Urholkad tystnadsplikt kan bli konkurrensnackdel

Debattör

Fredrik Nydén, föreningsjurist och medlem i FAR:s arbetsgrupp för allmänna villkor samt samrådsgruppen med Ekobrotts­myndigheten. Sara Orback, föreningsjurist och sekreterare i FAR:s policygrupp för etik

Skriv ut artikeln
26 september, 2013

Långtgående tystnadsplikt är grundläggande för branschens arbete. Att exempelvis Advokat­samfundet skulle acceptera en öppning i tystnadsplikten är osannolikt. Det skriver Fredrik Nydén och Sara Orback i en ­replik till Urban Engerstedt.

I en debattartikel i Balans nr 7/2013 efterlyser Urban Engerstedt en diskussion om den tystnadsplikt som gäller enligt FAR:s allmänna villkor och han ställer även frågan om dessa villkor inte borde vara lika för alla medlemskategorier.
FAR:s medlemmar arbetar i en bransch som bygger på förtroende. Om man inte kan lita på att känslig information som lämnas till en medlem stannar hos denna finns en överhängande risk för att allt mindre information kommer att anförtros åt våra medlemmar. Detta riskerar i sin tur att leda till att vi levererar tjänster av allt lägre kvalité. Enligt vår mening är därför en långtgående tystnadsplikt en grundläggande förutsättning för branschens arbete.

När det gäller FAR:s allmänna villkor kan vi också konstatera att villkoren, vad gäller tystnadsplikt, är i det närmaste identiska för både revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. Detta beror i sin tur på att villkoren är utformade för att uppfylla de etiska krav på tystnadsplikt som är förenat med medlemskapet i FAR och IFAC. Våra medlemmar är förhindrade att lämna ut någon information till utomstående så länge bland annat svensk lag inte säger annat. I denna del har lagstiftaren valt att ålägga revisorer en viss upplysningsskyldighet vid misstänkt brottslighet. Det är alltså lagstiftaren och inte FAR som har inskränkt tystnadsplikten för revisorer. I sin artikel argumenterar Urban Engerstedt för att FAR på eget initiativ skulle gå ett steg längre och ålägga våra medlemmar en motsvarande professionell skyldighet när det gäller redovisningskonsulter och rådgivare. Argumentet för detta måste förstås så att en sådan skyldighet skulle bygga på principen om att arbetet ska bedrivas inte bara i kundens utan även i allmänhetens intresse (public interest). Man måste dock ifrågasätta om det verkligen finns ett allmänt intresse av att FAR:s medlemmar kan eller ska vända sig till polis och åklagare för att informera om misstänkt brottslighet. Detta eftersom varken den svenska regeringen eller riksdagen har ansett att det finns ett sådant behov. Om våra folkvalda hade ansett att detta var ett angeläget allmänt intresse så hade de givetvis redan infört en sådan skyldighet i svensk lag. Politikerna har dock valt att inte ens utreda frågan.

Som vi redan antytt ser vi också ett flertal svårigheter och direkta faror med att urholka tystnadsplikten. När det till exempel gäller redovisningsuppdrag är det inte alltför ovanligt att företagare vänder sig till våra medlemmar när de själva insett att de inte längre kan hantera sin egen redovisning. Många gånger har också missförhållandena funnits under en så lång tid att företagaren gjort sig skyldig till brott. Sannolikheten för att en företagare som vet med sig att han eller hon begått ett brott skulle vända sig till en FAR-medlem för att få hjälp skulle troligen minska rejält om företagsledaren visste att medlemmen hade rätt att anmäla det inträffade till polisen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det knappast anses utgöra någon vinst om den undermåliga redovisningen fortsatte till följd av detta. I det samråd som FAR har med Ekobrottsmyndigheten (EBM) står det också klart att inte heller EBM anser att en möjlighet att anmäla misstänkt brottslighet ska prioriteras framför det arbete som vi idag utför och som bidrar till att öka kvalitén i företagens redovisning.

När det gäller andra medlemskategorier, till exempel skatterådgivare, skulle också en anmälningsmöjlighet kunna bli en påtaglig konkurrensnackdel. Våra specialister konkurrerar många gånger med konsult- eller advokatbyråer som utlovar full sekretess. Om en öppning i tystnadsplikten skulle övervägas bör det därför ske i samråd med bland andra Advokatsamfundet. Enligt vår bedömning är det dock ytterst osannolikt att samfundet skulle vara öppet för att överväga en ändring av god advokatsed i denna riktning.

Sammanfattningsvis välkomnar vi självfallet en diskussion om den tystnadsplikt som vi åtagit oss och vi kan också konstatera att när det gäller frågan om rapportering av misstänkt brottslighet så pågår för närvarande en diskussion om detta inom IFAC. I avvaktan på utfallet av denna anser vi dock att de överväganden som tidigare gjorts, och som lett fram till de villkor som i dag gäller, bygger på stabil grund. Man bör också ha i åtanke att ändrade regler om tystnadsplikt kan få konsekvenser som är svåra att förutsäga för FAR:s medlemmar och även för branschen i stort, varför det finns all anledning till försiktighet.

 

 

Annons
Far Online
Annons

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

 Upp