari 2019.

Direktivet ska läsas mot bakgrund av OECD:s arbete mot internationell skatteflykt, ett arbete som riktat in sig på att förhindra att företagsinkomster flyttas till lågskatteländer medan företagskostnaderna förläggs till högskatteländer.

Direktivet säger att avdrag för nettoräntekostnader ska medges med 30 procent av EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). Medlemsländerna har rätt men ingen skyldighet att införa strängare regler.

Direktivet medger att både nettoräntekostnader och EBITDA räknas på koncernnivå (lättnaden saknas i svenska förslaget). För fristående företag (utan koncernförhållande) medger direktivet fullt ränteavdrag (lättnaden saknas helt i svenska förslaget). Direktivet medger också alternativt att avdrag för negativa räntenetton kan medges med upp till cirka 28 Mkr.
För lån som tagits före 17 juni 2016 finns inga begränsningar alls för ränteavdrag (lättnaden saknas helt i svenska förslaget). Ett års outnyttjat negativt räntenetto kan utan tidsbegränsning rullas fram för utnyttjande kommande år.

Finansdepartementet har föreslagit dels att våra gamla riktade ränteavdragsbegränsningsregler som träffar främst gränsöverskridande interna lån ska behållas (i något modifierad form), dels att nya generella begränsningsregler ska införas där maximalt avdrag för nettoräntekostnad med 35 procent av EBIT eller 25 procent av EBITDA kan medges. Det alternativ till EBIT/EBITDA-avdraget som föreslås är ett avdrag på 100 tkr (jämför Direktivet; 28 Mkr!) som dessutom ska delas på koncernnivå. Kvarstående räntenetto som inte kunnat dras av ett år ska enligt förslaget bara utnyttjas under en tid på sex år framåt i tiden.

Det föreslås dessutom att rätten att dra av gammalt underskott ska begränsas under en period om två respektive tre år. I förslaget finns också en legaldefinition av ränta; med ränteutgift avses ränta och andra utgifter för kredit, och utgifter som är jämförbara med ränta. Regler för finansiell leasing föreslås, primärt för att kunna bestämma räntekomponenten i ett finansiellt leasingavtal.

Det finns en mängd oklarheter i lagförslaget, exempelvis hur beräkning av avdragsutrymmet för negativa räntenetton ska göras och hur inrullade underskott ska eller inte ska påverka beräkningarna. Vidare finns i förslaget moment som kan innebära att rätten till räkenskapsenlig avskrivning kan gå förlorad.

Varför passar inte regeringen på att avskaffa de riktade avdragsbegränsningsregler vi har i dag, avseende interna gränsöverskridande lån? Reglerna har utsatts för stark kritik från såväl EU-kommissionen som av svenska rättsvetenskapsmän. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att reglerna är omöjliga för förhandsbesked.

Varför ska Sverige ha långt mycket strängare regler än EU-direktivet kräver? Det är framförallt de små, familjeägda och investeringstunga företagen som drabbas, företag som inte har ägare som har eget kapital att sätta in i företaget, företag som måste låna pengar till sina investeringar. Exempel på investeringstunga företag är fastighetsbolag, rederier och flygbolag.

Villkoren för företagande i Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt och främja investeringar och reglerna ska vara förutsebara, säger finansdepartementets i sin motivering. De regler som finansdepartementet föreslår innebär att Sverige kommer att ha bland de strängaste reglerna bland länderna inom EU och framför allt hårdare än direktivet kräver.

Om Sverige ska kunna behålla företag i landet och attrahera utländska företag att etablera sig här behöver vi ha i vart fall inte strängare skatteregler än övriga länder och de regler vi har måste vara förutsägbara, lätta att förstå och tillämpa.

Leonie Selting. Foto: Miriam Klyvare

Annons
FAR Online

Krav på lagändring efter kritiserad dom

23 januari, 2020 Reaktionerna på en HFD-dom om beskattning av styrelsearvoden har inte låtit vänta på sig.

It-revision: Ett hett och viktigt område i framtiden

20 januari, 2020 It-kompetens blir allt mer avgörande för revisorer. Ofta kan en it-revisor vara till hjälp.

Certifiering ger it-revisorn en kvalitetsstämpel

20 januari, 2020 En it-revisor kan skaffa en CISA-certifiering, som bland annat avser it-kunskaper, etik och professionalitet.

Stort rekryteringsbehov i branschen

13 januari, 2020 Byråerna planerar att anställa hundratals nya medarbetare i år.

Matnyttiga tips om hållbara företag

8 januari, 2020 Företagaren Carina Hedrum har skrivit en bok om att driva företag på ett hållbart sätt.

Experten reder ut: Rekonstruktion – ett alternativ?

20 december, 2019 Kan företagsrekonstruktion vara ett alternativ för fler företag? Balans reder ut.

 Upp