Foto: Dan Coleman

Tjänstepensionsplaner – en vit fläck i revisionen?

Debattör

Helena Palmgren är vd för Brummer Life Försäkringsaktiebolag.

Skriv ut artikeln
22 oktober, 2016

Arbetsgivarnas avsättningar till tjänstepensioner är ett område som kringgärdas av stor osäkerhet för alla berörda. Här finns behov av oberoende granskning och rådgivning. Det skriver Helena Palmgren, vd för Brummer Life, och riktar en direkt uppmaning till revisorerna.

Arbetsgivarnas avsättningar till tjänstepension är en av de större kostnadsposterna för företag och organisationer. De årliga avsättningarna för tjänstepension uppgick 2015 till omkring 109 miljarder i Sverige. En stor del av dessa ligger inom ramen för kollektivavtal där arbetsmarknadens parter har tagit ett stort ansvar för kostnadseffektivitet, kontroll och transparens. Men drygt hälften av de inbetalda tjänstepensionspremierna hamnar utanför kollektivavtalen. Det handlar dels om företag utan kollektivavtal, dels om så kallade tiotaggare (alternativ ITP-lösning för höginkomsttagare) och löne- samt bonusväxlingar som görs genom pensionsplaner. Dessa pensionsplaner är avtalade direkt mellan arbetsgivare och försäkringsförmedlare eller försäkringsbolag. Trots att vi talar om årliga avsättningar på omkring 55 miljarder är detta ofta ett dåligt genomlyst område.

Vi har hört om allt för många avskräckande exempel från arbetsgivare där de anställda hamnat i knät på mellanhänder och aktörer som ersätts med väsentligt högre avgifter än i de kollektivt upphandlade planerna, ”rådgivare” vars intjäning styrs av provisioner och kick-backs baserade på den anställdes placeringsval i rådgivningsmötet.

Det stora skiftet från förmånsbestämda till premiebestämda pensioner har gjort att den anställda lämnas ensam med ansvaret och risken för sitt framtida levebröd. Ofta utan att vara medveten om dess konsekvenser eller kapabel att förändra när en skada är skedd på grund av inlåsningseffekter med flyttavgifter och administrativt krångel.

Vid många av våra kundmöten får vi frågan: Vilka kan hjälpa oss med helt oberoende rådgivning och granskning av vårt företags pensionsplaner? Det handlar om klassisk granskning, exempelvis att jämföra upphandling och ingångna avtal mot utfall och var tjänstepensionspengarna de facto har hamnat, samt göra benchmarkstudier. Vad händer i rådgivningsmötena? Är rådgivningen de anställda får verkligen oberoende? Var uppstår kostnaderna som inte syns i företagets egna räkenskaper?

Ett exempel på en nyare företeelse är de numera vanligt förekommande ”klientmedelskontona”. Dessa introducerades initialt i ett gott syfte – att skapa nettoplaner där provisioner och kick-backs återförs till arbetsgivaren och de anställda. Med facit i hand har det blivit något helt annat och skapar osäkerhet och en gråzon. Vi menar att det råder osäkerhet kring hur dessa tillgångar ska bokföras (hos bolaget och/eller hos förmedlaren). Hur kan man säkerställa att dessa tillgångar fördelas korrekt och ligger medlen på särskilt utpekat konto? Har upplägget och klientmedelskontots syfte dokumenterats och är medarbetarna informerade? Här behövs uppföljning för att kontrollera att medlen hanteras i enlighet med syftet och att eventuellt överskott fördelas på ett korrekt sätt. Detta blir genast komplex materia eftersom hänsyn behöver tas till nyanställda och medarbetare som slutar. Många arbetsgivarerepresentanter och beslutsfattare vi möter uttrycker dålig magkänsla över dessa fenomen. Det kan handla om vilka konsult- och HR-tjänster som köps in för dessa medel och om detta är förenligt med syftet. Och är medarbetarna informerade om vad del av deras öronmärkta pensionspremie går till?

Vi talar om potentiella vita fläckar på revisionskartan som förtjänar mer uppmärksamhet och här behöver pensionsspararna hjälp av er revisorer. Området är komplext och kräver specialisering eftersom produkterna upplevs komplexa och betalningsströmmarna snillrika samt svåra att genomlysa.

Kunskapen och expertisen om tjänstepensioner är i dag koncentrerad till aktörer som själva har händerna i någon syltburk och nästan alltid ersätts via olika typer av provisioner. Intressekonflikten kommer som ett brev på posten. Här finns alltså en jättemarknad där ni revisorer skulle kunna ta en helt ny roll och fylla dagens tomrum inom oberoende pensionsgranskning. Stora belopp som i dag går till höga avgifter för mellanhänder och finansbranschen kan i stället gå till medarbetarnas pensioner.

Ert bidrag behövs!

2 svar till “Tjänstepensionsplaner – en vit fläck i revisionen?”

  1. Joakim Dahlén skriver:

    Håller fullständigt med! Vi på Capfor finansiell planering har sedan 3 år tillbaka avstått provisioner och jobbar uteslutande med att syna allt ur ett oberoende perspektiv och tydliggör alla avgifter o kostnader som finns i finansbranschens produkter och pensionslösningar.
    // Joakim

  2. Extremt bra skrivet Helena! Jag har under flera år haft seminarium för revisorer och redovisningskonsulter i livteknik, tjänstepension och avdragsregler. Även denna kunskap är som en vit fläck för många och det du berör här med löneväxling, tiotaggare och klientmedelskonto gör saken ännu mer komplex. Företag som överlåter administration, policyskrivning och avdragsberäkningar till tjänstepensionsbranschen står själva för risken om något blir fel. Det låter bra när det presenteras som en service som ingår men som alla vet så finns det inget som heter ”gratis” utan kalaset finansieras i själva verket av medarbetarna tjänstepensioner genom fördyrade avgifter. Det är dags för företagen att börja betala för service och rådgivning så medarbetaren kan få en pension med låga avgifter så det blir så mycket som möjligt att att leva på som pensionär.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Passion gav lönsamhet

4 juli, 2019 Så blev Lamooi Accounting en av de mest lönsamma byråerna på ett par år.

Månadens medlem: Elias Alakir

1 juli, 2019 Elias Alakir är bland de yngsta auktorise­rade revisorerna i Sverige.

EU-kommissionen får kritik för bristande hållbarhetsredovisning

26 juni, 2019 Europeiska revisionsrätten riktar kritik mot EU-kommissionen för otillräcklig redovisning av hållbarhet.

Revisorn och styrelsens ansvarsfrihet: Varken ja eller ej – vad händer då?

19 juni, 2019 Om revisorn varken kan tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet bör revisorn i normalfallet avstyrka.

Revisorn och styrelsens ansvarsfrihet – en fråga att behandla omsorgsfullt

19 juni, 2019 För­valtningsrevision där revisorn lämnar rekom­mendation om ansvarsfrihet är rätt unikt för Sverige.

 Upp